Som en kärr'ng på post i brechen,
så jag fordom i manègen
skalf i lemmarna;
ena foten i stigbygeln,
stod jag rädd — och passa tygeln
mellan fingrarna. —
Chambrièrn mig omildt flådde —
Som en hund i band jag mådde
i skinnbyxorna —
Likt vid bordet en objuden,
satt jag flat — och sved i huden
af sticksmällarna. —
Som ett Fader vår jag känner
konsten nu — J, ungersvenner!
och stallreglorna; —
som Kat'kesen — Instruktionen,
utantill — och i sqvadronen
alla ökena; —
Qvickt jag betalar min Armida;
som en junker kan jag rida
in remonterna!
Fritz! på qvartermästarns gula
klipp af luggen der en smula —
smörj opp hofvarna!
Jag skall rasta nummerhingstar —
putsa grefvens begge tingstar,
Isabellorna —
skölja svansarna — och kamma
släta manarna — och damma
utaf länderna. —
Sträck på skrofvet! fröken lilla! —
opp med nosen! — foj! — stå stilla!
dig, krubbiterska!
jag, ditt fullblod i all ära!
skall med Guds hjelp en gång lära
räkna tempona!
Länge nog jag peppar stötte
på din hvassa rygg — och nötte
sönder skänklarna —
far åt helfvete! din mara!
satan stången måtte spara
eller krokarna —
Hej och hopp och falleralla!
Usch! jag färdiga har alla
sju stöfränderna;
nöjd jag lägger mig att glömma
hela verlden bort — och drömma
under filtarna.
G. S—i.
