Kongl. Stadga om Skogarne 1647
| ← K M Ordning om Skogarne 1664 |
|
KOngl. May:tz Ordning och Stadga om Skogarne i Rijket / huru / the här effter skole blifwa af Eganderne och andre brukade och i acht tagne; Giord på Rijkzdagen i Stockholm / den 22 martii
Åhr 1647.WIj CHRISTINA, medh Gudz Nådhe / Sweriges / Göthes och Wendes uthkorade Drottning och Arf-Furstinna / Stor-Furstinnan til Finland / Hertiginna uthi Estland och Carelen / Fröken öfwer Ingermanland etc. Göre witterligit / at efter som then Högste Gudh / genom sin Guddomelige wijshet och disposition, hafwer behagat / at läggia thetta Wårt Rijke Swerige / nordest uthi Werlden / och thet / sampt thes underliggiande Landskap / Kölden at underkasta / så ock medh åthskillige Bärgh / store Siögar / Strömmer och Moratzer at fatta; Altså hafwer Hans godhet ther emot försedt / försorgdt och beprydt thetta Rijke / icke allenast medh fruchtbar Jord til Sädeswäxt / Ängiewall och Boskapsbeet / vthan medh härlige och öfwerflödige Skogar / allehanda godh / fast och nyttig art af Trää / tienlig til åthskillige slags Byggning / Seglatz / Bärgzbruk / Arbete / Tarffäld / Handel och wandel / och annan nödtorfft; Sedan wälsignat Bärgen medh allahanda art aff Malm / Järn / Ståål / Koppar / Silfwer / Swafwel / Victril / Alun / Rödhfärga / etc. Så ock medh kostelige Strömmar / beqwäma Siögar och Fahrter / så at alt thet som i så måtto kräfwes til Landzens cultur, förbättring och prydnat / och annorstädes sällan finnes tilsamman / här hoos Oss hafwer sigh samblat tilhopa / och lijka som i ett Knippe förbundet / at befordra Inbyggiarnes Nähring och förkofring / ther thet medh skääl handterades / och medh flijt och idkesamheet på then ene / så ock medh Förnuft och wettenskap / på then andre sijdan drefwet och nyttiat blefwe. Men så måste man ther emot förfara / at the kostelige och högt nödtorfftige Skogar blifwa icke rätt brukade / vtan missbrukade / och lijka som försåteligen vthödde / så at hwar ther icke tijdh böther på skaffas / skole icke allenast the numere florerande Bergzbruuk / deels innan kort lijda nödh / deels ödeläggias / och the som ännu dageligen vpfinnas / måste anten blifwa liggiande orörde / heller förlåtas igen til Rijksens och allt thess trogne Inbyggiares / af hwariehanda Stånd / obothelige skada / vthan man skulle i staden för ett här till nutet märkeligit öfwerflödh / spörie en sådan affgång på allehanda Bygningswircke / så ock Kast- och Stafrumswedh / Kohl och annat slijkt / at Land och Städer på månge Orter theröfwer skulle lijda nödh och afsaknadh / såsom thet sigh allaredo mångestädes see låter. Hwarföre sådant at förekomma / hafwe Wij thetta alt / på thenne nu wäl öfwerståndne Rijkzdagh / medh så Wårt älskelige Rijkz-Rådh / som samptlige Ständerne / öfwerlagt och godt funnet / at först / rätt betrachta Skogarnes egenskap och Natur / Sedan / hwars och ens / så i Allmennelighet / som i synnerlighet / Rätt och Rättighet / och huru widt hwar medh skähl / sin Rätt må bruka / och icke missbruka / til Wår och Cronones / eller andres sijne Medhledemoters och Grannars förfång / och ther vppå låtet göra och författa en Skogz-Ordning / på sätt och wijs / såsom föllier:
Til thet Första. Skole öfwer heele Wårt Rijke Swerige / så ock Storfurstendömet Finland / i hwart Landskap / Häradh och Sochn / medh flijt ransakas / om Landz- Häradz- och Sochne- Allmenningarne / och ther sådane finnes / och medh gode skääl och Bewijs lagligen erhålles / skole the skodas / och ifrån andres ägor lagligen åthskilias / så at hwart Landskap / Häradh eller Sochn / en eller flere / som Allmeningz Rätt sigh medh skääl tilägnar / må weta sitt af / och ifrån androm / niuta oqwahldt och åthskilt. Hwarföre / och sedan alt ransakat och synt är / skole så Bewijsen som Råmärcken och Rååstenarene / sampt annor skilnadh blifwa antecknat / til Bookz fördt / och ther å Bref gifwit; Och hwar the gamble Råmärcken wore förkompne / eller icke funnes / tå til meera rättelse och alle twisters ändskap / läggias nye / och af thetta alt til ewärdeligh efterrättelse / gifwes en Act eller skriffteligt Bewijs i Landet / Häradet eller intersserade Sochnerne / och ett annat Exemplar ther af / lefwereres in i Rijksens Cantzlij.
