Egypten, Kronologi

←  Land och folk

Egypten av Jens Lieblein Kronologi

Det gamla riket  →

Ur Illustrerad Verldshistoria

3. Kronologi.

Den egyptiska kronologien är ett mycket omtvistadt ämne, som har varit föremål för många undersökningar; men allt efter som hjelpmedlen blifva flera och pålitligare, blir också resultatet säkrare. Numera gäller oenigheten mellan de sakkunniga i detta ämne blott mindre väsentliga enskildheter; i hufvudsaken är man ense. Bland de skrifna källorna för den egyptiska kronologien förtjenar utom Herodotos och Diodoros den redan förut omnämnde egyptiske presten Manetho särskild uppmärksamhet. Hans förteckning öfver de egyptiska konungarne, som blefvo indelade i 30 dynastier, finnes i flera redaktioner, bland hvilka den som Julius Africanus, prest i Judaea i tredje århundradet eft. Kr., efterlemnat och en annan, som förskrifver sig från den berömde kyrkohistorikern Eusebius från Cäsarea i 4:de århundradet, äro de vigtigaste. Också den judiske historieskrifvaren Josephus har meddelat längre utdrag ur Manetho’s regentlängder, af hvilka utdrag det framgår, att Manetho efter de egyptiska monumentens mönster han anfört hvarje särskild konungs regeringstid i år, månader och dagar. Såsom betydligt förderfvade redaktioner af Manethos regentlängder måste man betrakta det s. k. gamla Chronicon och Sothisboken, hvilken sistnämnda många senare gammaltestamentliga kronografer, såsom t. ex. Syncellus från Constantinopel, lade till grund för sina kronologiska system. Oafhängig af Manethos längder är den förteckning på 38 thebanska konungar, som den alexandrinske bibliotekarien Eratosthenes från 3:dje århundradet f. Kr. har efterlemnat, likasom också en lista på 53 senare thebanska Pharaoner, som förskrifver sig ifrån Atheniensaren Apollodoros, hvilken lefde i 2:dra århundradet f. Kr. De flesta af dessa olika redaktioner och förteckningar på egyptiska konungalängder äro bevarade i det stora synkronistiska verk, som den constantinopolitanske presten och vicepatriarken Georgius Syncellus utarbetade omkr. år 800 eft. Kr.

De egyptiska monumenten sjelfva äro emellertid i denna fråga liksom öfver hufvud för hela den egyptiska arkeologien den vigtigaste källan. På dem finnas nemligen en mängd historiska inskrifter, som angifva året, månaden och dagen af den samtidiga konungens regeringstid, då händelsen, hvarom inskriften handlar, timade. Efter någon aera eller bestämd tidräkning äro olyckligtvis dessa tidsbestämmelser icke ordnade. Dessa historiska monument kunna således icke gifva oss någon sammanhängande kronologi, men vid sidan af de öfriga kronologiska materialierna hafva de sin stora betydelse. När det t. ex. heter, att en händelse inträffade det 41:sta året af en konungs regeringstid, så veta vi att denne konung hade regerat i 40 år: men om han sedermera regerat längre och i huru många år, det kunna vi icke veta.

För den sammanhängande kronologien är en annan art af monument af större nytta. Man har i Abydos, i Karnak och i Saqqarah funnit afbildningar, framställande en konung offrande åt och anropande sina företrädare på den egyptiska tronen. Konungarne äro vanligtvis framstälda sittande på sina troner, och deras namn äro vidfogade i hieroglyfer. Man finner här temligen ansenliga konungalängder; en tafla innehåller sålunda namnen på 76 konungar, och en annan 61; de öfriga hafva färre. Men icke heller dessa taflor kunna begagnas såsom de äro, ty konungarne äro icke alltid framstälda i den ordning, hvaruti de följt hvarandra i regeringen.

Ett dokument af en egen art skulle ensamt vara tillräckligt att lemna oss material till en fullständig egyptisk kronologi, så vida det vore bibehållet helt; men så är tyvärr ej förhållandet. Det är den så kallade konunga-papyrus i Turin vi mena. Den har innehållit en förteckning öfver alla egyptiska konungarne från den förste som upphäfde sig till ensam herskare öfver hela landet, nemligen Menes, intill den tid då dokumentet blef affattadt. Förutom hvart särskildt konunganamn är regeringstiden angifven i år, månader och dagar. Konungarne äro indelade i dynastier och vid slutet af hvarje dynasti är summan af dess regeringsår vidfogad. Men oaktadt dokumentet icke på långt när är fullständigt bevaradt, finnas dock några större och mindre fragment qvar, hvilka göra det till en mycket vigtig kronologisk källa.

