En gustaviansk ädlings ungdomshistoria/Tillägg
| ← Källor |
|
TILLÄGG
ANMÄRKNINGAR OCH PERSONUPPGIFTER[1]
Sid. 12. Om Linnés förhållande till landshövding Reuterholm och hans söner finnas utförliga meddelanden i förf.s år 1914 utgivna bok Linné i Stockholm.
Sid. 15. Om släkten Gyllenstierna och Maria Reuterholms, f. Gyllenstierna, anhöriga träffas intressanta meddelanden i J. C. Barfods Märkvärdigheter rörande skånska adeln, Sthlm 1847.
Sid. 16. Den unge baron Gripenhielm, som här omtalas, bar dopnamnet Edmund, var student och rector illustris vid universitetet i Lund och avled år 1731 i Halle i Sachsen.
Sid. 26. Om Reuterholms deltagande i Ulfwenclous m. fl.:s andeframkallningar m. m. finnas utförliga skildringar i O. P. Sturzen- Beckers Reuterholm, Sthlm-Kjöbenh. 1862, och i förf:s Spåkvinnor och trollkarlar, Sthlm 1913.
Sid. 34, “en liten greve Sparre, generalens son” var troligen Gustaf Adolf S, f. 1760, d. 1802 som major, vilken var yngste son av kommendanten på Sveaborg och generalmajoren, slutligen generallöjtnanten, greve Johan S. af Söfdeborg och hans maka, f. de Cheuses.
Sid. 36. Fredrik Trolle, R:s studentkamrat, f. 1756, var son av den för sin originalitet och sina egenheter bekante kammarherre Arvid T. (“galne Trollen”) och hans fru, f. Harmens, och erhöll av sin farfader, den rike överstelöjtnant Fredrik T. i testamente fideikommissegendomarna Trollenäs och Fulltofta. Vid hans död genom drunkning år 1775 övergingo dessa till hans yngre broder Arvid T.
Adjunkten Thure Weidman, f. 1744, blev 1776 professor i Lund i österländska språk, teol. professor 1778 och biskop i Skara 1792. Dog 1828. Hans barn adlades 1805 med namnet Lagerheim.
Sid. 37. “Unga herr Hisinger” troligen Michael H., f. 1758, d. 1829, ägare av Fagervik i Finland, ryttmästare, brukspatron, år 1819 finsk-rysk friherre.
Billmark, Johan, f. 1728, d. 1801, professor i historia och filosofi vid Åbo universitet, känd för sin stora lärdom.
Sid. 39. Porthan, Henrik Gabriel, f. 1739, d. 1804, blev 1763 docent och 1777 professor i vältalighet samt särskildt genom sin verksamhet som mångsidig forskare och författare en av Finlands ryktbaraste och mest berömda män, I sin brevväxling med M. Calonius har han lämnat intressanta meddelanden om Reuterholm, vilka emellertid ej hänföra sig till dennes ungdomstid utan till 1700-talets sista decennier.
Sid. 40. »Överste Kockburn», den från Skottland under Gustaf II Adolfs tid inkomne Samuel Cobrun, som år 1612 blev överste för ett finskt regemente och år 1625 avled i lägret vid Riga.
Sid. 44. Gadd, Pehr Adrian, f. 1727, d. 1797, professor i kemi vid Åbo universitet, en av de första som hugnades med den år 1772 instiftade Vasaorden.
Sid. 48. Birgitta (ej Stina) Kurck, dotter av riksrådet Knut Eriksson K,, var från 1567 till sin död 1577 abbedissa i Nådendals kloster.
Sid. 50. Leijel, Lars Fredrik, f. 1743, d. 1808, löjtnant i armén, musikdirektör vid Uppsala universitet.
Sid. 51. Anrep, Johan Gabriel, f. 1712, d. 1781, hovrättsråd i Svea hovrätt, gift med Dorothea Christina De Geer af Tervik.
Sid. 52. “En kapten von Schantz”, antagligen Johan Gustaf von S., f. 1728, d. 1800, kapten vid K. Jaktvarvet, sedan major.
Sid. 55. Teatern i Humlegården, som Reuterholm under sin Stockholmsvistelse ofta besökte, hade öppnats den 10 juli 1773 och innehades under benämningen “Svenska Theatern” till d. 10 juli 1784 av P. och C. Stenborg.
