Gotlands konsthistoria/Hörsne
| ← Ekeby |
|
Bara → |
| På Wikipedia finns en artikel om Hörsne kyrka. |
Hörsne.
Inemot 1 mil i sydost från Ekeby ligger Hörsne helt nāra nordvestra brädden af Gothemsån uti en temligen bördig nejd. Sistberörda kyrka har ett aflångfyrkantigt skepp, ett likadant men mindre kor med en sakristia vid norra sidomuren samt ett fyrkantigt torn i vester. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten. Der märkas qvaderstycken, hvilka äro 12.0 långa och 1.0 tjocka.
Skeppet, som håller i inre bredd 33.5 och i längd 39.6 samt i murtjocklek 4.5, har socklar, hvilka utgöras af en hög och brant skråkant och derpå en rundstaf. I skeppet står en midtkolonn, som uppbär fyra korshvalf med spetsiga skiljebågar, hvilka hvila på kragstenar å sido- och gafvelmurarna. Midtkolonnen har följande anordning. Grundstenen är temligen hög och rätvinklig, plinten föga lägre och basen attisk med sirliga skyddsblad. Skaftet, som håller 5.7.5 i omkrets, utgöres af hela slipade rundstycken. Kapitälet är något bukigt och bladprydt, kransen hålkālad. Kragstenarne äro långa och nedát spetsiga, och de ha hålkälade kransar. Skiljebågarne äro tvåsprångiga och skarpkantiga och korshvalfven spetsiga med raka uppåtgående kappor.
En ingång på midten af vestra hvalfafdelningen inför från söder. Portalen har å hvarje sida tre kolonner mellan murhörn. Alla skaften saknas. Ytterst framskjuta två pilastrar, af hvilka den vestra består af trenne rundstafvar och den östra af tvenne sådana med en skarpryggig deremellan. Innerst stå tjocka poster på hög tröskel. Grundstenarne, som ligga på hel bottenhäll, äro skråkantiga, baserne attiska med afrundade plinter, kapitälerne höga, kransarne djupt hålkälade med klufna platter. Å de vestra kapitälerna föreställas: en man med en bok, en qvinna med gåfvor, Maria till sängs och densamma med krona och utslagna vingar samt barnet på armen. Ytterst märkes en bevingad drake och derbortom en man med sköld och spjut, nemligen S. Göran i strid med draken. De östra kapitälerne prydas med rika bladverk. På murhörnen hvila skarpkantiga och på kapitälerna rundstafviga spetsbågar. Posterne, hvilka bestå af hela block, uppbära ett spetsigt dörrfält, som har sex framskjutande flikar och derpå sex rundbågar. Öfverst i dörrfältet ses en lilja. På pilastrarna uppstår en spetsbåge, hvilken prydes med en rundstaf emellan två hålkälar, och derpå hvilar ett spetsigt röste med hålkälade vattenlister. Öfverst å röstet föreställes en barhufvad man, som iklädd en mantel håller i den venstra handen en rund sköld och i den högra en strids- eller spikklubba. Denna bild, hvilken har nära naturlig storlek skyddas af en stor täckhäll och är väl bibehållen. Portalen är slipad. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Uti ett fönster öster öster om ingången uppbär en midtpost två trebladiga spetsbågar och deröfver en ring med fyrbladig ros. Fönstret är till det yttre och inre snedsmygigt. Norra sidomuren har hvarken ingång eller fönster. Triumfbågen är spetsig och håller 18.3 i bredd och har ansenlig höjd. Dynstenarne prydas med en rundstaf emellan två hålkälar. Skeppet har i vestra gafvelmuren en mycket stor spetsbågig öppning med hålkälade dynstenar. Å skeppets östra gafvelröste märkes en liten rundbågig ljusöppning. Koret, som invändigt sträcker sig i söder och norr 20.2 samt i vester och öster 25.4 och håller i murtjocklek 5.0, betäckes med ett spetsigt korshvalf, hvilket har raka uppåtgående kappor. Socklarne äro till form och höjd lika med skeppets.
Å södra sidomuren nära vestra ändan finnes en ingång. Portalen har å hvarje sida tvenne kolonner mellan murhörn och en framspringande pilaster. Inmerst stå poster på hög tröskel. Grundstenarne äro skråkantiga, baserne attiska med afrundade plinter, kapitälerne höga med yfviga löfverk och två fiskar å vestra pilastern. På posterna, som utgöras af hela block, hvilar en spetsbåge, hvilken i midten har en fyrflikig och vid den ena sidan en rullik och löfprydd knopp samt vid den andra spår efter en likadan. Från de innersta murhörnen uppgår en spetsbåge, som å hvarje sida prydes med en liten femflikig knopp och i midten med en stor sådan. Kolonnerne uppbära rundstafviga och de öfriga murhörnen och pilastrarne skarpkantiga spetsbågar. Öfver pilastrarna höjer sig ett spetsigt röste, hvilket har hålkälade vattenlister. Portalen är slipad. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.