Slutligen böra vi omnämna ännu ett slags egyptiska monument, hvilkas betydelse för kronologien man förut ej nog värderat. Det är de slägttaflor som finnas på graf-steler och apis-steler. Der angifvas nästan alltid flera generationer, stundom ända till några och tjugu. Man skall lätteligen inse dessa slägttaflors betydelse för kronologien; ty när en person, som i en slägttafla representerar t. ex. den tredje generationen, från andra monument är bekant såsom lefvande under en bestämd konungs regeringstid, och en annan person i samma slägttafla, som representerar t. ex. tolfte generationen, är bekant såsom lefvande under en annan bestämd konung, så kunna vi häraf sluta, att dessa två konungar äro åtskilda från hvarandra genom nio generationer, eller med andra ord en tidrymd af omkring 300 år.

Af det föregående synes, att materialierna till den egyptiska kronologien äro rika, noggranna och mångfaldiga, i det flera af källorna äro fullkomligt oberoende af hvarandra; och derför har det också blifvit möjligt att medelst en omsorgsfull jemförelse mellan de olika källorna uppställa en egyptisk kronologi, som i hufvudsak kan anses fullkomligt tillförlitlig. Summan af de 30 dynastiernas regeringstid utgör enligt Manetho 5,332 egyptiska eller 5,330 julianska år; när härifrån drages den tid som kommer på de illegitima dynastier, hvilka monumenten uppgifva hafva regerat samtidigt med andra, nemligen 1,777 år, så få vi qvar 3,555 egyptiska eller 3,553 julianska år, och detta öfverensstämmer fullkomligt med de 3,555 år som enligt Manethos uttryckliga uppgift förflutit från den tid då riket stiftades af Menes till år 340 f. Kr. Då Menes’ tronbestigning följaktligen måste bestämmas till år 3,893 f. Kr., uppställa vi följande egyptiska kronologi, såsom den framgår af en omsorgsfull jemförelse mellan alla de källor som stå oss till buds.

1:sta	dynastien	i	263	år,	från	3,893	till	3,630	f. Kr.
2:dra	d:o	i	302	»	»	3,630	»	3,328	»
3:dje	d:o	i	214	»	»	3,328	»	3,114	»
4:de	d:o	i	284	»	»	3,114	»	2,830	»
5:te	d:o	i	218	»	»	2,830	»	2,612	»
6:te	d:o	i	198	»	»	2,612	»	2,414	»
7:de	d:o	i	70	dagar,	»	2,414	»	2,414	»
8:de	d:o	i	146	år,	»	2,414	»	2,268	»
12:te	d:o	i	160	»	»	2,268	»	2,108	»
14:de	d:o	i	184	»	»	2,108	»	1,925	[1]»
15:de	d:o	i	284	»	»	1,925	»	1,641	»
17:de	d:o	i	151	»	»	1,641	»	1,490	»
18:de	d:o	i	259	»	»	1,490	»	1,231	»
19:de	d:o	i	209	»	»	1,231	»	1,022	»
20:de	d:o	i	135	»	»	1,022	»	887	»
21:sta	d:o	i	114	»	»	887	»	773	»
23:dje	d:o	i	89	»	»	773	»	684	»
24:de	d:o	i	6	»	»	684	»	678	»
26:te	d:o	i	151	»	»	678	»	527	»
27:de	d:o	i	124	»	»	527	»	404	[2]»
28:de	d:o	i	6	»	»	404	»	398	»
29:de	d:o	i	20	»	»	398	»	378	»
30:de	d:o	i	38	»	»	378	»	340	»

De illegitima samtidiga dynastiernas regeringstid kan bestämmas sålunda:

9:de	dynastien	i	409	år;	tiden obestämd.
10:de	»	i	185	»	från	2,506	till	2,321
11:te	»	i	43	»	»	2,321	»	2,278
Amenemha		i	16	»	»	2,278	»	2,262
13:de	dynastien	i	453	»	»	2,108	»	1,656	[2]
16:de	»	i	511	»	»	2,108	»	1,598	[2]
22:dra	» omkr.		280	»	»	964	»	684
25:te	»	i	40	»	»	706	»	666

Den långa tidrymd af öfver 3,500 år, under hvilken Egypten egde bestånd, indelas lämpligast i 3 perioder:

1:sta perioden omfattar det gamla riket, Memphis’ glansperiod, 1:sta till 12:te dynastien, 3,893—2,108 f. Kr.

2:dra perioden omfattar det mellersta riket, Hyksostiden, under hvilken ett arabiskt herdefolk, de så kallade Hyksos, herskade öfver Egypten, 13:de till 17:de dynastien, 2,108—1,490 f. Kr.

3:dje perioden eller det nya riket, under hvilken Thebe nådde sin största makt och glans, 18:de till 30:de dynastien. 1.490—340 f. Kr.

1. Då 1,461 egyptiska år äro lika med 1,460 julianska, måste för en tidrymd af 1,461 år ett egyptiskt fråndragas.
2. Här går åter ett egyptiskt år bort.