1.
Efter frälsning suckar än
Arme blinde hedningen.
De små barnen växa opp
Utan evighetens hopp.
Hvarken gamla eller unga
Höras der om Jesus sjunga;
Jesus, som är barnens vän,
Honom känna de ej än.
2.
Gud dem skapt till barn åt sig
Lika väl som dig och mig.
Jesu ock för dem blef död
Att dem frälsa ur all nöd.
Men de vandra ännu fjerran,
Ty de känna icke Herran,
Veta ej Guds frälsningsråd,
Känna ej hans dyra nåd.
3.
Bibeln veta de ej om,
Ej om Jesus, han, som kom
För att frälsa barnen små,
Att ock de må frid undfå.
Vi, som fått så dyrbar gåfva,
Lär oss, Gud, att tacka, lofva!
Låt för hednabarnen snart
Lifvets ord bli uppenbart!