Sid. 55. Kinninmundt, Anna Catharina, f. Reuterholm, se sid. 12; hennes andre son, revisionssekreteraren Johan Bernhard K., omtalas längre fram i dagboken.
Björnberg, Carl, f. 1696, d. 1775, friherre, generallöjtnant, kommendant på Sveaborg.
“Friherrinnan Wrangel”, antagligen Eleonora Mariana Barnekow, f. 1740, d. 1803, gift 1762 med dåvarande översten, sedermera riksrådet, baron och greve Anders Reinhold Wrangel af Sauss.
Hessenstein, Fredrik Wilhelm, von, f. 1735, d. 1808, konung Fredrik I:s äldste son med Hedvig Ulrika Taube, svensk greve, romersk riksgreve och furste, fältmarskalk, en av rikets herrar m. m.
De här uppräknade riksråden voro jämte den ovannämnde A. R. Wrangel grevarna Gustaf Adolf Hjärne, Fredrik Ribbing och Adam Horn.
Med “torget”, som Reuterholm flerstädes omtalar, menar han i allmänhet Riddarhustorget, som under 1700-talet var den mondäna promenadplatsen och varinvid ett flertal mycket besökta källare och kaffehus voro belägna. Där låg även (i Bergstrahlska huset eller f. d. Ryning-Hamiltonska palatset) C. C. Gjörwells boklåda, varest in- och utländska tidningar och tidskrifter funnos att tillgå och nyheter dryftades.
Sid. 56. Grevinnan Ribbing, Eva Helena Löwen, f. 1743, d. 1813, gift först med förutnämnda riksråd R. och sedan med kammarherren, frih. Gustaf Maclean.
Friherrinnan Hasenkampff, Ingeborg Catharina, f. Wrangel af Lindeberg, f. 1721, d. 1808, gift med lagmannen Johan Christoffer H.
Sid. 57. Riksrådinnan Rosen, Theodora Beata von, f. Dücker, f. 1712, d. 1787, gift med riksrådet och generalen (den ryktbare karolinen), greve Gustaf Fredrik von R., i hans tredje gifte.
Sparre, Carl, friherre, f. 1723, riksråd, överståthållare i Stockholm från 1771 till sin död 1791.
“Unga Palén” var jämte sin i det följande omtalade broder, son av lagmannen i Norra Finne lagsaga Erik Johan P., vilken år 1770 adlades med namnet af Palén.
Reuterholms här och flerstädes i det följande omtalade farbror var den å sid. 12 omnämnde Gustaf Gottfried R.
Sid. 59. Lindansaren på Humlegårdsteatern var måhända en skådespelare Neuman, den Stenborgska truppens harlekin, om vilken det i en anteckning säges, att han “visade åtskilliga konster och positurer i equilibrien”.
Sid. 64, “Magister Lundström”, Reuterholms informator, hette Anders och var född 1741; fil. magister 1767, blev han 1772 notarie i juridiska fakulteten, 1773 docent, 1782 adjunkt och 1792 professor i juridik; prof. emeritus 1805, avled 1811.
Sid. 64. Porathska spiskvarteret var beläget i Skytteanum och innehades av änkefru Maria Elisabeth Porath, f. Strandell, och hennes döttrar Hedvig Eleonora och Margaretha Sophia. Fru P. var änka efter fäktmästaren Olof P. och moder till akademifäktmästaren Carl P., som Reuterholm kom i beröring med och längre fram i dagboken omtalar och som med stort erkännande omnämnes i A. F. Skjöldebrands memoarer för den stora skicklighet, varmed han skötte undervisningen i fäktkonsten.
Sid. 65. Baron Cederhielm, antagligen Germund Ludvig C., f. 1755, samtida med R. i Uppsala, kornett, kapten och major vid Lätta Dragonerna, avsked 1789, sedermera överstekammarjunkare, guvernör för kronprinsen Oscar, greve, en av rikets herrar, d. 1841.
Sid. 65. Bonde, Carl, f. 1741, d. 1791, greve, riksråd, riksmarskalk.
Sid. 65. Heidenstam, Peter von, f. 1708, d. 1783, livmedikus, archiater.
Sid. 67. Brenner, Axel, f. 1741, d. 1800, löjtnant vid Galererna, major vid Arméns flotta.
