←  Lönnen
Drömsyn
av Karin Boye
Gudarna  →
Ur diktsamlingen Moln utgiven 1922.


Drömsyn, drömsyn,
solskira uppenbarelse,
tänd för min blick av en enda
mänsklig varelse,

drömsyn, drömsyn,
ljuv bland stympade stridande,
ljuv i en söndersliten
värld av lidande.

dröm om ett släkte
växande fram genom tiderna,
människor stolta, som leka sig till
seger i striderna,

blomlikt vuxna
tveklöst harmoniskt från rötterna,
tröstande lugnt på en helig
jord under fötterna,

vilkas kött är ande,
vilkas ande är kött -
blomlikt vuxna
som en sällsam mänska jag mött.