Til thet andra Ther näst skole anteknas / alle the Gårdar / Torp och Backestufwur / som innan om Allmänningarne bygde äro; Sedan medh hwad skääl the af en eller annan besittias; Och om the medh Råå och Röör ifrån Allmenningarne äre lagligen afwettrade eller icke? Finnes nu någre aff Oss eller Wåre Förfäder til någhon / anten bortskänckte eller sålde / tå skal ransakas / hurudane the wid then tijden the afhändes / warit hafwe / och om the sig sedan aff Allmänningen förbättrat hafwe? Hwad för Torp på Allmenningarne nu befinnes aff lång tijdh eller nyligen opbygde / som göra skiähl uthi Åker och Äng / för heela / halfwe / eller fierdings Hemman / och kunne swara therföre i wist och owist / the skola blifwa beståndande / hwadh heller the lyda vnder Oss och Chronan / eller ock androm äre unte och vplåtne. Och skole samma Hemman eller Torp / medh theras Åker och Äng / blifwa röörlagde och förbudne thet ringaste här effter at inkrächta af Allmänningen öfwer sijne Råmärcke; Myckit mindre något at swedie / eller elliest såsom sitt enskylte at nyttia / allenast at the hafwa i Allmänningen gående sitt Fää / Klöf om Klöf / med andre Häradzboer / och nyttia Timberskogh och Wedebrand til sitt enskylta Huusbehof / och i ingen måtto til Salu eller Häradzboernes förfång.
Til thet Tridie. Alle the Torp och Backestufwur / som icke hafwa så stoor och godh Åker och Äng / at the ther af förmå och kunna giöra skääl för åth minste ett Fiärdingzhemman / i wisso och owisso / thet skal straxt dömmas bort och uthrijfwas / och til Allmänningen uthläggias igen / eho thet besitter / nyttiar och bygdt hafwer. Och ther någon hafwer thet samma til sigh kiöpt / tå hafwer han sijne penningar igen therföre at fordra / och them af Oss eller Landet och Häradet at förwänta. Finnes ock någon / som uthan Wårt eller Wåre Förfäders breflige tilstånd och gåfwo sådane bygdt och nutet hafwer / och af eget godhtyckio något Torp eller Backestufwu på Allmänningarne upsatt / och at icke uhrminnes häd är åkommen / then skal straxt afträda Torpet / och thet läggias til Allmänningen igen / efter föregången laglig ransakning och Dom.
til thet Fierde. Ländernes Allmänningar såsom the til Landzens Inbyggiares tarf och godo äre fordom afwettrade och förordnade / altså stånde the til Landzens Inbyggiares af högre och lägre ståndz Huustarf / til at nyttia med Fääbeet / Fiskiande / Timber och Wedebrand / men icke til at förderfwa och uthöda: Medh samme Rätt tilstå Häradz Allmänningarne sine Häradz-boer / och Sochne Allmänningarne sina interesserade Sochne-Inbyggiare / at nyttia och niuta til Huustarfwen / men icke at föröda och förderfwa för androm eller efterkommanderne.
