Handelsordinantie 1614
|
ORDINANTIE,
Huruledes
Köphandelen aff Rijksens Inbyggiare,
så wäl som Fremmande
drifwas skal.
Giord i Örebroo på
Rijkzdaghen,
ANNO
M. DC. XIIII.
Stockholm.
Wij Göstaf Adolph, medh Gudz Nåde, Swerigis, Göthis och Wendis vthkorade Konung och Arffurste, Storfurste til Finland, Hertigh til Estland och Wessmanneland, &c. Göre witterligit, at effter wij dagheligen förfare, huruledes wåre Köpstäder vthi wårt Rijke Swerige, äre i förledne tijdher genom myckin och margfalligh oordning, som vpkommen är vthi Seglatzet och Handelen, mykit aff sigh komne och vtharmade, och wij för all ting ther effter trachte, at wåre trogne Vndersåter Swerigis Inbyggiare, och i så måtto wåre Köpstädher och menighe Borgerskapet i Rijket måtte tilwäxa och komma til en godh förmögenheet, så att wij vthi förefallande nödh kunde hafwa på them at lijta. Therföre hafwe wij med alles theres, som wederbör, samtyckio oc rådh, för gott och nödhtorfftigt anseedt, at göra vthi Handelen och Seglationen en Ordning och Stadga, hwar effter sig alle, bådhe Inländske och Fremmande, som hijt i Rijket theres Handel drifwa wele, skole hafwa at rätta, aldeles som effterfölier.
I.
Först, skal allom Främmandom, ehwadan the och wara kunne, wara förbudit at segla eller drifwa sin Handel på någre andra Städer, Orter eller Hampner i Swerigis Rijke, än thesse, som äre: Stockholm, Calmarne, Nylöse, Göthenborg, Söderköping, Norköping, Nyköping, Wästerwijk, Tälge, Gefle, Åbo, Wijborg och Räfle, Vnderstår sigh någhon at segla och handla på några andra Orter, Städher eller Hampner, åtta Wekor effter thetta Dato, han skal hafwa förbrutit Skip och Godz, Tree delar vnder oss och Cronan, oc then fierde deel vnder then närmeste aff för:ne Siöstäder.
II.
Til thet Andra, Föruthan thesse för:ne Städher, som Seglationen är frijgiffuen, Tå måghe och thesse, som äre, Öregrund, Helsingefors, Biörneborg, Borgo och Ekenääs, och hwar wij eller Arffursterne med wårt Minne och Samtyckie någre af nyyo, och de gamble vthan förfång vth medh Siösidan vpbyggia wele, segla medh sine egne Skip Vthländes, så monge them täckes, och theras Förmögenheet tilsägher, och på hwadh Ort the sielfwe hafwa lust at segla, och effterlåtit är: Men the andre Norländske Städher, som äre: Hudwigzwald, Hernösand, Vlaborg och Waasa, wele wij på någhon tijdh tilgörandes, och til thes wij oss framdeles annorlunda förklarandes warde, effterlåte medh sine egne Skip at segla Vthländes, dogh så, at the inge ätande Wahrur vthskepa, vthan allenast thesse, Nämligen, Allehanda Träwärcke, Koppar, Tieru, Trään, Hudhar och Talg, och at alt thet Godz, som vthskepas, föres först til Köpstaden och ther skepas in i rätta Hampner, och så tilbörligen förtulles, och icke såsom här til för myckit skeedt är, inlastas på alle Orter vthan noghon Differentz eller åthskildnade, Men Smör, Fisk och andra ätande Wahrur, sampt Elgzhudar och kostelige Skinnwahrur, skola the wara förplichtade altsammans at föra til Stockholm, och thet ther medh Stockholms Borgare förbyta och föryttra effter Stadzlaghen och Stockholms Privilegier. Vnderstår sigh nogon Norlandz Borgare, at föra noghot aff för:de förbudne Wahrur Vthländes, eller på andra Orter än til Stockholm, han skal hafwa förbrutit Skip och Godz, Tree delar vnder oss och Cronan, och fierde delen vnder Stockholms Stadh. Men på thet Cronan icke på sin Tull må skee förkort, igenom the Norländske Städhers Seglation, tå skole the wara förplichtade at komma medh sina Skip, när the vthdraga, til Diwrehampn, och tee sitt Pass och TullZedel för then wij ther til warda förordnandes, och sedan dragha Vthländes hwart them täckes, Men när the på Heemreesan äre, måghe the tagha sin rätta Koosa heem åth, Gör noghon här emoot, han skal hafwa förbrutit alt sitt Godz som skepat war, eller thes wärde, så offta han här emoot bryter.
