Kort berättelse om erövringen av Navarino 1686
|
| På Wikipedia finns en artikel om Stora turkiska kriget. |
Kort
Berättelse, om dhen dubbla Lyckan som
Venetianernes Segersamme Wapn
hafwer hafft uti Morea i det desamma un-
der Capitein Generalen Don Francisco
Morosini och Feldtmarskalcken Gr. Königs-
marcks Anförande icke allenast hafwa slagit Fienden
uthur Feldet utan och lyckeligen
eröfrat Hufwud Fästningen
Navarino.
Daterad Ny Navarino den 6 Junii
st. v. 1686
SEdan Rebubliquens Siöömakt bestående af 100 Segel under Capitein Generalen Morosini war kommen til Öön St. Maura den 23. April St. vet, med den där på öfwerbrakte Landt-milice under Feltmarskalkens Grefwe Königsmarks commando, bestående i 22 Batallioner och 12 Escadroner: Och de Påwiske sampt Malthesiske Galeyerne och auxiliar Folket sig där och så efter någon drögsmål infunnit och sammanfogat hade. Är af dem beslutit wordet at den 17. Maij därifrån öfwersättia Landtmilitien til någon Ort under Turkiske Gebietet. Man lät då uthgå det Ryktet lijka som syfftade man åt Lepanthe, men Navarino, som är een Stad och Fästning belägen på södre Sijdan af Kånungerijket Morea som i gambla Tijder kallades Peloponesus, war den rätta Orten och Målet man angripa wille. Detta Anslag så mycket bättre at wärkställa, lät bte: Feltmarskalk först med någre Troupper sättia sig i Land wijd Lepante, inkräktandes där sammastädes et Retranchement som Fienden upkastat hade; men sedan de hade låckat Fiendens Land-milis dijt åth, begofwe de sig åter til Siöss åt Navarino, Landstijgandes emellan be:te Ort och Öön de Prodeno; man blef därdå ingen Fiende warse, ty landsattes förste Dagen 4000 Man och fölliande Dagen det öfrige Landfolket, hwar med Feltmarskalken tog sin Marche til Staden och Fästningen Ny Navarino. Och emedan en Ort benemd gambla Navarino skulle gås förbij, upfordrade han den samma, hwilken och af Förskräckelse för den hastige Landstigningen sig öfwergaf utan at afwakta något Skåt, innehafwandes 150. Man och 60. Metalstycken. Sedan fortsattes Marchen åt Nye Navarino en Tysk Mijl längre bort, och mente man fuller i förstonne at den Orten skulle letteligen kunna borttagas, men så befant man wid annalkandet den Swårheten, at man kunde intet komma til Staden med någre Löpegrafwar, emedan den på alle sidor med ojemne och spitsige Klippor omgifwen war, af hwilke dock ingen så hög, at Staden deraf skadas kunde; dessutan är Landet så beskaffat, at ingen sluten Armeè der marchera kan utan som oftast defilera måste. Man hade neppeligen satt sig och begynt at beskiuta Fästningen förän inemot 2000 Greker sig med Hustru, Barn och all dheres Egendom instelte, sökiandes Feldtmarskalkens Beskyd; hwilket dhe och finge; och fik man strax derpå tijdender, at Turkarne, som hade warit på Wägen åt Lepante, nu tilbakars kummo och stode 2. Mijl ifrån oss 7000 Man starke. Hwarföre Feldtmarskalken sig strax med halfwa delen af Armeèn utbegaf at sökia Fienden, hwilken dock intet wille hålla Stånd, utan så snart han wåre Kunskapare warse blef sig undandrog, så at Feltmarskalken tilbakars kom utan at han honom hafwer kunnat inhempta. Wijd sin Återkomst lät han åter starkt beskiuta Staden, sökiandes genom Eld och Fyrkulor at twinga honom til at öfwergifwa sig; Någre Dagar der efter wijste sig åter någre Fiendens Trouper och finge bort tre Slaver som hörde til wåre Galeer, och då på Landet woro at hämta wed; dhe rede och in i Watnet och högge Hufwudet af tre Personer som stego i en Båth; Men som Galeerne begynte at spela utur styckerna, och dhe såge et Parti Dragoner komma, gofwe dhe sig strax på Flychten. Derpå skickades en Capitein til Commendanten med et Bref, hwaruti han förmanades at upgifwa Fästningen, så framt han icke wille at man Werket med alfware angripa skulle; men han hafwer i Begynnelsen Brefwet ey welat emot taga, säyandes sig ey behöfwa något Bref, och at han wille gifwa dem Bref, som skulle hielpa dem fort tilbakars igen; Omsider betenckte han sig, tog