Til thet Fembte. Enkannerligen skal ingen boende uthan Landz / Häradz eller Sochne / hafwa rätt eller tilstånd nyttia Allmänningen i någre måtto / widare än til then Gård och Hemman / som han i samme Landskap / Häradh eller Sochn äger / hwarken till timber / Wedebrand / Kohlwed eller annat slijkt / medh mindre sådant honom tillåtes af sielfwe Landet / Häradet eller Sochnerne / och thet lagligen å Tinget / och at Landet / Häradet eller Sochnerne skeer therföre nöye. Giör någon här emoot och blifwer öfwertygat / tå böte för hwar Timberståck twå Marck / och för hwart Lass Kast- eller Stafrumswedh twå Marck; Så och för Sparrar / Stöör och Gärtzel / etc. effter wiss proportion til treskiptes / Oss / Landet / eller Häradet och åklagaren.
Til thet Siette. Ingen Landz- Häradz- eller Sochne-Inbyggiare / hafwe här effter rätt eller macht at hugga någon Swedh at bränna på Allmänningen weder lagha boot för åwärckan giord på annars ägor; Doch så framt Landsens förbättring och Fääbeet på allmänningen krafde ett rödiande medh Swedie eller Brand / tå blifwe sådant af Nämbden öfwerlagdt wedh Tinget / och ther sådant af Landet eller Häradet rådeligit och nyttigt funnes / tå blifwe thet lagligen slutet / sampt wisse Män tilförordnade / som thet förrätta / och elden i acht taga / och för skadan swara / niutandes ther emot Säden / och görandes Landet eller Häradet ther skääl före.
Til thet Siuende. Ingen hwarken Adel eller Oadel / Prest eller bonde / hafwe tilstånd at hugga bärande trä på Allmänningen / weder boot som then är pålagdt / som hugger bärande trää på annars mans ägor / Oss och Cronan i så måtto Wår Rätt oförkränckt. Men ther så wore / at bärande trää funnes på någon Allmänning så öfwerflödige / eller ock föråldrade / eller också på the orther / ther man hade skiäl at rödia them undan / tå må sådant sökias widh tinget / och medh Wår Landzhöfdinges / så ock Landz- eller Häradz-Nämdz tillåtelse / af någon Landz- eller Häradz-boo / saaklöst nederfällas och afföras / doch / at han ther före gifwer Landet eller Häradet sitt nöye / såsom tå kan aftalt blifwa / och planterar andra unga trään i staden igen / på någon beqwäm ort i Allmänningen / och bäre ther om wårdnadt / til thess / thet uthur fahra för Boskapsbeet wuxet blifwer.
Til thet Ottonde. Intet Torp eller Backestufwa skal här efter på Landz- eller Häradetz- eller Sochne-Allmänningarne upsättias eller byggias af nyo / men ther Allmänningarne så store / widlyfftige och öde befunnes / at ther Hemman eller Torp uthan Landzens / Häradetz eller interessenternes skada och afsaknadt / wäl byggias och brukas kunde / tå skal wår Landzhöfdinge wedh Laga Ting sådant Landet föredraga / och tå medh Lagmannen / Häradzhöfdingen och Nämbden skola the platzer och ställe / som uthan Landzens och Häradetz skada förbyggias kunne / och altså ordentligen och lagligen sådant tillåta / och medh bref å Tinget stadfästa / på thet the widlyfftige ödeskoger / måge medh Inbyggiarnes gagn / men icke medh skada / bygde och förbättrade warda. Alle andre som komma på Skogarne strykande / och uthan uthtryckeligt låf och minne / anten ther swedia / eller sigh ther nedersättia / them skal man fritt sökia at fånga / och såsom andre Skadediur / beflita sigh om at afskaffa / ther Wij wele at wåre Landzhöfdingar och Befalningzmän skole med högsta flijt hålla hand öfwer.
