Hagaparken

Hagaparken av Antoinette Ramsay Herthelius

Utgivare: Kungliga hovstaterna. Utgiven under fri licens GFDL och CC-BY-SA 3.0 för publicering. (Sidindex)

HAGAPARKEN
KOPPARTÄLTEN
GUSTAV III:S PAVILJONG
HAGA SLOTT
TURKISKA KIOSKEN
HAGA BEGRAVNINGSPLATS
EKOTEMPLET
HAGA RUINER
KINESISKA PAGODEN

Hagaparken

Hagaparken utanför Stockholm är Sveriges främsta exempel på en engelsk landskapspark. Parkanläggningen initierades på 1770-talet av Gustav III och genomfördes av Fredrik Magnus Piper, intendent för de kungliga lustparkerna. Den s.k. »Stora pelousen« (franska för gräsmatta) ligger som en naturlig amfiteater ner mot Brunnsvikens vatten mellan Koppartälten och Gustav III:s Paviljong. År 1994 blev Hagaparken Sveriges första nationalstadspark, numera är den en del av Kungl. Nationalstadsparken. Parken förvaltas i dag av Kung. Djurgårdsförvaltningen och Statens fastighetsverk. Interiörerna i Gustaf III:s paviljong och Turkiska Kiosken sköts av Kungl. Husgerådskammaren.

Koppartälten

Koppartälten ritades 1787 av arkitekten och teaterdekoratören Louis Jean Desprez, Gustav III:s favoritarkitekt. De var avsedda som logement för Gustav III:s livvakt. Den festliga fasaden är utformad som ett orientaliskt härtält, och man anar inte att husets stomme är en rustik svensk timmerbyggnad. År 1953 brann det mittersta tältet ner i en explosionsartad brand. Fronten återuppbyggdes tio år senare och resten av byggnaden »Silvertältet«  uppfördes 1976. Byggnaden inrymmer i dag Haga parkmuseum (öppet sommartid) samt värdshus och café.

Gustav III:s paviljong

Gustav III lät bygga paviljongen på Haga. På platsen stod tidigare en äldre byggnad som byggdes om efter ritningar av arkitekten Olof Tempelman. Inredningen i »romersk stil« skapades av Louis Masreliez. Kung Gustavs avsikt med byggnaden var att den skulle bli hans verkliga hem. Här inrättade han sig praktiskt med biblioteket lättillgängligt innanför sängkammaren. Kungens bibliotek innehöll huvudsakligen samtida fransk litteratur, inköpt till stor del med hjälp av Sveriges ambassadör i Frankrike, Gustaf Philip Creutz. Även Gustav IV Adolf uppskattade stillheten på Haga och tillbringade mycket tid här. Gustav III:s paviljong hålls öppen för guidade visningar under sommarhalvåret.

Haga slott

Denna strama empirbyggnad uppfördes under åren 1802-04 för Gustav IV Adolfs barn. Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell. Under 1800-talet användes slottet bl.a. av prins Gustaf, sångarprinsen, som bodde här till sin död 1852. Här bodde senare den socialt engagerade änkehertiginnan Teresia av Dalarna från 1890 till 1914. Slottet moderniserades helt för prinsparet Gustav Adolf och Sibylla som flyttade in 1932. Kung Carl XVI Gustaf och hans systrar »Hagaprinsessorna« kom därmed att tillbringa sina första år på Haga slott. Från 1966 har slottet använts som residens åt regeringens utländska gäster. Kronprinsessan Viktoria och herr Daniel Westling kommer att ha sin bostad på Haga slott.

Turkiska kiosken

Turkiska kiosken kallas även för Turkiska paviljongen från 1786. Det är det enda av parkarkitekten Pipers många byggnadsförslag som kom till utförande. Kiosken har många exotiska drag, t.ex. en förgylld halvmåne på taket och rödmålade draperier på den gula fasaden. Rummen består av en sexkantig salong och tre små rektangulära förrum. Interiören är dekorerad i pompejansk stil efter Louis Masreliez förlaga. Kiosken kan bara beses utifrån.

Haga begravningsplats

Svenska kungar har sedan 1633 gravsatts i Riddarholmskyrkan. På 1910-talet föreslog prins Carl (yngre bror till Gustaf V) att man skulle inrätta en begravningsplats för icke-regerande medlemmar av svenska kungahuset. Han valde holmen Karlsborg i Brunnsviken som han förvärvade 1915. Familjens gode vän Ferdinand Boberg formgav ett kors för kullens högsta punkt, en bro över till holmen samt en järnsmidd grind vid ingången. Den första som gravsattes här var kronprinsessan Margareta. Fram till 2009 har nio medlemmar av familjen Bernadotte här fått sitt sista vilorum.

Ekotemplet

Ekotemplet uppfördes som sommarmatsal för Gustav III 1790. Templet har oval grundplan och består av tolv pelarpar som bär upp ett kupoltak av koppar. Taket är konstruerat så att det ger en mycket speciell akustik. Ekotemplet är ritat av Carl Christoffer Gjörwell.

Haga ruiner

I Gustav III:s storstilade planer för Hagaparken ingick en större slottsanläggning. Arkitekten Desprez utförde ritningar och grunden påbörjades år 1786. Kung Gustavs död 1792 satte punkt för projektet. Grundmurarna finns kvar och kallas idag för Haga ruiner. Man kan se en modell av det tilltänkta byggprojektet i Haga Parkmuseum.

Kinesiska pagoden

En annan fantasifull byggnad är den åttkantiga kinesiska pagoden. Den ritades 1787 av arkitekten Louis Jean Desprez, som även ritade Koppartälten. Den är ett tydligt exempel på 1700-talets vurm för det exotiska. Den lyser som en främmande fågel där den står placerade i den svenska parknaturen.

Ta en promenad på Haga med audioguide

En nyhet 2009 är Haga audioguide. Den får du gratis via din mobiltelefon (kostnad för samtal tillkommer). Du kan också ladda ner den till en MP3-spelare. Audioguiden har 14 guidepunkter med ca tre minuters taltid. Guiden finns på svenska och på engelska. För att lyssna via telefon ring +46-(0)8-551 171 70. Ordinarie kostnad för samtal tillkommer. Ladda till MP3-spelare på svenska: www.guidetome.com/sv/hag engelska: www.guidetome.com/eng/haga Ladda hem karta med talpunkterna pdf-format 477 kb

Till Hagaparken

kommer man från Stockholms city med buss 515 och 607

Gustav III:s paviljong
visas juni-augusti, tisdag-söndag kl. 12, 13, 14 & 15.

Parkmuseet är öppet

1 oktober 2008-14 maj 2009: torsdag-söndag kl. 10-15. 15 maj-30 september 2009: tisdag-söndag kl. 11-17.

Den kungliga begravningsplatsen

är öppen sön- och helgdagar i maj kl. 13-15 samt torsdagar i juni-augusti kl. 9-15

För ytterligare upplysnignar om Haga och övriga kungliga slott se: www.kungahuset.se

De kungliga slotten.