III.
Til thet Tridie, Och på thet at Norlandz Städherne måghe widh macht blifwa, och icke aldeles Handelslöse, tå skal alla olaghlige Hampner effter thenne dagh blifua afskaffade, och inge flere hampner någrom at besökia medh Köpenskap effterlåtne, än the förnämde Norlandz Städher, Nämligen, Gefle, Hudwigzwald, Hernösand, Tornö, Vlaborg och Waasa, ther skola the wara förplichtade at köpslaga medh sielfwe Borgarne, och ingaledes med Landzmännerne, Men på thet Borgerskapet i Siön, så wäl som Vpstäderne, som sin Näring med Fiske drifwa, icke aldeles måghe i theras Bärning försatte warda, tå måghe the wäl så här effter som här til medh theres Näät fiskia i stoore Siön, och eliest byta sigh färsk Strömming och Torsk til aff Bönderna för Sädh, och then sielff insalta, Dogh så, at Norlandz Städherners Privilegier therigenom icke förkrenckias, och ingen sigh vnderstår noghot Landzköp at drifwa. Och althenstund all Almogen i Norlanden skal här effter wara förplichtat at köpslagha blott och allena medh sielfwe Borgerskapet ther i Norlanden, Så skole och Borgerskapet ther emoot skäligt och billigt förholla sigh i theras Handel, så frampt the thetta Privilegium lenge åthniuta wele. Gör nogon här emoot, och anten köpslaghar i förbudne Hampner eller medh menige Almoge, som icke är i thetta wårt Mandat tillåtit, han skal hafwa förwärckat Skep och Godz, Tree delar vnder oss och Cronan, och Fierde deelen vnder then Stadh, som på samma Hampn eller Landzort är privilegieret.
IV.
Til thet Fierde, Til the Norländske Städer måge så wäl här effter som här til segla, icke allenast Vpstäderne, vthan och the Swenska Siöstäder medh sine egne Skutor, Båtar och Skep, dog så, at alt Landzköp hafwes fördragh, och at Skepen ther medh the segla, höra them sielfwe til, och icke äre legde eller hyrde aff fremmande.
V.
Til thet Fämpte, Alle Norlandz Borgare, Ålandzboer och Finnar, som icke segla Vthländes, skole komma medh sitt Godz til Stockholms hampn, och thet ther med Stockholms Borgare förytra och förhandla, och ingaledes effter thenna dagh besökia någre andre Hampner, ehwad nampn the hafua kunne, Dog skal rätte Skäriekarlar frijtt och efterlåtit wara, at draga i Stockholm genom Strömmen, och in i Mälaren medh sin Fisk och Godz, med sådan skääl, at the icke sälie någhot annorstädes, än i Vpstädernes rätta Stadzhampner, ther them och skal frijt tilstadt wara at köpslaga och föryttra sin Fisk, i Peningar så wäl som Spannemål och andre Bondewahrur, Icke allenast medh Borgarne, vthan och medh Präster och Bönder, Besöker någhor annor Hampn i Mälaren, än nw är sagdt, Nämligen, Vbsala, Sigtuna, Eneköping, Westeråås, Köping, Arboga, Torsilia, Strängnääs, Mariefridz och Tällies Stadz hampner, eller någhon annan olage Hampn i Skäriegården, eller och drifwer Landzkööp, hafwe förbrutit sitt godz, Treedeler vnder oss och Cronan, och Fierde deelen vnder närmaste Stad, dog för Almogen som i Roslagen och ther omkring boendes äre, så och en part Skäriekarlars Fattigdom skull, wele wij hafwa effterlåtit, at then Hampnen widh Norre Tälge skal ännu bliffua widh macht och efterlåten, ther Landzmän måge byta sine wahrur sigh emellan, så länge at wij ther framdeles en annan stadga görandes warde.
VI.