Til thet Nijonde. Ther sigh någre Finnar uthi thesse förledne åhren på the store Skogarne i Wäster Norlanden / Dalarne / Bärgzlagerne och Wärmeland nedersatt och bygdt hafwe / tå skole wåre Landzhöfdingar medh Lagmännen / Häradzhöfdingarne och Nämbderne / hålla ther efter en flitig ransakning / och så wijda the finna någon at hafwa sig nedersatt på the Skogar / och i the Landskap / som byggias kunne uthan Landzens skada / och Finnarne anten hafwa rögt sigh åker och äng / eller thet ännu giöra kunna; Lägenheten och är ther til / och the på wisse sätt försäkra Cronan at willia rödia / Åker och Äng upbryta / eller sig til Bärgzwerkens befordring begifwa / them skole theras Torp unnas / eller af wisse Män tildeelas at byggia uppå. Men så framt the icke hafwa thet upsåth / och sådant medh gierning betyga; Eller ock / at theres byggiande befinnes Landet och Bärgzwärken meera hinderligit än beforderligit / ther om Laghmannen / Häradzhöffdingen och Nämbden ransaka och döma skole / tå må hans Byggning och Torp uthrijfwas och afskaffas / theras Sweder medh Säden them ifråntagas / och hwar någon sedan finnes / at uthan tilstånd ther arbeta och byggia igen / then skal fängslas / hans Byggning upbrännas / och hafwe ther hos förgiordt sitt arbete / och hwad hoos honom och i hans wärie finnes till treskiptes / Oss / interesserade Landet eller Häradet / så ock åklagaren.
Til thet Tijonde. Ingen hafwe rätt eller macht at hugga Sågetimber på allmänningarne / undantagandes the orther i Wäster-Norlanden / Dalarne och Wermeland / som medh Skogh öfwerflöda / hwarest thet saaklöst giöras och tillåtas kan. Ey heller skal någon hafwa låf at hugga Biälkar / Ståckar / timber til salu / mycket mindre til at föra af rijket på Allmänningarne. Finnes någon at göra här emot / han skal för en Biälka efter thess längd och tjockleek / böta thess wärde efter Mätesmanna ordom / ock så för en Timberståck en Marck Sölfwermynt til treskiptes / Oss / Landet / eller Häradet och åkäranden.
Til thet Ellofte. Uppå sijne egne Byägor / hafwe Jordäganden macht och rätt / at hugga til Huustarff och Salu / så ock tillåta andra at hugga och nyttia / efter hwars och ens hafwande Rätt och Rättighet; I lijka måtto at rödia åker och äng / sättia Torp och Torpeställe / ther så lägenheten finnes / i så måtto som följer: En Frälsesman / så wäl som then som Lähn af Oss och Cronan hafwer undfånget / ther han hafwer enskylte ägor / och ifrån Allmänningen / så ock andre Grannar och Någrannar afwettrade medh Råå och Laga Gräntzer; han skal hafwa macht och Rätt / at nyttia sin Skog efter sin lägenhet och wilia / medh huggande af Biälkar / Huus och Sågetimber / Sparrar / Wedh och annat slijkt / och thet sielf bruka til sijno gagne / medh säljande och annat uthan någons intaal. I lijka måtto / ther lägenheten finnes / byggia nye Hemman och Torp til sitt behoff / allenast at the / när the skattlagde warda / ock så jämte andre hans godz förrustiänstas / och görs ther af then Rättighet / som andre Frälsismäns Hemman sedhwanligen utghår. Samma rätt hafwe ock så Skattbonden på sijne enskylte Skattägor / them at bruka / nyttia / förföra och försälja efter tarf och lägenhet / efter som han ock / när Ägorne sigh så widt sträckia / må rödia Åker / Äng / Mulbeet / så ock byggia Torp och förrätta Hemmanetz förbättring i alla måtto. Medh sådan förord / at ther Hemmanet blifwer förbättrat och nye Torp upbygde / hemmanet tå medh Torpen af Landzhöfdingen och Häradzhöfdingen / så ock Nämbden och deputerade Landemätare refwas / å nyo skattläggias / och i Cronones Jordebook til förbättring antecknas / Skattebonden i sin Egendom och Jordrättighet oförkortat: Och thenne Rätt niute Skattebonden / hwadh heller han ännu immediate under Oss och Cronan är / eller någon af Frälset undt och uplåten.
