En visa vill jag sjunga om livet på Karlsborg
och där finns ingen glädje men heller ingen sorg.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
ja där finns ingen glädje men heller ingen sorg.
På morgonen när solen går opp så trind och fet
så börjar strax en liten jäkel blåsa i trumpet.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
så börjar strax en liten jäkel blåsa i trumpet.
Sen kommer korporalen och säger gossar små,
bli liggande i sängarna så ska ni kaffe få.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
bli liggande i sängarna så ska ni kaffe få.
Och när vi druckit kaffe och ätit wienerbröd
då äro vi så mätta så vi håller på å dö.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
då äro vi så mätta så vi håller på å dö.
Sen får vi taga på oss vår granna uniform
som tjusar alla flickorna och tager dem med storm.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
som tjusar alla flickorna och tager dem med storm.
Sen får vi ställa upp oss med tårna i en rad
och magen in och bröstet ut och blicken mild och glad.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
och magen in och bröstet ut och blicken mild och glad.
Så kommer där sergeanten med svärdet i sin hand
och säger: Gud bevara både kung och fosterland.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
och säger: Gud bevara både kung och fosterland.
Och när vi sen marscherat en tre à fyra mil
då kommer officerarna, men de far dit i bil.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
då kommer officerarna, men de far dit i bil.
Och om vi ut på fälten det riktigt jäkligt haft
så går vi hem till översten och dricker hallonsaft.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
så går vi hem till översten och dricker hallonsaft.
Sen få vi äta middag, ibland så är det kött
utav en gammal mager ko som av bekymmer dött.
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
utav en gammal mager ko som av bekymmer dött.
Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig mer
men det gör heller ingenting för det finns många fler
Faderallan la, faderej
och faderallan lej
men det gör heller ingenting för det finns många fler
