Firande av Adolf Fredriks kröning den 26 november 1751
|
| Ur Götheborgs Wecko-Lista N:o 48, Lördagen den 30 november 1751 |
Götheborg den 27. Nov. 1751.
Den höga Kongl. Krönings-Acten, blef i går, såsom den dertil bestämde Dagen, med all undersåtelig wördnad och glädje på följande sätt härstädes firad:
Om Föremiddagen kl. 9. församlades efter dagen förut skedd bjudning, genom ett af Rector Gymnasii Lectoren Magister Jacob Arfwidson på swenska utgifwit Programme, denne Stadens högre och lägre Stånds-Personer, af Militair och Civil-Stater, Borgerskap och Inwånare af bägge Könen, uppå Kongl. Gymnasio, då vice Lectoren Magister Lorens Jul. Kullin, til alla Åhörares nöje, fägnad och upmuntran hölt på obunden Swenska ett ganska wackert Tal, hwaruti Ämnet war: Swea Rikes salla tilstånd och hopp wid närwarande tid, blifwandes wid denna Act en wäl inrättad Vocal och Instrumental Musique upförd. Sedan detta uppå Gymnasio slutat war, upmarcherade til paradering denne Stadens Borgerskaps Cavallerie under Ryttmästarens Handelsmannen Niclas Jacobsons samt Infanterie under Majorens Handelsmannen Nils Schytts Commando, hwarefter kl. 10. Canonaden börjades kring Fästningen och utanföre liggande Skantsar, och sedan det uti en omgång skedt war, gafs Salwa först utaf bemälte Cavallerie och sedan Infanterie, hwar med sedan i samma ordning in alles uti fyra omgångar fortfors.
Enär Borgerskapet til Häst och Fot hade aftroppat, undfägnades med Middagsmåltid af Ryttmästaren Niclas Jacobson de förnämsta af alla Stater och Borgerskapet samt Cavallerie Corpsen och Herrar Compagnie Chefferne af Borgerskapets Infanterie, då de höga Kongl. Skålarne druckos, under Puke och Trompett-klang, samt Styckeskått utur 16. til den ändan framdragne Metall-Canoner, Deras Kongl. Maj:ters med 32. och de öfrige med 16. Skått hwardera. Klåckan 3. infunno sig efter skedd Invitation från Magistraten och det handlande Borgerskapet, alla Stånds-Personer af Militair och Civil-Staterna, en stor del af Borgerskapet samt andre Stadens Innewånare med deras Fruentimber, uppå stora Rådhussalen, då först af Secreteraren wid Handels-Societeten Jacob Gabr. Cederburg ett til detta höga och glädjerika tilfälle lämpat och öfwermåttan wäl författadt Tal på Swenska Vers anstältes, wid hwars så wäl början som slut en behagelig Instrumental och Vocal Musique sig höra lät. Sedan undfägnades samtel. Gästerne med Caffe och Thée, hwarpå de höga Kongl. Skålarne med all undersåtelig wördnads och glädje-betygelse, under Pukor och Trompeter samt förr bemälte Canoners lossande med lika antal Styckeskått som förut sagt är, druckne blefwo. Sist börjades Balen som under bästa wälplägnad med Win, Confiturer och Mat, warade alt in til kl. 6. om Morgonen.
I lika måtto hade en del Borgerskap af Handtwärks-Societeterna, samma Eftermiddag låtit anställa en Bal och Tractamente, hos Källaremästaren Kitz, hwarwid denna Swea Rikes Glädje-Dag äfwen på bästa sätt firades. Och på det ingen wara måtte som icke uti så almän fägnad togo del, så blefwo genom Magistratens och wederbörande Föreståndares försorg, alla Fattige uti Stadens Hospital, Fattighus och Barnhus, efter hållen Bön til den stora Guden om Deras Kong. Maj:ters, Kongl. Husets och hela Rikets beständiga lycksalighet och wälgång, med anständig wälplägnad, samt desutan de Husfattige med tildelning af en viss Summa Penningar ihugkomne. Til ytterligare underdånig fägnads-betygelse, hade wäl Magistraten och det handlande Borgerskapet tänkt anställa uti stora Hamnen mitt emot Torget ett wackert Luftfyrwärkerie, som til den ändan redan förut war färdigt gjordt, såsom ock illuminera samt med wackra målningar och deviser utzira Rådhuset, men förmedelst mellankomne Hans Kongl. Maj:ts nådigste Förbud emot Illuminationers och Fyrwärkeriers anställande i Städerne, blef så wäl det ena som det andra instält.
Wid Ammiralitets Wärfwet war en Örlogs-Fregatt utlagd och tiltacklad, hwarifrån äfwen canonerat blef, hwarjämte uti Ammiralitets Chefens Hus på Gamla Wärfwet utaf Ammiralitets Statens Herrar Officerare och flere af Öfwer-Betjeningen om aftonen Bal och Tractamente anstält war. Så wäl på Slottet Elfsborg som på bägge de i År til Ost-Indien utgående Skeppen, wardt jemwäl canonerat, och för öfrigt woro alla så i Hamnen som på Strömmen liggande Skepp och Fartyg med Flaggor och Wimplar utzirade. Korteligen, hwar och en både hög och låg, sökte så uti desse almänne som flere private samqwäm deras underdåniga nit och glädje i uptänkeligaste måtto å daga lägga.