Bland de talrika unga män, vilka Reuterholm under den fortsatta Stockholmsvistelsen sällskapade med och som omtalas i dagboken för de närmaste veckorna, stannar intresset särskilt vid “kornetten Aminoff” och “en baron Armfelt”. Dessa två, med vilka R. nu umgicks på vänskaplig fot, voro nämligen de längre fram i tiden så ryktbara Johan Fredrik Aminoff och Gustaf Mauritz Armfelt, vilka sedan R. under förmyndarregeringen kommit till makten blevo föremål för hans hat och förföljelse.
Sid. 71. Stapelmohr, Christoffer von, f. 1711, d. 1782, överdirektör vid Stora sjötullen.
Sid. 73. Reutercrona, Henrik Gustaf, f. 1752, d. 1800, fänrik, slutligen major.
Hammarberg, Carl Adolf, f. 1758, d. 1804, kornett, slutligen överstelöjtnant.
Sid. 77. Saltza, Hugo Herman von, f. 1726, d. 1785, frih., generalmajor, lantmarskalk, greve.
Pechlin, Anna Christina, f. von Plomgren, f. 1727, d. 1788, gift med generalmajor Carl Fredrik P., den ryktbare partigängaren.
Botin, Anders af, f. 1724, d. 1790, kammarråd, en av de 18 i Sv. Akademien.
Sid. 79. Anrep, Reinhold, f. 1715, d. 1781, generalmajor.
Sid. 80. Heland, Johan von, f. 1713, d. 1786, kansliråd, statssekreterare.
Sid. 81. Hermelin, Carl, f. 1707, d. 1789. frih., riksråd.
Gyllenstierna, Göran, f. 1724, d. 1788, greve, riksråd, riksmarskalk.
Scheffer, Ulrik, f. 1716, d. 1799, greve, riksråd, kanslīpresident.
Posse, Fredrik, f. 1727, d. 1794, greve, generalmajor, slutligen general.
Sid. 83. Reuterholms farbrors fru i andra giftet, som emottog honom på Cathrinedal, hette Gertrud Charlotta Söderhielm; se sid. 12; utom den där nämnda dottern hade makarna en son, som dog vid späd ålder.
Fröken Ekestubbe, som R. kallar sin kusin, bar dopnamnet Ebba och var dotter av hans farbrors hustru i hennes första gifte med kaptenen Sven Ekestubbe. Hon blev gift med kaptenen, frih. Carl August Leijonhufvud och avled 1804.
Sid. 85. Oxenstierna, Carl Gustaf, f. 1753, d. 1815, friherre, ägnade sig efter avslutade universitetsstudier åt den diplomatiska banan och blev slutligen envoyé i Köpenhamn.
Sandeberg, John David af, f, 1759, d. 1795, ryttmästare, son av direktören i Ostindiska kompaniet David Sandberg, vilken 1772 adlades med namnet af S.
Greve Gylienborg, troligen Johan Henning G., f. 1756, d. 1830, kanslist och protokollssekreterare i justitierevisionen, slutligen lagman i Blekinge.
Lagersvärd, Johan Claës, f. 1756, d. 1836, ägnade sig åt den diplomatiska banan och blev slutligen minister vid de italienska hoven.
Cederstedt, Jonas, f. 1756, d. 1811, bergsråd, bekant som ivrig ordensvurm och stormästare i Par Bricole.
Bland de här uppräknade gästerna i Porathska spiskvarteret var jämte den förut omnämnde Weidman magister Lindblom (Jakob) den märkligaste, ty han blev med tiden Svea rikes ärkebiskop. Av de två Jacobssönerna, Paul och Niclas, son voro söner av den rike, år 1756 med namnet von J. adlade köpmannen i Göteborg Niclas J., blev den äldre häradshövding i Jönåkers med flera härader i Södermanland och har efterlämnat intressanta memoarer från den gustavianska tiden. Så är även fallet med J. D. af Sandeberg, som var uppvaktande kavaljer hos hertig Carl.
Sid. 86. Stierneld, Adolf Ludvig, f. 1755, d. 1835, frih., överkammarherre, bemärkt oppositionsman vid 1789 års riksdag.
