Knäppar på lyran/Visa
← Dalen |
|
Adjunkten på Landet → |
Visa.
Litet bo jag sätta vill:
Gård med trädgårdstäppa till.
Liten åker till att grafva
Vill jag uppå landet hafva;
Huset utan vank och brist —
Fyra rum och förstu’qvist.
Ladugården lagom stor:
Åtta får och fyra kor;
Gris i stian, häst i stallet,
Liten qvarn vid vattenfallet.
Och vid bryggan nervid strand
Liten båt att ro ibland;
Gröna ängar, gödda fält,
Allting så ordentligt stäldt,
Harfvad åker, raka diken,
Vacker utsigt utåt viken;
Och, så långt man skönja kan,
Berg och holmar om hvarann.
Dito, vill jag ha ännu
En för söt och hygglig fru;
Men hos flickorna jag tycker
Ej om flärd ocli bjefs och nycker:
Är hon flärdfull, vill jag ha
Hellre korgen, än få ja.
Frun bör vara, hör ni det,
Mera magerlagd än fet.
Glad och vänlig, from i seder:
Nådigt jag mig undanbeder
En, som schaffsar utan ro
Ut och in på kippad sko.
Ingen ödslighet får rå:
En grin-olle i hvar vrå
Önskar snart vid pappas sida
Vagn att åka, käpp att rida,
Pappershatt, trumpet och kort,
Tupp, som värper immerfort.
Hvad skall mer jag hitta på?
Litet bokskåp i en vrå:
Mor om qvälln iordningställer
Aftonvard och läsning, eller
Sitter mor och jag i lag –
Liten visa sjunger jag.
Trefnad skall bli hvardagsgäst,
Lögn och sqvaller bli vår pest,
Öppen sanning föra ordet,
Varmt i hjertat, godt på bordet:
Dörren, öppen för hvar vän,
Stängs för flärdfull blott igen.
Sådant bo jag sätta vill
Bums — när kassan räcker till.
Men hur skall väl kassan ökas,
I hvad värf skall lyckan sökas?
Kanske sitter hon uti
Något utländskt lotteri!