←  Sorgens välde.
Jul-Kalender 1887
av V. L.

Hjertat ― djupet
Två vänner.  →


[ 85 ]

Hjertat ― djupet.



Hur långt också din åtrå
I hjertats hem dig bär,
Ett finns, som dock förblifver
För alltid borgadt der.

Se hafvets ban i qvällen,
Då tystnat hvarje flägt, ―
Det vilsna menskohjertat
Ar med dess storhet slägt.




[ 86 ] På djupet af dem båda
Ett något städs sig rör.
Som intet öga skådar,
Och intet öra hör.

På djupet af dem båda
Fördöljs en hemlighet,
Hvars lösning tid ej länar,
Nej, först en evighet.
 V. L.