Til thet Tolffte. Så må ock Swedieland huggas på enskylta ägor af Jordäganden / föruthan i the Landskapen / såsom för Bärgsbrukens skuld exempterade / efftersom ey heller någon skall tillåtit wara at swedia på store Mast- eller Timberskogarne / mycket mindre ther bärande träd uth finnes i någon myckenhet; Men hwad eljest för Skog som finnes å färde / thet kan och må äganden niuta och nyttia med swediande och annat til sitt bästa; Allenast at the härmed warnas sin Rätt at bruka / och icke sig och landet til skada at missbruka;
Til thet Trettonde. Hwad Prästegårdar hafwa för enskylte ägor / the stånde fuller Prästmannen eller Kyrckioherden an / at nyttia til sin tarf / doch så / at Prästebordet eller Stompnen icke förringas eller förwärras för then som efterkommer / ther uppå Biskoparne / Capitlen och Prosterne skole hafwa upsyn / och sådant i tijdh förekomma / såsom ock at tilhålla then / som ägorne för sina efterkommande förwärrar / honom eller hans Ärfwingar / at wedergälla skadan igen til Prästegården eller Successoren / och ther Biskopen medh Capitlet samt Prosten thet försummar / tå stånde thet Wår Landzhöfdinge an at drijfwa å Häradsting / och then bråtzliga erläggia böter och wedergällning til näste Hospital.
Til thet Fiortonde. Ingen Wår och Cronones eller Frälsesmans Landboo / hafwe tilstånd och macht / at hugga Biälkar / timber / Sågeplanckar / Wedh eller annat slijkt / på sitt stadde Hemmans Jord eller ägor / mera än han tarfwar til sin Huusbygning och Wedebrand i sin gård / och åhrliga Huusbonde-körsslor / ey heller hafwe macht at hugga något Swedieland / uthan Wår Landzhöfdinges på Wåre och Cronones ägor och sins Huusbondes Jordägandes på Fräsesägorne eller Lähngodzen / loff och minne. Gör någon här emot / han skal wedergälla Jordäganden sin skada efter Mätesmanna ordom. Och ther han blifwer lagförder / eller ock sielfwer til Häradztinget sin saak skiuter / tå / så framt han öfwertygas / böte öfwer wedergällningen äntå tolff Marck til treskiptes / Konungen / Häradet och Jordäganden.
Til thet Femtonde. Finnes flere Jordägande i By / än en och sittia i oskifto Skog och Marck / hwadh heller Crono och Skatt eller Prästegårdar / eller ock flere Frälsesmän inbördes ther uthi äro interesserade / tå hafwa the som i sådan Byy boende äro allenast rätt och tilstånd at hugga Biälckar / Timber / Sparrar / Wedh etc. i oskiptom Skog / til sin Huusbyggning och tarf / men icke at sälja och föra af Tomterne / så länge the sittia i oskiptom skog / och ey medh alles wilie sämias åth. Ey hafwe heller Frälsesman Rätt och macht at hugga låta timber / Sågeståckar / Wedh / etc. i oskiptom Skog / ther han ey sielfwer boendes är / uthan hafwer annan åbo å Hemmanet / medh mindre allt Jordäganderne sämjas åth och gifwa honom låf ther til. Gör någon här emot / tå wedergälle Jordäganden allan skadan efter Öre och Örtugetalet / och thet efter Mättesmanna ordom / eller HäradzNämbdz Doom. Och ware hans Jord eller Hemman i samma Byy / så länge äganderne til underpant / at skadan är wedergullen.
Til thet Sextonde. Dela Jordäganderne sin emellan / och then ene wil til skiptes / then andre intet / tå gifs then witzord som til skiptes wil / och råde sedan som skipt är / hwarthera Lott och deel sina saaklöst.
Til thet Siuttonde. Finnes Torp på oskipto Byägor bygde och Jordäganderne sielfwe godwilligt sämjas om / tå stånde som thet står; Kunna the ey sämjas om / tå skådes hwars och ens andeel i Bolbyn; Sedan Bollbysens Afrad och Landgille / så ock tilhörande ägor och lägenhet: Och ther Häradzhöfdingen med Nämbden finna Torpen eller Torpet uthan Bolbysens skada kunna blifwa bestående / tå dela them Jordäganderne emellan efter Lag / så ock öres och örtogetaal. Kan ock Byn medh them icke blifwa behållen / tå dömes och rifwes torpet uth / hwadh icke stå kan medh skääl.
