Diskussion:Wår Gudh är oss en wäldig borg
Senaste kommentaren: för 15 år sedan av IP7869
Originaltext:
Då författaren avled 1546 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt. |
_______
Här blev det två artiklar, dels denna och så då Vår Gud är oss en väldig borg. De bör väl arbetas ihop? Och så bör väl Martin Luther stå som författare och Olaus Petri som översättare och övriga omnämnda bara?--IP7869 15 juni 2009 kl. 02.32 (CEST)
- Är det inte bättre att de ligger kvar på två olika sidor och nuvarande Vår Gud är oss en väldig borg flyttas och lämnar plats för en förgreningssida?//Thurs 15 juni 2009 kl. 23.23 (CEST)
- Vi får tänka på det ett tag till. För här är det nu så att endast rubriken är som i "Den gamla psalmboken" (1695:an) från Svenska Akademin. I den andra artikeln finns den versionen med delvis. Spontant så känner jag att det räcker med en artikel med moderna stavning som artikelsida och de olika versionerna samlade. Det är ju ett verk. --IP7869 16 juni 2009 kl. 06.46 (CEST)
- Visst det är översättningar av samma verk men de publicerades inte samtidigt. I slutändan blir det mer som om man staplar fem sidor ovanpå varandra på en sida. Jag förstår inte riktigt vad du tycker att man vinner med det. Det är inte särskilt överskådligt, det blir otympligt att länka inom de olika sångböckerna och det underlättar inte direkt jämförelsen mellan de olika versionerna.
- Vår Gud är oss en väldig borg har dock blivit mycket bättre efter din bearbetning i går och den version av 1695 års text du lagt in är närmare ursprunget än denna så tills vidare kan nog den här sidan göras till en omdirigering till denna för min del.--Thurs 16 juni 2009 kl. 21.32 (CEST)
- I stort sett en översättning och sen bara vidare berbetningar + anpassningar till vad som ansågs "lämpligt". Att hålla versionerna samlade tror jag är bättre än att sprida ut dem i fem (6 eller 8) artiklar. Jag tycker verket är viktigare än författaren/översättare/bearbetaren. Igår försökte jag hitta psalmerna i Songer eller wijsor 1536 i senare psalmböcker. Av WP-registret framgår att ganska många finns kvar i 1986 års psalmbok (försedda med copyrigth!). Om du kan göra en verksmall, så skulle det vara med den yngsta titeln (1937 eller 1986). För jag tror att de som söker en text inte söker med gammalstavning, men så får de de äldre versionerna i samma svep.
- Vår version här är direkt avskriven från 1695 år psalmbok och det är ju kul att höra att wikisource är bättre än Svenska Akademins "Den gamla psalmboken". Undra vad Akademin tycker om det : D --IP7869 17 juni 2009 kl. 07.12 (CEST)
- Jag tror inte folk normalt inte söker på Vår Gud är oss en väldig borg för att komma till Wår egen styrka ej förslår till exempel. Om man har skilda sidor blir förmodligen den moderna titeln en förgreningssida. Därifrån kan man komma till den version man vill läsa. Har man många versioner som den här psalmen kan man även ha en navigeringsmall med alla versionerna på sidorna.
- I en navigeringsmall för Swenska Songer eller Wijsor skulle jag sannolikt ha förstaraden från 1536. Men så länge texterna ligger på samlingssidor har jag svårt att se var en sådan skulle placeras. Om den ligger vid texten blir sidan verkligen uppdelad i småsidor och om den ligger sist bryts sambandet med texten.
- Svenska akademiens klassikerserie syftar väl till att presentera äldre texter för en modern publik och till det fungerar deras kommenterade utgåva med moderniserad stavning utmärkt. Tonvikten på Wikisource är som jag ser det att presentera källorna så oförändrat som möjligt och då passar en direkt avskrift bättre.--Thurs 18 juni 2009 kl. 22.59 (CEST)
- Vet inte om jag fullt ut förstår din tankegång, men förlitar mig på att du som vanligt hittar en smart lösning. Jag har sett förgreningssidor för författare med samma namn men med olika livstid och som SP-läsare då kan försöka gissa sig till vilken som är deras sökta författare. När det gäller psalmtexterna så har de ju inte bara skilda stavning över tiden utan också omkastad ordföljd eller rentav bortbearbetad förstavers och dylikt. Min intuitiva känsla är att försöka skilja på 1) de olika verken (psalmböckerna) 2) varianter/versioner av "samma" psalmer. Den mest ursprungliga "psalmboken" är väl egentligen Psaltaren, som vi ju redan har här i 1917 års svenska version. Med en mängd psalmer som anknyter till en bestämd psaltarpsalm (Ur djupen ropar jag till dig t.ex.) där olika samfund, författare och tider varierat psalmerna. Kan man då från en bestämd Psaltar-psalm ha en sida med "följande psalmer bygger på denna psaltar-psalm". Jag är inte så bra på det här, men är det så att olika samfund/trosintriktningar varierar sina parafraser? Kan de som söker texter här få tillgång till flera versioner av parafraser av t.ex. Luther, Wallin, Svedberg, Ahnfelt eller Eklund?
- Svenska akademiens klassikerserie har jag ett exemplar av "Den gamla psalmboken". Inte alls dålig, men ett begränsat urval. Utöver "moderniseringen" för den nutida läsaren, som lyfter av en hel del av tidsandan. Den tidsanda som sen förändras och ger upphov till nya sätt att tänka och skriva. Med tanke på den nästan okända versionen av den ett år äldre psalmboken, 1694 av Swedberg, och Högmarcks avhandling från 1736 så tror jag på att vara "omodern" och helst överlämna hela materialet till wikisourceläsare/-sökare i oretuscherat skick. Alltså som du föreslår. Vi utelämnar den "akademiska bearbetningen" SvAk publicerat, men kommer på något smart vis att sammanlänka ursprunget och de olika källskrifterna. Vet inte om vi ens kan lägga in SvAk:s moderniserade version här även om de behöll lite äldre stavning, mht copyright. Däremot kan vi ju rakt av använda 1694 och 1695:orna.--IP7869 21 juni 2009 kl. 23.48 (CEST)