Hönan, som värpte gullägg
← Törnrosen och nässlan |
|
Åsnan och knähunden → |
Fabel av Gustaf Fredrik Gyllenborg. Ur Svenska parnassen, band II s. 198 av Ernst Meyer från 1889. |
Hönan, som värpte gullägg.
En höna värpte ägg af gull.
Hvar dag hon ett åt bonden skänkte,
Som, för att vinna skeppan full,
Ett mordiskt jern i lifvet sänkte,
Der han en skatt begrafven tänkte.
Men jemmer! ej en fyrk. — Sitt fel han bättra vill
Och offrar allt sitt gull, ja, ända till det sista,
Att ej sin dyra höna mista.
För sent! hon var ej mera till.
Ack, låt en skälig vinst af folkets svett och möda,
I jordens herskare! förnöja ert begär.
Finansen ej förbättrad är
Af bördor, som ett land föröda
Och den förtryckte slafven döda,
Som kärfven i er lada bär.