Brefwet och swarade at Staden icke hörde honom til, utan at han hade Ordres den at förswara, så lenge han hade Lijfwet, dhet felades honom ingen ting, emedan han alle Nödtorfter samt en Gvarnison af 5000 Man innehade och ännu mera Succurs förwentade: helsade både Generalerne och bad dem begynna hwad de wille. Härpå lät Feldtmarskalken halfwa Dagen och halfwa Natten stadigt beskiuta Staden, med god Effect. Den 3. Junij förnam man at Seraskieren med 7. â 8000 Man til Häst och Foot stode emillan Nye och gamble Navarino en Mijhl ifrån wårt Läger warandes sinnad at ännu ryckia närmare, på det han en fördelachtig Post inbekomma kunde, utur hwilken han oss i wårt Läger belägra och beskiuta kunde. Fördenskul tyckte Feldmarskalken icke wara rådeligit at lengre dröya, utan marcherade den 4. hujus om Morgonen Kl. 8. uth med den ena Delen af Lägret som bestod af Malthesiske öch Florentinske auxiliar Folcket, 1. Regiment Meilandske och 1. Regiment Venetianske Dragoner sampt tre Regementer til Foot, gifwandes dhe Ordres, at Hertigen af Lüneburg honom ofördröyeligen föllia skulle med den andre Dhelen af Lägret som bestod af Tyske Troupperne. Medan nu Feldmarskalken war i Marche, förmenandes at Hertigen honom efterfölgde, kom uti Lägret et Rykte, at Seraskieren hade delt sin Armee och intagit en Högd, til at antingen bringa Succurs in i Staden eller och anfalla Lägret, hwarföre bmte: Hertig til dhess Förswar tilbakars blef; så at Feldmarskalken til Manskap myckit swagare war, än han sin Räckning först giorde; war i medlertijd lijkwist så wijda kommen, at han intet kunde undwijka at treffa med Fienden, som utur sit Läger gången war, antingen til at möta oss eller och til at werckstella ofwansagde dess Upsåth. Men ehuruwäl Fienden et owanligit och oförmodat Motstånd giorde, blef han dock twungen at wijka. Fördelen war lenge på begge sidor twiflachtig, och hafwer sig Seraskieren myckit manneligen förhållit och sit Folck således upmuntrat, at slachtningen i 4 Timmars Tijd påstod, då wåre Trouper enteligen finge öfwerhanden, serdeles sedan någre små Feldtstycken ankommo, som jagade en Skräk uti Fienden, hwilken (oachtat sig Seraskieren twå gånger wende förmenandes at bringa sit Folk til stånd igen) tog aldeles flyckten och lemnade efter sig sit heela läger, som med en stoor hoop skiöna Tält, kostlig Munition, Kläder, Cameler och Hästar upfylt war, hwilket alt lemnades åt Soldaterne, förutan Seraskierens Tält, som blef för Feltmarskalken och war myckit kåsteligt och härligt mer lijkt en Pallats än et Tält. Sedan detta förrättat war, och Feldtmarskalken tilbakars kommen, skickade Capitein Generalen och lät myckit höfligen complimentera honom. Denne slachtning (uti hwilken Seraskieren sielf har bekommit et Musquete skåt, hwaraf han säyes wara död) och hwar wijd Fienden myckit Folk förlorat hafwer, har hos Commendanten i Ny Navarin, som hela denne handlingen uthur Fästningen åskåda kunde, så myckit wärkat, at han strax uphölt medh skiutandet uthur Staden; och såsom Feltmarskalken Dagen der efter åter lät Staden upfordra, blefwe straxt någre utskickade til at sluta Acord, begärandes allenast 4. Dagars tijd förän de bortfördes; hwilket dem och bewiliades; så at denne Orten oss oförtöfwat inrymmas lärer. I medler tid hafwa alle wåre Skep och Galleer begifwit sigh in uti Hambnen. Denne Fästningen är icke allenast den starkeste uti Landet utan och den angelegneste för dhess skiöne hambn och handels skuld. Dhen nyttan som Republiquen der af kan hafwa, är, at flottan och Trouperne kunna der hafwa deras winterläger, och at Contributionerne, som dher omkring i Landet upbringes, myckit läre kunna understödia Krigs Omkostnaden. I förleden Nat är uti Staden Elden af wåda kommen uti någre Kruttunnor och Granater, hwilket en stoor skrek derinne förorsakat hafwer; Och som wåre Wachter dem i Staden sporde, hwad detta hade at betyda, swarade dhe at denne Olyckan hendt wore, beklagades at 18. Man woro derwijd om Lifwet komne.