Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Axel Hugo Sellergren

←  Ragnar August Grevillius
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Axel Hugo Sellergren
Walfrid Holmberg  →


[ 174 ]

Axel Hugo Sellergren. K. T:ne 1 sept. 1884—30 juni 1888. K. Op. 1 aug. 1888—30 juni 1898. K. T. 1 juli 1898—31 mars 1908; gästuppträdande: 3 nov. 1908.

Född i Kristvalla i Kalmar län den 6 dec. 1861 (föräldrarna voro kyrkoherden Johan Peter Sellergren och Anna Carolina Matilda Bersén). År 1879 vann han inträde vid musikkonservatoriet, där han studerade i tre och ett halft år och åtnjöt undervisning i sång af Julius Günther. Hösten 1883 företog han en studieresa till Paris, och denna utsträcktes följande vår äfven till London. Efter återkomsten till Stockholm i maj 1884 profsjöng han för Kungl. Teatrarnes dåvarande direktor, Anders Willman, och erhöll genast anställning från hösten samma år utan att behöfva debutera. Hans första uppträdande ägde rum den 10 sept. som Walter Fürst i »Wilhelm Tell». Han blef sedermera alltjämt synnerligen flitigt använd och tillhörde operascenen oafbrutet till våren 1908, då han af någon anledning anhöll att få sitt kontrakt upphäfdt tre månåder innan det var tilländalupet, hvilket af teaterstyrelsen beviljades. Den 2 april samma år hade han sin afskedsrecett, då han uppträdde i en af sina bästa roller, Sulpiz i »Regementets dotter». Bland hans öfriga mera bemärkta roller vid operascenen må nämnas: Sarastro i »Trollflöjten», Mefistofeles i »Faust», Pater Lorenzo i »Romeo och Julia», Marcel i »Hugenotterna», Plumkett i »Martha», Silva i »Ernani», Guvernören i »Don Juan», Konungen i »Lohengrin», Landtgrefven i »Tannhäuser», Hunding i »Valkyrian», Kasper i »Friskytten», Kung René i »Jolantha» och Ola i Gyllby i »Wermländingarne». Efter sin afgång från Kungl. Teatern uppträdde han tillfälligtvis en gång, den 3 nov. 1908, som Sulpiz i »Regementets dotter».

Axel Sellergren hade en omfångsrik basröst, som i förening med en imponerande apparition och ett manligt utseende [ 175 ]gjorde honom mycket lämplig för de konungsliga, mäktiga och kraftiga gestalter, hvilka tillhöra bassångarnes repertoar. Men äfven i mera lifliga roller, såsom Kasper i »Friskytten» och Sulpiz i »Regementets dotter» fyllde han väl sin plats. — Vid konung Oscars regeringsjubileum i september 1897 erhöll han medaljen »Litteris et artibus» och 1902 blef han riddare af Vasaorden. — Gift med Dagmar Engström (från Kalmar).