Kisse katt han sjuker vart
av Okänd
Ur Visbok, 1923


Nu är katten död!

Kisse Katt
Han sjuker vart,
Han fick en sot i sin lekamen.
Han var så sorgelig att se,
Och den lät ynkelig hans jamen.
    För nu ä' katten död!
    För nu ä' katten död!

Kisse Katt
Han döder vart
Och skull' begravas i diket,
Och alla djur då bjödos dit
Att gråta tårar över liket.
    För nu ä' katten död!
    För nu ä' katten död!

De skickade bud,
De skickade bud
Till snickar Jon uti Fritsla,
Att han skulle komma dit
Och göra Kisse Katt en kista.
    För nu ä' katten död!
    För nu ä' katten död!

De skickade bud,
De skickade bud
Runt kring landena och haven
Att man skulle komma dit
Och följa Kisse Katt till graven.
    För nu ä' katten död!
    För nu ä' katten död!

Men det kom bud
med återbud —
Blott gråa mössen de snälla
De gå så stilla i liketåg
Av sorg de gladeligen gnälla.
    För nu ä' katten död!
    För nu ä' katten död!

Se'n blev det bal
Med sång och tal,
Och mycken glädje och gamman,
Och alla mössen de ta i ring
Och sjunga högt allesaman:
    »Se nu ä' katten död!
    Se nu ä' katten död!»