←  Min förtröstan
Fyrbåken. Poetisk Kalender för år 1855
av Elias Sehlstedt

Hvad vill man göra?
Göken  →


[ 18 ]

Hwad will man göra?


Att verlden sorglig är, man nog får höra,
Att det är tungt, att nå'nsin hit man födts.
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra?
Man kan väl icke sörja sig till döds!
 
Visst finns det mycket, som vårt lugn kan störa,
Och ödet är rätt hårdhändt, som man vet.
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra?
Man kan väl icke hänga sig för det!

Att vara mästerman och bilan föra,
Är kusligt nog på denna jordens ring,
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra?
Det är väl bättre det, än ingenting!

[ 19 ]


Har man en rödsprängd näsa till att föra,
Då skriker man ”fy tusan!” med full hals,
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra:
Är det väl bättre, att ha ingen alls?

Har man rödt hår, så får man genast höra,
Att det är högst fatalt och mindre fint,
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra?
Det är väl bättre rödt, än gredelint!

Förtalet tränger skonlöst till vårt öra,
Och ofta nog man klandrar oss i allt,
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra?
Bäst är att tiga och ta saken kallt.

Hur. man sig ställer, får man tadel höra,
För snålhet än, och än för öfverflöd,
Men hvad sju tunnor tusan skall man göra?
Man är ej riktigt bra — förr'n man är död.



Hvad vill man göra?, illustrerad av Carl Larsson under 1890-talet till Carl Snoilskys urval av Elias Sehlstedts Sånger och Visor tryckt 1892/1893