Til thet Adertonde. Ey hafwe någon macht at här efter byggia Torp eller Backestufwur på oskipto Byägor / förutan alle Jordägandernes fulla samtycko. Gör någon här emot / upfylle Jordäganderne skadan och böte för Torp eller Backestufwu hwarie tolff Marck til treskiptes / Oss / Häradet och Jordäganderne / och rifwe Torpet uth.
Til thet Nittonde. Ingen hafwe macht at hugga och bränna Swedh / ey heller at byggia Sågeqwarn / eller annan ny byggning på oskipto ägor och jord / med mindre sådant sker med alla Jordägandernes samtycko / weder boot och förlust af arbetet / som i förra Artikel sagdt är.
Til thet Tiugunde. Ingen hafwe macht at byggia Sågeqwarn på allmänningarne / eller andra Byggningar i Strömmar och åer / med mindre thet skeer med Landzens eller Häradetz minne / och för åhrlig afgifft åth Landet eller Häradet; och doch ther Sågeqwarnerne i allmänningen blefwe bygde lagligen / som nu är sagdt / eller ock andre Smidior eller Wärck upsatte / tå hafwe ey macht taga sitt Sågetimber / Wedh eller Kohl uthur allmänningen / medh mindre thet skeer med Landzens eller Häradetz förlåf och tilstånd / och för skääl och rätt / uthan Sågetimbret och annan Staffrumswedh blifwa hämtat af egne ägor / eller köpte och tilhandlade ifrån them / som Jordägande äro / och rätt hafwa at sällia och afhända / widh boot för hwarie Ståck twå Marck / och för hwarie Fampn Kastwedh / twå Marck / så ock Stafrumswedh en Marck Sölfwermynt / til treskiptes / Oss / Landet / eller Häradet / och åkäranden.
Til thet Tiugunde Första. Alt swediande skal wara förbudit på alla the orter och Jod / som icke låta rödia sig til äng / eller bryta sig up til åker; Men så framt på någon ort skogen behöfwer at ränsas / och Jordemarcken ifrån Måss och annat slijkt befrijas / til förbättring af Muhlbeten; Så må fuller Jordäganden på sine ägor thet giöra / men på thet Landet och androm icke må ske skada / eller thenna wår Skogzordning förfång / tå skal Jordäganden eller hans Landbo / medh sielfwe Jordägandens samtycko / som rödia och bränna wil och må / gifwa sådant sine Sochnemän tilkänna / tagandes medh sigh Kyrkiones Sexmän / och teendes så Jord som sitt upsåth / och ther Sexmännen thet gilla / tå rödie och bränne saaklöst / uthan Grannars och Någrannars skada och förfång. Men giör han annorlunda och för sig sielf / tå blifwe laghförder / och böte tolf Marcker til treskiptes / Oss / Häradet och åkäranden.
Til thet Tiugunde Andra. I alla Landzändar skal flijtig vpsyn hafwas / at intet swediande tilstädies / uthan allenast för ängie- och åkerrödning skuld / eller at sådant för Mulbetens ränsning skuld finnes nödigt och nyttigt / som förr är sagdt / men enkannerligen skal ther sees vppå / at alt swediande hafwes fördrag i the Landzändar / som med Bärgz-wärck äro begåfwade: Såsom är Roslagen i Vpland / Wässmanneland / Dalarne och Järn Bärgzlagen / Sudermanneland / Näricke / Finspång och Gogårdz Bergzlag / Tiust / Tuna Lähn / Wärmeland / enkannerligen Philipstadz Bergzlag: Item Tijwägen och Collmolen / så ock Gästrikeland / på hwilke orter intet swediande tillåtas skall. Doch så framt i föreskreffne Landskap / enkannerligen af Bärgzmännen sielfwa funnes nödigt och nyttigt / at then Skog som afhuggas skal til Kohl och Wedh / bättre med swediande ther til kunde beredas / tå skal han sådant gifwa Fougden och Kyrckiones Sexmän tilkänna och the wara plichtige så landet som hans skääl at skåda / och ther the thet så befinna / honom tå efterlåta at så mycket skog afsweda / som thet åhret afhuggas skal / men intet mera eller annorledes. Gör någon här emot / och betygar thet icke med minne och lof af Landzhöfdingen och Befalningzmannen eller Lähnzmannen eller Frälsesmannen såsom Jordägande / så ock förorsaker / som i förra Artickel sagdt / giordt wara / tå böte Fyratijo Marker til treskiptes / Oss / Jordäganden och åkäranden / och uprätte skadan åth Jordäganden / och ther thenne Jordägande sielfwer thet giordt hafwer / eller ock boten och skadan icke wil uthsökia medh Lagh / tå träde then i Jordägandens ställe och Rätt / som klaga will / och thetta alt efter föregången Dom och Mätesmanna ordom.
