Förordning om arkivväsendet (1992)
På föredragning av undervisningsministern stadgas med stöd av 12 § arkivlagen av den 20 februari 1981 (184/81):
Till arkivväsendet hör riksarkivet och landsarkiven.
Arkivväsendet har till uppgift
1) att styra arkivfunktionen enligt vad som stadgas eller bestäms i arkivlagen (184/81) och med stöd av den,
2) att handha den allmänna utvecklingen av arkivfunktionen och den forskning och utbildning som detta förutsätter,
3) att ta emot och förvara handlingar och informationsmaterial som har överlämnats av myndigheter,
4) att ta emot och förvara andra handlingar och annat informationsmaterial som har betydelse för Finlands historia och samhällsutveckling,
5) att sköta informationstjänst i anslutning till det material som arkivväsendet förvarar samt
6) att sköta övriga uppgifter som enligt särskilda stadganden eller bestämmelser ankommer på arkivväsendet.
Riksarkivet leder arkivväsendets verksamhet, förvaltning och utveckling samt är landets nationalarkiv och forsknings- och utvecklingscentral inom sitt område.
Landsarkiven är distriktsförvaltningsmyndigheter under riksarkivet samt regionala arkiv och regionala forsknings- och utvecklingscentraler.
Landsarkivets uppgifter i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda handhas av riksarkivet.
Arkivväsendets verksamhet styrs och övervakas av en direktion som tillsätts av statsrådet för tre år i sänder.
Till direktionen hör arkivväsendets generaldirektör som ordförande samt fem medlemmar som är förtrogna med arkivväsendets verksamhetsområde, av vilka en skall utses bland personer som föreslagits av de mest representativa personalorganisationerna inom arkivväsendet. Direktionens vice ordförande utses bland medlemmarna av statsrådet.
Direktionen har till uppgift
1) att handha den allmänna utvecklingen av arkivfunktionen och arkivväsendet samt besluta om riktlinjerna för verksamheten,
2) att besluta om arkivväsendets verksamhets- och ekonomiplan samt budget,
3) att avge utlåtande i tjänsteutnämningsärenden som skall avgöras av undervisningsministeriet samt
4) att behandla övriga principiella, vittsyftande eller annars viktiga ärenden som generaldirektören bestämmer att skall behandlas i direktionen.
Direktionen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vice ordföranden. Direktionen är beslutför när mötesordföranden och minst tre medlemmar är närvarande.
Uppstår vid direktionens sammanträde meningsskiljaktighet, fattas beslut i saken med enkel röstmajoritet. Faller rösterna lika, avgör ordförandens röst.
Direktionen fastställer närmare bestämmelser om behandlingen av ärenden i direktionen.
Chef för riksarkivet är generaldirektören, som har titeln riksarkivarie. Vid riksarkivet finns dessutom arkivråd, om vilkas ansvarsområden och uppgifter bestäms i arbetsordningen.
Chef för ett landsarkiv är direktören för landsarkivet.
Vid arkivväsendet finns dessutom andra tjänster som verksamheten förutsätter samt tillfälliga tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.
Generaldirektören leder arkivväsendets och riksarkivets verksamhet och ansvarar för att deras uppgifter sköts effektivt och ekonomiskt.
Direktören för ett landsarkiv leder landsarkivets verksamhet och ansvarar för att dess uppgifter sköts effektivt och ekonomiskt.
Ärenden som ankommer på riksarkivet avgörs av direktionen, generaldirektören eller någon annan tjänsteman som har anförtrotts sådana befogenheter.
Generaldirektören avgör de ärenden som inte behandlas i direktionen eller som han inte har överfört på någon annan.
Ärenden som ankommer på ett landsarkiv avgörs av direktören för landsarkivet, om han inte har överfört dem på någon annan.
Generaldirektören, ett arkivråd och direktören för ett landsarkiv kan i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som annars skall avgöras av en underordnad tjänsteman.
Direktionen och generaldirektören avgör ärendena på föredragning. I arbetsordningen bestäms vilka andra ärenden som avgörs på föredragning.
Av generaldirektören, arkivråden och direktörerna för landsarkiven fordras för tjänsten lämplig högre högskoleexamen, god ledarförmåga samt god förtrogenhet med arkivväsendets verksamhetsområde.
Generaldirektören utnämns av republikens president på framställning av statsrådet utan att tjänsten ledigförklarats.
Arkivråden och direktören för ett landsarkiv utnämns av undervisningsministeriet.
Generaldirektören utnämner eller anställer övrig personal vid riksarkivet, om inte annorlunda bestäms i arbetsordningen.
Övrig personal vid ett landsarkiv utnämns eller anställs av direktören för landsarkivet.
Generaldirektören beviljas tjänstledighet av undervisningsministeriet. Tjänstledighet för längre tid än ett år, utom sådan tjänstledighet som tjänstemannen har rätt till med stöd av lag eller kollektivavtal, beviljas dock generaldirektören av statsrådet.
Övriga tjänstemän vid riksarkivet och direktörerna för landsarkiven beviljas tjänstledighet av generaldirektören, om inte annorlunda bestäms i arbetsordningen.
Tjänstemän vid ett landsarkiv beviljas tjänstledighet av direktören för landsarkivet.
Om skötseln av en tjänst under tiden för tjänstledighet eller när tjänsten är vakant beslutar den myndighet eller den tjänsteman som beviljar tjänstledighet från tjänsten.
Riksarkivet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstol, skiljemannaförfarande och hos övriga myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som rör arkivväsendet.
En tjänsteman som genom riksarkivets arbetsordning förordnats därtill har rätt att utan särskilt bemyndigande bevaka eller bemyndiga ett ombud att bevaka statens rätt och fördel i alla situationer som avses i 1 mom. samt att på arkivväsendets vägnar ta emot stämningsdelgivning.
Ändring i riksarkivets beslut får, om inte annorlunda stadgas särskilt, sökas hos högsta förvaltningsdomstolen och i ett landsarkivs beslut hos riksarkivet i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).
Närmare bestämmelser om riksarkivets och landsarkivens organisation, verksamhetsenheternas och personalens uppgifter och befogenheter samt om behandlingen av ärenden och övriga arrangemang i anslutning till verksamheten utfärdas i arbetsordningen.
Riksarkivets arbetsordning fastställs av generaldirektören och arbetsordningarna för landsarkiven av direktörerna för landsarkiven.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1992.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 25 februari 1983 om allmänna arkiv (195/83) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
Tjänsten som direktör för ett landsarkiv kan första gången besättas utan hinder av 4 § 3 punkten.
Helsingfors den 6 mars 1992