←  Svenska korvetten
Samlade skrifter – Första bandet
av Carl Wilhelm Böttiger

Förlusterna
Helsningssång till H. K. H. Prinsessan Louise af Nederländerna  →


[ 164 ]

Länk för länk den gyldne kedjan brister. —
Svea! Af det ädlaste, du har,
Med hvart månhvarf något nytt du mister,
Och hvad har du, snart, att mista qvar?

Borta han, som sjöng om Angurvadel!
Fallen han med korsprydt hjeltesvärd!
Stum den vise, som blott hjertats adel
Tog i anspråk af en rangsjuk verld!

Och när du för häfdeforskarn biktar
Dessa sorger, visar dina sår,
Se, han sjelf, midt i sin styrka, svigtar,
Dina häfder slår han hop — och går.

Tankfull står du, söker svärd och lyra,
Söker häfder — i de dödas dal;
Räknar grafvar ifrån en till fyra,
Räknar minnen uti tusental.

[ 165 ]

Dem allena äg, att ej förlora!
Deras skatt, O Svea, ej förspill,
När de små nu börja leka stora,
Och de stora mer ej finnas till!

Eller fyll den ring, som döden bräckte,
Fyll den glesa med hvad dagen ger:
Mana fram utur ett yngre slägte
Geijer, Järta, Lagerbring, Tegnér!