Knäppar på lyran/Den moderne Krigaren
| ← Vår-Sång |
|
Lappri, eller konsten att repa sig → |
Den moderne Krigaren.
I stjernlös qväll, som bredde mörkrets flor
Kring konunga- och borgare-palatsen,
En ung offser på Norrbro gick och svor,
Att hon ej ännu var på mötesplatsen:
”Flyg, aftonflägt! och eden bär,
Och skynda på min lilla Lotta,
Och säg att jag gått trogen här
Från klockan sju till klockan åtta!”
Af mången lykta staden lystes opp,
Och par om par de älskogs-skaror vandra;
Den unge krigarn sjöng med mod och hopp,
Att om ej Lotta kom, fick han väl andra:
”Flyg, aftonflägt! och sången bär,
Att den må hinna lilla Lotta,
Och säg att jag än väntar här,
Fast klockan redan slagit åtta!”
Men, ack! der kom en tärna snörd och spänd:
Ej länge njöt hon ”ljufva ensamheten”,
Ty af sin nya kärlek krigarn tänd
Sin arm straxt henne bjöd uti förtreten:
”Flyg, aftonflägt! och skyndsamt far
Med förebråelser till Lotta,
Och hviska att jag trogen var
Från klockan sju till klockan åtta!”