til thet Tiugunde Tredie. Efter ock största skadan på Skogarne skeer af Skogseldh / och thenne sig förorsakar af åthskillige tilfällen: Såsom är af Swedieland / wåda / willia / wallfolck / resande Man och andre slijke; Hwarföre sådant här efter at förekomma / och så wijda möijeligit at afwända; Tå / så frampt någon medh willia och upsåt sätter eld på Skogen / och giör ther medh skada / tå böte / så frampt han fångas / medh lifwet / såsom för annan missgerning / och skadan wedergälles åth Skogsäganden uthur boo hans / så widt thet sigh sträcker / efter Mätesmanna ordom.
Til thet Tiugunde Fierde. Gör thet någon medh wåda / böte Tiugu Marcker til treskiptes / Oss / Landet eller Häradet och åkäranden / och wedergiälle Skogsäganden halfwa skadan. kommer Skogseld uth af lofgifwit Swedieland / tå böte then Sweden tilkommer tiugu Marcker til treskiptes / och wedergälle Skogsäganden sin undfångne skada / efter Laga Dom och Mätesmanna ordom.
Til thet Tiugunde Femte. Kommer Elden uth af Lösker Pijga eller Dräng / eller af Wallfolcks eller Barns förseelse / som anten äro i tienst / eller hemma hoos sine Föräldrar och giöra skada i Skogen / tå böte then som Lego- och Wallfolcket tienar och Barnen tilstå / i lijka måtto tiugu Marcker boot / och wedergälle Skogsäganden hafwa skadan. Lijka så hålles medh wägfarande Man / ther han å gierningen tagen warder / eller lagligen tilbindas kan / at han böter också tiugu Marcker boot til treskiptes / och wedergälle Skogsäganden halfwe skadan.
Til thet Tiugunde Siette. Är thet Lösker Dräng eller Pijga / eller annan Man eller Qwinna / som ey orkar bothum och wederlaget / tå gånge til arbetes och förtiänat ther medh / eller ther skadan så stoor är / och ey hopp at förtiänat / tå sändes i främmande land / ther han eller hon til wisse åhr förblifwa och arbeta skal / så lång tijd / som honom eller henne tå föreskrifwit warder.
Thetta föreskrefne är så til Skogarnes förwahring och idkelige erhållande / så wäl som skälige och rättmätige nyttiande / och at förtaga alt missbruk / af Oss belefwat och stadgat wordet / och wele Wij at wåre Lagmän och Häradzhöfdingarne med sine Nämde-Män / så ock någre flere beskedelige Män ther til deputerade i hwarie Lagsagu / ransaka efter Allmänningarne / och them rätteligen skåda och åthskilia ifrån andre enskylte ägor / så ock eliest gifwa acht på / at thenne wår ordinance må blifwa i alla sine Artiklar efterkommen. Wele ock i lijka måtto / at wåre Landzhöfdingar 7 och flere wåre Befallningzmän / alla thessa Articklar noga och flitigt taga i acht / och icke tilstädia / at någon gör här emot / weder straff som ordinancen uthwijser: thet samma wele wij ock at alla the som Lähn af Oss och Cronan innehafwa / och äro belänte medh / så ock alle af Ridderskapet och Adelen / af Prästerskapet / Krijgzfolcket / Borgerskapet och meninge Allmoge fliteligen blifwer betrachtat och efterkommet / efter som hwars och ens hafwande Rätt och Rättighet thet honom unnar och tillåter / och thenne wår ordinance wijdare beskrifwer och uttrycker: Så kärt hwariom och enom / som ther emot bryter är / Wår hämbd och wrede at undwijka.