Til thet Siette, Och på thet en wissheet med Öfwerföringen vthur Mälaren wara motte, så at hwarioo och enom kunne hwad rätt och tilbörligit är, wederfaras, och Vndersåterna hade någhot at rette sigh effter, Tå wele wij at ther medh, såsom och wij med H. M.tt wår elskelige käre Frwmodher, på H.s K.tz Hertig Carl Philip, wår elskelige käre Broders wägnar, så och medh H. K.t Hertig Johan, wår elskeligh käre Broder och Swåger, äre eens wordne, här effter således skal hållit warda, at alt thet Godz och wahrur, som faller och köpes i Konungedömet, thet ware sigh i Bergzlagerne eller Städerne, Koppar, Jern, eller hwad nampn thet hafwa kan, ehwem thet och köper eller förer, thet skal altsammans gå och föras på Stockholm, ther anten at sälias eller vthskepas, dogh må thet Jern, som Örebroo, Torsilia, och Strengnääs Borgare vpköpe wedh Noraskogha och Lindesberg, och sedan sändes Siöledes til Torsilia, så wäl som thet Jern, hwilket Almogen i Furstendömet vpköpa wedh Jernbergzlagen, och före om Wintertijdh genast åt Furstendömes Vpstäderne, gå och föras på Telge, Så skal och i lijka motto alt thet Godz som faller i Furstendömet Södhermanneland, Nerike och Wermeland, och ther köpes, föres på Telge, ther anten at sällias eller vthskepas. Finnes nu någon som gör här emoot, och förer på Telge thet som effter thenna stadga bör gå på Stockholm, han skal hafwa förbrutit vnder oss och Cronan Tredelar aff samma Godz och Fierde delen vnder Stockholms Stadh, Finnes och någhon som emoot samma wår stadga förer någhot Godz på Stockholm som til Telge borde gå, han skal hafwa förbrutit sin Godz, Treedeler vnder H. K.t Hertigh Carl Philip, och Fierde delen vnder Telge Stadh.
VII.
Til thet Siwnde, Medan och the Vpstäders Seglation til Fremmande Land förorsakar en stoor Oordning i Handelen/ och försneller oss och Cronan i monge måtto wår Tull, är och Borgerskapet i Vpstäderne til ringa båtnad, men Siöstäderne til märkeligh affsaknadt, Therföre wele wij här med samma Seglation aldeles affskaffat och förbudit hafwa, Och skole förthenskuld alle Städer, som i Konungedömet liggiande äre, här efter wara förplichtade, at skepa sitt Godz och Wahrur, som the i Konungedömet efter then förra Punct vpköpa, på Stockholm, them ther medh Stockholms Borgare föryttra, och åter til sitt behooff vpköpa hwadh the wedertarfwe, och them profijtligit wara kan, Men Vpstäderne i Furstendömet Sudermanneland, skole skepa sitt Godz som i Fördömet faller, på Telge, och thet medh Telge Borgarne föryttra, dogh then förre Artickel oförkränckt.
VIII.
Til thet Ottonde, Effter nu Vpstäderne skal förbudit wara, handla åt Fremmande Land, Therföre på thet the thes bättre måge blifwa behåldne, skal Stokholms Boer, så och alle andre Siöstädher, som frij vthländes Seglation hafwa, här effter wara förbudit at drifwa noghon köpslagan widh Koppar och Jernbergzslagen, som liggia i Konungedömet, vtan alla the Bergslager skole besöchte, försorgde oc förhandlade warda af Vpstäderne som liggia widh Mälaren, Örebroo, Gefle och Hudwikswald: Icke skal, eller må nogon Stockholms Borgare här effter handla medh någon Bergzman, vthan i Vpstädherne medh thes Borgare. Gör någhon här emoot, hafwe förbrutit thet Godz han medh faar, och then som köpte, sine Penningar, Tredeelar vnder oss och Cronan, och fierde delen vnder then närmeste Stadh, eller then som på samma Bergzlagh kan wara eller blifwa aff oss privilegieret.
IX.
