Imi men vejlbikänt skul koma,
Här ji förr sö djern hä sejt, imi hän skul söjnes.
Strax trickt ji en kiss opa månno häns
Imin å våor fläcke ve väreblåo!
Hänta häns skul ji til å me värmt fåta,
Imi å en årm slejngre se krengo fejngra häns.
Å väjt do[1] imi vejnden hä förstånd,
Imi den frejske våorflägta ajgt e sprak:[2]
Helsnejngs åola skul di då brejng å aterföjr,
Ve underrättelsa skul di da fåort stöjnd
Mila to so älsk hvaränar, fäst di gera stjeld at.
För försakaji de ipperste läckerhajta,
Glöjm helder stajka båla Pråosto båol
Än ji öfverdji käresten men
Hän, so ji o somarn fik so ji vild[3]
Hän so ji o vejntern trigt ve mi.[4]
