Jul-Kalender 1889/Vid sjön om vintern
← Litet efter sin tid. |
|
Vårdröm. → |
Vid sjön om vintern.
Hvarför blir sinnet så tungt och kallt
här nere vid islagd sjö?
Ack du har ändrat din färg och gestalt,
se’n vintern dig höljt i snö!
här nere vid islagd sjö?
Ack du har ändrat din färg och gestalt,
se’n vintern dig höljt i snö!
Förr var du rörlig och blå och fri,
har bilder af strand och skog;
väl jag mins hur med rodnad i
din bölja i qvällen log.
har bilder af strand och skog;
väl jag mins hur med rodnad i
din bölja i qvällen log.
Nu, om stormen gick än hur vild,
rörs du ej, förr du sjöd.
Skimrar aftonen än så mild,
allt är du lika död.
rörs du ej, förr du sjöd.
Skimrar aftonen än så mild,
allt är du lika död.
Derför blir sinnet så tungt och kallt
här nere vid islagd sjö.
Ack, du har ändrat din färg och gestalt,
se’n vintern dig klädt i snö!
Jonatan Reuter.