Rudbeck, Thure Gustaf, f. 1714, d. 1786, frih., överståthållare, landshövding i Uppsala län, gift med Magdalena von Mentzer; deras dotter Catharina Charlotta var gift först med riksrådet Axel Amell och sedan med överste Robert Montgomery. Rudbecks förde på Uppsala slott ett mycket gästfritt hus, såsom framgår av Reuterholms anteckningar.
Sid. 87. Ihre, Johan, f. 1707, d. 1780, professor, kansliråd, den berömde språkforskaren, gift först med Sara Charlotta Brauner (d. 1758) och sedan med Charlotta Johanna Gerner.
Hydrén, Lars, f. 1694, d. 1789, teologie professor och domprost.
Hallencreutz, Lars, f. 1739, d. 1820, teol. adjunkt, sedan lektor i Gävle, kontraktsprost.
Bergman, Torbern Olof, f. 1735, d. 1784, professor, den berömde fysikern, gift med Margareta Catharina Trast.
Sid. 88. Swederus, Magnus, f. 1748, d. 1836, akademibokhandlare i Uppsala, hade även bokhandel jämte lånbibliotek i Stockholm.
Sid. 89. Pihlman, Christofer, f. 1749, d. 1780, hovkapellist.
Sid. 90. Ekerman, Petrus, f. 1697, d. 1783, professor i vältalighet och poesi.
Sid. 91. Troil, Vilhelmina von, f. 1756, d. 1821, blev gift med överstelöjtnant L. P. Hierta.
Sid. 95. Braunerskiöld, Lovisa Margareta, f. 1750, d. 1801, gift 1776 med löjtnanten, frih. Carl Olof Rudbeck.
Sid. 97. Georgii, Carl Fredrik, f. 1715, d. 1795, professor i historia.
Sid. 98. Fru Linné, född Sara Lisa Moræa, den store naturforskarens maka. Längre fram (sid. 102) fäller Reuterholm om henne ett omdöme, som bestyrker andra samtidas meddelanden, att hon ibland kunde vara ganska barsk och tvär, men man får väl antaga, att hans visit kom olägligt och att den praktiska och verksamma frun ej var vidare trakterad av den unge veklige mannens konventionella besök.
Melander, Margareta Catharina, f. Frondin, gift med den framstående matematikern, professor Daniel Melander, år 1778 adlad Melanderhieim.
Sid. 106. Eklund, Johan Lewen, född i början av 1700-talet, uppgavs vara son av Peter den store eller av en greve Lewenwolde, utbildade sig i ridkonsten i flera av Europas länder, kom till Sverige på 1740-talet, blev akademistallmästare i Uppsala, svensk adelsman 1773, dog 1775, åtnjöt stort anseende som ridlärare, omtalas med aktning och beundran av A. F. Skjöldebrand m. fl. minnestecknare.
Sid. 108. Frondin, Berge, f. 1718, d. 1783, universitetsbibliotekarie.
Unga greve Bonde, antagligen Gustaf Ulf B., f. 1754, d. 1788, kammarherre, son av hovmarskalken Thord Bernhard B. på Björnö.
Sid. 112. Taube, Gustaf Adolf, f. 1746, d. 1773, löjtnant vid Nylands dragoner.
Sid. 114. Unga professor Linné, Carl von L. d. y., f. 1741, d. 1783.
Sid. 117. Berch, Anders, f. 1712, d. 1774, professor i statsekonomi.
Sid. 124. Ärkebiskopen var Magnus Beronius, som f. 1692 avled 1775 och då efterträddes av den ovan omtalade biskopen i Åbo Carl Fredrik Mennander.
Sid. 129. Rosén von Rosenstein, f. 1706, d. 1773, professor, archiater, den berömde läkaren.
Sid. 130. Wrangel af Lindeberg, Axel Herman, f. 1725, d. 1794, frih., kammarherre, gift med Anna Sophia von Rosen.
Sid. 132. Drufva, Gerhard Störning, f. 1726, d. 1807, kapten vid Upplands regemente, överste i armén, gift först med Metta Amalia Silfverskiöld och sedan med Maria Dorothea von Kochen.
Sid. 132. Schönfeldt, Carl von, f. 1703, d. 1775, överhovintendent, gift med Catharina Maria Franc.
- ↑ Hänföra sig huvudsakligen till kap. III eller Reuterholms dagbok. Då ej sidohänvisningar förekomma, menas närmast förut anförda sida.