Öster om ingången finnes ett ganska smalt och högt fönster, som är spetsbågigt samt till det yttre och inre snedsmygigt. Altarväggen har ett stort spetsbågigt fönster, hvari tre poster uppbära fyra trebladiga spetsbågar derpå två fyrbladiga rosor under två spetsbågar och öfverst en fyrbladig ros med trebladiga fyllningar. Omfattningarne posterne bågarne och rosorna äro ut- och invändigt snedsmygiga. Mellersta posten och de stora bågarne prydas invändigt med rundstafvar, men de äro utvändigt släta. Södra sidomurens fönster har sex målade rutfack, som till största delen innehålla blad- och rosverk. Det tredje rutfacket nedifrån föreställer ett helgon med rundgloria, det nästa deröfver framter en borg eller ett slott. I prestgården förvaras tvenne nedtagna rutfack, af hvilka det ena föreställer Olof den Helige med yxa i venstra och kalk i högra handen, det andra visar S. Paulus med svärd i venstra och bok i högra handen. Omfattningarne kring dessa figurer bestå af trebladiga spetsbågar. Begge rutfacken förete ovanligt bjerta och vackra glasmålningar. I den södra sidomuren märkes en rakspetsig sittnich och i den norra ett rakspetsigt väggskåp. I altarväggen nära södra ändan finnes ett likadant väggskåp. Å korets gafvelröste ses en liten rundbågig ljusöppning.
Altarbordet är muradt och derpå ligger en hålkälad skifva af slipad kalksten. Ett krucifix och alla lärjungarne med sina attributer och bildverk, som tillhört ett gammalt altarskåp, ha 1701 blifvit insatta i en usel omfattning i rococomaner. Detta beteende vittnar om tanklös vandalism.
Till sakristian inför å norra sidomuren en ingång, hvilken utvändigt är rundbågig och invändigt lågrakspetsig. Dithörande dörr består af furuträ och har två gångjern med ganska enkla rosor. Å midten af det öfra gångjernet ses en liten rad mycket små runor, nemligen: garwaltr: iarnnadi: tur. Det är: Garvalter jermbeslog dörren. Sakristian, hvilken invändigt håller i söder och norr 8.6 i vester och öster 11.7, har låga skråkantiga socklar och betäckes med ett tunnhvalf på vederlag i förstnämnda riktning. Ett litet rundbågigt fönster åt öster är ut- och invändigt snedsmygigt. Innanför detta fönster märkes en stor rakspetsig sittnich, hvari detsamma innefattas. I vestra sidomuren ses ett rakspetsigt väggskåp.
Ett krucifix hänger å skeppets norra sidomur. Bilden, hvilken är utförd i nära naturlig storlek, har törnekrona och en spik genom begge fötterna. Detta krucifix är ett nyare arbete i rococomaner.
Tornet, som inrymmer fyra afdelningar öfver hvarandra, har likaledes låga skråkantiga socklar. Första afdelningen, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 13.1 samt i vester och öster 15.3 och murtjocklek 5.0, betäckes med ett spetsigt korshvalf. På norra sidomuren finnes en ingång. Från socklarna uppgå två stora murhörn och derinnanför stå poster på hög tröskel. Murhörnen uppbära en skarpkantig rundbåge och posterne ett rakt dörrfält. Inre omfattningen är snedsmygig och rundbågig. Å midten af vestra sidomuren ses ett spetsbågigt fönster, som till det yttre och inre är snedsmygigt. Tornbågen, hvilken har spetsig betäckning, saknar vederlagskransar, troligtvis derföre att den blifvit på ett vårdslöst sätt utvidgad. En raksluten ingång vid östra ändan af den södra sidomuren inför på en trappa, som mot midten af den vestra leder genom en likadan ingång i andra afdelningen. En liten ljusöppning à den södra liksom en sådan å den vestra sidomuren sprida en svag dager i andra afdelningen, hvilken haft en lågspetsig ingång på midten af den östra. Utskjutna trappsteg å södra sidomuren uppföra från öster åt vester till tredje afdelningen, som har ett högt korshvalf.
Vid vestra ändan af samma steg vidtager en spiraltrappa, hvilken uppgår på sistberörda korshvalf till fjerde afdelningen. Der finnes å hvarje sida tvenne gluggar, hvari midtkolonner uppbära små rundbågar. Midtkolonnerne i den vestra norra och östra sidans gluggar äro i behåll, men i den södra ersatta med trästycken. Grundstenarne äro fyrkantiga, baserne hålkälade och kapitälerne bägarlika. De yttre och inre omfattningarne äro rätvinkliga och rundbågiga. Tornet betäckes med en något låg spira, som öfvergår från fyrkant till åttkant.
Enligt en förteckning från medeltiden skall kyrkan 1259 tillkommit[1]. Tornet företer ren rundbågsstil, hvadan det är äldre än skeppet koret och sakristian, i hvilka förmärkes idel spetsbågsstil; alltså tyckes det förra ha nämnda år uppstått, men de sednare måste en god tid derefter genom en ombyggnad tillkommit. Skeppet och koret äro mycket höga, men tornet jemförelsevis lågt.
- ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.