Til thet Nijonde, Och på thet Vpstäderne aff thenne wår giorde Stagda må känna någon förkoffring, Tå wele wij här medh haffua förbudit Stockholms och alle andre Siöstädhers Boarne, medh sitt godz och wahrur at besökia Vpstädernes frijmarcknader, hwilke efter thenne dagh skole allena hållas och brukas them emellan, dogh skal Stockholms och Siöstädhernes Borgare icke wara furbudit at besökia samme Marcknader, ther at kräffia sin gäld, eller för reda Peningar köpa aff Vpstadz Borgarne Koppar, Jern, Spannemåål och andre sådane Wahrur, men icke aff Präster och menige Almoge, myckit mindre sälia them någre Köpmannewahrur. Gör någon här emoot, han skal haffua förbrutit sitt godz, och then som köpte, sina Penningar, Tree delar vnder oss och Cronan, och fierde delen vnder then Staden, ther Marknaden hålles. Hwadh the frij Marknader widhkommer, som här til i Norlandz Städerne äre åhrligen håldne, the måge och ännu här effter på någon tijdh tilgörandes bliffua widh macht, til thes wij oss annorlunda förklarandes warde.
X.
Til thet Tijonde, Såsom nu bör alle fremmande wara förbudit at segla på andre Städer här i Rijket, än förb. är, Altså skal ingen främmande, han ware sigh aff hwadh Land, Stadh eller Ort han wil, bliffua tilstadd at dragha til Bergslagherne eller i Vpstädherne, anten i Marknadz tijdher eller eliest, ther til at handla eller köpslaga, eller kräffia sin gäld, Vthan ware förplichtat at sälia och föryttra sitt Godz i näste Siöstadh tijt han kommen är, och sitt Godz angiffuit haffuer, eller och sedan Tullen är aflagd och betald, förfoge sigh medh förloff til en annan loffgiffuin Siöstadh, ther at föryttra sitt Godz. Så skal och här effter alt Landzköp bliffua affskaffat, särdeles skal alle främmande wara förbudhit at dragha in om Sweriges Grentzor medh någon Köpenskap, anten til Adelens Gårdar, eller köpslaga med Fougdtar, Präster och Bönder å Lande, Icke skal heller någon Fougdte, Prästman eller Bonde blifua efterlåtit at föra något Inländskt Godz öffuer Gräntzen, och ther thet föryttra, vthan föra thz til näste Köpstad, och thz med Borgarne förhandla, och icke annorledes, eller på andre ortar widh alt Godzes och Penningarnas förbrytelse, Tree delar vnder oss och Cronan, och Fierde delen vnder then Stadhen som på samma ort är Privilegierat. Icke skal heller någon Främmande blifua effterlåtit at liggia i någon Siöstadh länger än Sex Wekor, Gör någon ther emoot, böte Fyretije Marck oss och Cronan, och Fyretije Marck Stadhen, för hwarie Weku han ligger längre.
XI.
Til thet Elloffte, Så skal och effter thenne dagh allom Främmandom, som seglande komma til någon loffgiffuen Siöstadh, förbudit wara at föra någhot Godz vthur Skepet och i Boderna, Hws eller Källare, vthan thet sälia och föryttra i sielffue Skepen. Icke skal heller någon Främmande effter thenne dagh wara effterlåtit at sälia något Godz Alnetaals, Lodetaals, Tunnetaals, Stycketaals, som borde effter Lagen sälias stycketaals, Skåålpundetaals, Lästetaals, Dusinetaals, vthan förhålle sigh i sin Köpslagan och eliest effter Sweriges Stadzlagh, och hwar och ens Stadz wälfångne Priviligier. Gör någon här emot, haffue förbrutit thet godz han sälier, vnder oss oc Cronan Treedelar, och Fierde delen vnder Stadhen.
XII.
Til thet Tolffte, Så äre och wåre Städer icke lijtet til meen then myckne Frijheten som wåre och Adelens, så wäl som andres Tienare bruka och niuta, i thet the sittia i Köpstäderne, och bruka Borgare näring, och doghlijkwäl äre Exempt och vndantagne för all Borgare tunga, ther igenom brödh tagz them aff munnen, som Stadsens tunga draga skole. Hwarföre wele wij sådan Frijheet förbudit haffua, särdeles at alle the som wele sittia i Städerne, och bruka Borgare näring medh köp och säll, eller theras arbete och handwärck, ehwars förswar the och haffua kunne, hwadh heller the sittia i theras egne Hws och Gårdar, eller andras, ingen vndantagande, skole och i lijka måtto medh andra Borgare dragha Stadzens tunga, och niuta och vndgälla effter sin ämpne och näring, hwadh en Borgare och Byeman effter Laghen ägnar och bör, Dog wåre och Adelens tienare som icke bruka Borgare näring medh köp och säl eller handwärck, Såsom och them som inhyses sittia i theras Hwsbönders Hws och gårdar, aldeles i så måtto obeswärade, Efter såsom wij oss och wele förbehållit haffua, at haffue i hwar Stadh, som liggie widh wåre Slott och Gårdar, någre wisse Embetzmän frij för Borgare tunga, effter thet taal och Ordning som wij ther vppå framdeles görandes warde, hwilke skole til wårt Hoffz behoff arbeta, och eliest i ingen måtto någon Borgare näring driffua, widh straff til görandes, när ther öffuer klagat warder.
