M. Med all lust sin tid fördriva,
det gör människan förnöjd.
D. Efter döden salig bliva
övergår all världsens fröjd.
M. Lyckan är mig ganska blid.
D. Med Gud har du ingen frid.
M. Jag kan ståt i världen föra.
D. Men jag kan dig ödmjuk göra.
M. Jag är uti silke klädder
och min säng är kostelig.
D. Jag med ormar åt dig bäddar
och med maskar skyler dig.
M. Var man ser och hedrar mig.
D. Men si, Gud föraktar dig.
M. Alle gå mig nu tillhanda.
D. Till dess jag tar bort din anda.
M. Mina åkrar hava givit
ymnog växt, ty har jag gull.
D. Själens tarv är sämre blivit,
som av syndsens frukt är full.
M. Jag är i gott välstånd satt.
D. Du skall mista't denna natt.
M. Nu vill jag mig kräsligt göda.
D. Nu skall jag dig plötsligt döda.
M. Jag vill nu ock gäster fägna,
bjuda dem på spel och vin.
D. När du dig som bäst vill hägna,
kommer jag obuden in.
M. Stora glas är mitt behag.
D. Du är själv som glaset svag.
M. Lustigt spel och sköna kransar.
D. Falna, när du med mig dansar.
M. Frossa, prunka, ruta, skämta
är mitt arbet dag från dag.
D. Men till lön skall du upphämta
evigt kval i djävlars lag.
M. Drick en skål! Vem börjer först?
D. Du, som får en evig törst.
M. Spela vi? Trots vad det gäller!
D. Själen, när du dig så ställer.
M. Lever så att var man märker
all vår glädjes bång och ljud.
D. Ah, det onda som du verkar
ropar nogsamt upp till Gud.
M. När jag en gång varder grå -
D. Om du kan det dröjsmål få -
M. Vill jag from och nykter bliva.
D. Vill du Gudi dräggen giva?
M. Jag är lustig över borde,
ty jag har av allting nog.
D. Rike mannen ock så gjorde,
den jag hastigt hädan drog.
M. Mine barn få nog ändå.
D. Du i helvetet också.
M. Jag skall dela med min nästa.
D. Satan får kanske det bästa.
M. Jag tör väl i morgon tänka
uppå bättring, som mig bör.
D. Ah, det lär ditt hjärta kränka,
att du har ej gjort det förr.
M. Tids nog blir jag allvarsam.
D. Alltför sent är evig skam.
M. Tids nog kan jag mig omvända.
D. Säkerhet tar farlig ända.
M. Gud skall mig då hörsam finna,
när jag blir en gammal man.
D. När allt vett och liv försvinna,
och du intet höra kan.
M. Jag skall tjäna Gudi rätt.
D. Värk och sveda hindrar det.
M. Jag vill då om trona bedja.
D. Om Gud vill det då tillstädja.
M. Mellertid vill jag nu vara
lustig utav hjärtans grund.
D. Skynda dig, du skall nu fara
bort i graven denna stund.
M. Ah, hur grym ästu, o Död.
D. Grymmare helvetets glöd.
M. Var man billigt för dig fasar,
D. den i synden säkert rasar.
M. Hjälper intet gråt och böner?
D. Nästan sen är nu din gråt!
M. Gud ju sitt misskund ej söner.
D. Vi har du det förr försmått?
M. Dröj en timma, om du kan.
D. Tiden står i Herrans hand.
M. Ah, lät mig nu bättring göra.
D. Det du förr ej velat höra.
M. Jag kan ej för ångest tala,
ja att sucka är mig svårt.
D. Sucka och dig Gud befalla,
gör det snart, din tid är kort!
M. Ah, Gud, som rättfärdig gör!
D. Hans budord man lyda bör.
M. Ah, lät mig din nåde njuta!
D. Bed och dö, din tid är ute!
D. Den är fort! Men om han hade
hjärtats tro, så fann han nåd.
Ah, att var på hjärtat lade,
det han ock kan snart få bod,
och gör ofördröjlig bot,
förrän jag med hastig sot
gör den usle kroppen svager
och i graven med mig drager.
Hörer vad jag fjärran lärer,
ty min närvist faslig är:
Du, som världen mycket ärar,
döda köttsligit begär,
förrän jag dig dödar brått.
Ingen har min tid förstått;
min dag ej upptecknad finnes,
att man var dag skall mig minnas.
Den som ej med sorg och kvida
vill mig oförmodad se,
och den andra död ej lida,
låte tidig bättring ske.
När Guds godhet lockar dig,
lät ej hjärtat härda sig;
man kan sig väl sent omvända,
men ho vet vad då kan hända?
