Karl II:s död
|
| På Wikipedia finns en artikel om Karl II av Spanien. På Wikipedia finns en artikel om hertigen av Anjou. |
Emedan den 16 hujus Konungens swagheet mykit tiltog, och Medici förmärkte at den kom af en inwärtes inflamation; så hafwer Hans May:t den 19 dito emottagit den sidsta smörielsen, och blefwe Courier afsende til de Herrarne som förr warit förbudne at komma til Hofwet, sig igen at infinna. De 7 Witnen som den 11 hujus warit tilstädes när Testamentet skrefs hafwa och med underskrifwit en af Hans May:t författat codicill. Den 21 Octob. befand sig Konungen emot förmodan temmeligen wäl, och sof om natten heelt roligen. Men den 22 effter middagen kom et så heftigt Feber, at Hans May:t emillan kl. 2 och 3 afsombnade ; Då och Testamentet med behörige Solenniteter öpnades, hwar uti förnembligast förordnes at Hertigen af Anjou skal Succedera til den Spanske Chronan, och der han skulle blifwa Konung i Frankrijke eller med Döden afgå utan Arfwingar, at då des Broder Hertigen af Berry honom succedera skal ; Men skulle och den afgå, at då Erkiehertigen Carl af Österrijke och efter honom Hertigen af Savoyen och des Barn skola komma til denna Chronan. För det öfrige skola uti påstående Interregno, hennes May:t Drotningen, Don Manuel Arias, Cardinalen Portocarero, Hertigen af Montalto, Don Baltasar de Mendoza, Grefwen af Frigliano, och Grefwen af Benevent Regeringen förestå. Samma affton blefwe åtskillige Courier af Regenterne til åtskillige Hof utfärdade, och serdeles en med Testamentet til Konungen i Frankrike. Man twiflar intet at det icke dersammastädes lärer antagas, och så snart man får effterrättelse derom, lärer en Ambassadeur dijt ferdas den nye Konungen at afhempta.
Sedan som Konungen bekommit Konungens i Spanien uprättade Testamente, hafwer man delibererat, om Hertigen af Anjou skulle antaga den Spanske Cronan, eller om man skulle blifwa wijd den förbem. Tractaten om fördelningen af Spanske Konungarijket ; men enteligen, efter myckit öfwerläggiande, det förste fasstält ; hwarpå Konungen låtit fråga Hertigen af Anjou, när det skulle wara honom lagligit at hans May:t på honom hälsa kunde, som straxt swarade at det kunde skee, när det Hans May:t behagade : Då Konungen och straxt gått til honom och helsat honom för Konun i Spanien med blottat Hufwud sampt gifwandes honom högra Handen ; och lät sedan den Spanske Ambassadeuren med alle sine Adelssman til sig komma, säyandes til honom, när han trädde in uti Cammaren: see här är Eder Konung ; hwarpå den Spanske Ambassadeuren och heela hans föllie fallit på Knä och hälsat på Hertigen som deras Konung. Och gick derifrån Konungen med den Nye Konungen i Messan, och gaf honom allestädes högre Handen, och är dagen til des afreesa åt Madrid ansat til den 20 hujus, sampt säyes at Hertigarne af Burgund och Berri skola föllia den Nye Konungen et stycke på wägen, men Hertigen af Noailles och Beauvilliers sampt flere andra förnehme Herrar ända fram åt Madrid. Imedlertijd säyes at Mons. de Harcourt skal reesa åt Spanien och gifwa der wid Hofwet tilkänna at Hertigen af Anjou emottagit den Spanske Cronan, och lärer til foresagdan tijd begifwa sig på reesan dijtåt. Här komma och gå dageligen Courierer til och ifrån Engelland. Konungen har förordnat den nye Konungen i Spanien et Guarde af 4000 Mann, som Hans May:t här upwachta, och sedan åt Spnnien föllia skola ; alle Collegier och Parlamenter hafwa och fåt Ordres at afsenda Deputerade til at Gratulera den nye Konungen.
|
Til Wien äre 3 Courierer ankomne ifrån Spanien som försäkra intet allenast der utan och uti Biscajen skal wara någon allarm, emedan de intet wille wetta af någon Fransösk Succession beropandes sig på Konung Philippi 4. Testamente ; och håller man uti Wien före at det sidst giorde Testamentet ey kunde Validera, eftersom de Ständer, som bort war tillstädes när det giordes, warit frånwarande ; hwaröfwer den Spanske Gesanten skal hafwa nestan en heel dag haft conference med Keysaren, och derpå blifwit slutit, at alle Regimenterne så wäl utur Ungern som Arflanden skola marchera åt Italienske Grentzen och Rheinströmmen.
|
Såsom den afledne Konungen uti sit Testamente expresse förbudit, at man med hans Begrafning :ntet skulle giöra något stort wäsende ; så blef liket utan store Ceremonier uti Kongl. Grafwen i Escurialet nedsat, först gick en som bar Crucifixet af Hof Capellet, och red en Page på ömse sidan om honom hwardera med en fakla i handen. Sedan fölgde 4 Munkeselskap, derpå 6 Capellaner, sedan 12 Adelssmän af Konungens betiente, derpå alle Grandes af Spanien, och bredewid hwartera en Laquey med en fakla, enteligen kom Hertigen af Medina Sidonia ; när de i sådan ordning kommo til Escurialet, blef Lijket i Grafwen sat.
Med senaste Brefwen ifrån Paris hafwer man, at Konungen i Frankrike uppå de remonstrationer, som Holland låtit giöra angående Executionen af den slutne Spanske fördelningz-Tractaten, skal hafwa swardt, at samma Tractat allenast blifwit formerat til at förekomma och afböya Krig, och at Konungens i Spanien författade Testamente wore et myckit säkrare medell til at bijbehålla Freden, hwarwid han sig hålla wille, och at G. Staterne hade fast mera orsak til at undra det han sökt den almänna roligheeten för sitt egit Intresse, öfwergifwandes så månge Land oc Provincer som honom genom fördelningz-Tractaten skolat tilfalla.