XIII.
Til thet Trettonde, Effter och månge sittia på Landet som sigh medh Köpenskap näre, Städerne til stoort fördärff och skadhe, tå wele wij här medh strängeligen budit och befalat hafua alle them som byggia oc boo på Landet, och någon Köpenskap tänckie til at drijffua, thet ware sigh ehoo thet wara wil, at the flyttia in i Städerne, och winna ther Bwrskap effter Laghen, och bliffua sedhan Boofaste och sittiande i samma Stadh. Fördristar sigh någon at göra här emoot, i så måtto, at han på Landet blifwandes icke theste mindre handlar och köpslagar, han skal haffua förwärckat förste, annan och tridie gången, Godzet han köpslagar medh, Tree delar vnder oss och Cronan, och fierde delen vnder näste Köpstadh, så och Fyretije mark til treeskiptes, Konunge, Målsägande och Härede, oc wari Målsäganden som klagar på honom, Kommer han flere gångor igen, tå förwijsas Landet. I lijka måtto wele wij alt annat Landzköp förbudit haffue, aff hwem thet och plägar skee, ingen vndantagen, widh thet straff som här näst tilförenne satt är.
XIV.
Til thet Fiortonde, Och på thet Städerne så myckit bättre måge bliffua widh macht, tå skal här effter alle Borgare, vthi hwadh Stadh han kan sigh nedhsättie, wara förbudit at resignera sitt Borgerskap innan sex åhr, och then ther sedan wil vpsäija och flyttia i någhon annan Stadh Inländsk, skal han giffue then Stadhen som han sittiande är vthi, Tije daler för hwar öre han ligger i skatt, flyttier han Vthländsk, gifue Trettije daler för hwar Tijonde Penning aff all sin egendom, efter gode Mäns wärdering. Eliest förbiudhe wij och, at inge Wederlägningz Swänner skole i Städerne anammas, Ey heller någhon Köpswän tilstädias, för än han haffuer satt Borgen för sigh, at han wil tiena i Sex åhr, och sedhan altijdh winna Bwrskap eller wijka Stadhen.
XV
Til thet Fämptonde, Händer sigh at någhon Främmande vthan inrijkis Arffuinge affölle, och hans rätte Arffuinge sedhan innan Natt och Åhr kunde inkomma at vthföra Arffuet, tå skal samma Arff wärderas, så löst som fast, och tagas ther aff hwar tridie Penning för än något vthstädes, Aff hwilken tridie Penning halfparten kommer oss och Cronan i Konungedömet, och Arffursterne i Furstendömen, then andra halfua delen Staden til, oc hafua Staden macht at lösa hws och liggiande grund til sig.
XVI.
Til thz Sextonde, Medan och stoor Oordning kommer af the månge Ölekrogar som hållas i alle Städer vtan åthskildnat, Therföre wele wij här medh sådan Oordning hafua afskaffat oc förbudit, at i Stockholm ingen skal haffua at sälia främmande drycker, Wijn, Miödh eller Ööl Kannetaals, än åtto Källare som äre och haffua aff ålder warit ther medh priviligierade, Item på Norremalm twå Källare, och på Södermalm i lijka måtto twå Källare. I the andre Städer, skal först i hwar Stadh wara en Stadz källare, hwilken Borgemästare och Rådh anten måghe sielffue vppehålla aff Stadsens Inkompst, eller then andre arrenderas, Sedhan skole särdeles Hws ther medh Privilegieres, ett, tw, try, effter som Stadhen är stoor eller lijten til, och the skole wara Gästgiffuare i Stadhen, och förvtan thesse skole inge Borgare eller andre sälia något Wijn eller annan Främmande dryck Kannetaals vth, medh mindre han wil haffua förwärckat thz Wijn och Främmande dryck som han hafuer liggiandes i sin Källare, Tree delar vnder oss och Cronan, och Fierde delen vnder Staden, dog ingen här medh förbudit at köpa Läste och Tunnetaals in, til sitt egit Hws behoff och nödhtorfft, eller eliest at sälie androm vthi Läster, Faat eller Tunnor.
XVII.
Til thet Siuttonde, Men medh Swenskt Ööl skal hållas thenne Ordning, at wisse Bryggehws skole i alle Städher vprättas, medh särdeles Privilegier, hwilke skole haffua macht at bryggia til sitt egit Hws behooff, så myckit han behöffuer och nödigt är. Gör någon här emot, han skal för hwar gång thet skeer, haffua förwärckat Ölet, Tree delar vnder oss och Cronan, och Fierde delen vnder Stadhen.
XVIII.
Til thz Adertonde, Medan och månge Borgare finnes, som vptage Främandes Penningar, och ther med för en ringa winst eller bätle Penninger skull drifwa en olaghligh Handel i Städer, Bergzlagerne och Landzbygden, och låte sigh bruka för the Fremmandes Dränger: Tå wele wij at ingen Borgare eller nogon annan skal fördriste sigh at wedertaga i så måtto nogon Fremmandes penningar eller andra Wahrur, ther med i nogon måtto hemligen eller vppenbarligen at köpslage: Blifwer nogon ther medh beslagen, han skal hafwe förwerkat Godzet eller penningerne, om the icke vthgifne äre, Tree deelar vnder oss och Cronan, och fierde deelen vnder then Staden han är sittin vthi, Och sedan åttetije Marck til treeskiptes, Konunge, Målsägande och Stadhen, förste, annan och tridie gången, Kommer han flere resor igen, blifue förwijst Landet.
Thetta som förb. står, haffue wij nu således ordinerat och stadgat, och wele och biudhe alffuarligen, särdeles Menige Borgerskapet, så och alle Främmande som sin handel och wandel driffua här inrijkis, sampt alle andre aff hwadh stånd eller wärde the wara kunne, at the sigh rätte vthi sin Handel och Köpenskap, effter thenne wår giorde Ordning och Stadga, och henne i ingen måtto öffuerträdha, wedh förbemälte straff och wår Konungzlighe alffuarlige hemnd tilgörandes. I lijka måtto biudhe wij, och befale wåre Landzhöffdingar, Ståthållare, Fougdtar, Tullenärer och Befalningzmän, sampt andre Officerer som Inspection ther öffuer kan wara eller bliffua tilbetroodd, at the haffue här medh ett noga inseende, icke tilstädiandes något at skee här emoot i någon måtto, Vthan öffuer thenne wår Ordning och stadga hålle fljteligen hand, och alt hwadh här vthi stadgat är, med alffuar exsequera, så kär hwariom och enom är wår gunst, och han icke sielff wil swara til saken. Och skal thenne wår Stadga först angå och haffua sin fulla krafft på nästkommandes Philippi Iacobi, och sedhan alt framgeent. I medler tijdh måge the aff Siöstäderne som någre gäld hafua i Bärgslagerne vtståendes, lefuerera wåre Ståthållare och Befalningzmän en wiss Designation på sine vtheståendes Gäld, hwilke och skole them til sin betalning befordelige och behielpelige wara, Och på thet the theste bättre tijdh haffua måge at komma til sin betalning, tå wele wij them effterlåta för Bärgzmännernes fattigdom skuld, tijdh at kräffia Gälden vp, alt in til then 1. Augusti nästkommandes, dogh så at the widh Bärgslagerne icke köpslage eller eliest göra emot thenne wår Ordning och stadga, wijdhare än wij them här medh gunsteligen tillåtit haffue. Til yttermera wisso, at wij thetta således ordinerat haffue, och wele obrotzligen hållas skole, haffue wij thetta med wår egen hand vnderskriffuit, och witterlighen låtit hängia wårt Konungzlige Secret här nedan före.
Actum Örebroo then 10. Februarij,
Åhr 1614.