Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Förord

[ 3 ]

Förord.

Föreliggande arbete, påbörjadt redan i midten af 1890-talet, har varit synnerligen tidsödande, då uppgifter måst sökas på ett rent af oräkneligt antal håll. Då därtill kommer att utgifvarens tid varit af hans tjänst strängt upptagen året om, så må detta gälla som en förklaring hvarför så lång tid åtgått, innan dessa personalhistoriska anteckningar kunnat utgifvas.

De källor, som utgifvaren haft att tillgå — utom det biografimaterial han själf samlat under mer än fyrtio år — äro först och främst de båda Kungl. Teatrarnes aflöningsstater, hvari tiden för hvarje vid de resp. teatrarne engagerad persons anställning finnes angifven, samt Kungl. Teatrarnes affischböcker för de femtio år, som detta arbete kommer att omfatta; vidare en stor del kontrakt, aflöningslistor och löneutanordningar, Kungl. Teatrarnes pensionsinrättnings räkenskaper, där alla delägares prästbetyg finnas och sålunda korrekta uppgifter om födelsedata m. m. kunnat inhämtas. Dessutom har naturligtvis en stor del tryckta källor användts, af hvilka i första rummet må nämnas F. A. Dahlgrens år 1866 utgifna »Anteckningar om Stockholms Teatrar», och har utgifvaren härvidlag genom riksbibliotekarien E. W. Dahlgrens tillmötesgående haft till sitt förfogande hans faders eget exemplar af nämnda arbete, i hvilket många tillägg i mariginalen och på lösa lappar förekommit. Bland öfriga källor hafva i synnerhet följande anlitats: Frans Hedberg, »Svenska skådespelare» (1884), »Svenska operasångare» (1885), »Bidrag till skådespelarekonstens och dramatikens historia» (1890) samt »Gustaf III:s operahus och dess minnen» (1891); Arvid Ahnfelt, »Europas konstnärer», i hvilket arbete, utkommet i häften under åren 1883—1889, utgifvaren af dessa anteckningar medverkade med en stor del uppsatser; Birger Schöldström, »Hög och [ 4 ]sann konstnärlig anda» (1892) m. fl. arbeten af samme författare, till hvilken utgifvaren dessutom står i stor tacksamhetsskuld för många lämnade upplysningar; Georg Nordensvan, »I rampljus» (1900); K. A. Winterhjelm, »Af Kristiania teaterliv» (Kristiania 1895); Herman Hofberg, »Svenskt biografiskt handlexikon»; Tobias Norlind, »Allmänt musiklexikon»; Erik Thyselius, »Hvem är det?», »Betänkande och förslag af 1897 års teaterkomité» samt »Utlåtande och förslag af 1906 års teaterkomité»; »Nordisk Familjebok»; »Illustreret norsk konversationslexikon» (Kristiania 1912); Peter Hansen, »Den danske Skueplads»; alla teaterkalendrar som utkommit i Sverige och Finland sedan midten af 1800-talet samt andra kalendrar hvari »minnesrunor» förekommit; facktidningar, dagliga och veckotidningar under de senaste fyrtio åren.

Många af de nu lefvande konstnärerna hafva själfva lämnat infordrade uppgifter. Utgifvaren har helt naturligt äfven måst anlita en hel mängd andra personer för erhållande af upplysningar, och till alla dessa ber han att härmed få frambära ett hjärtligt tack.

Några omdömen om de sceniska konstnärer, som ännu lefva och verka, har utgifvaren i allmänhet ej velat uttala. Beträffande dem, som afgått från lifvets skådebana har utgifvaren, ehuru han visserligen kan säga sig äga personlig hågkomst af de flesta bland de sceniska konstnärerna ända från 1870-talets början, samt därtill känt och stått i vänskaplig förbindelse med en stor del af dem, dock föredragit att citera andras omdömen om deras konstnärsskap, framför att själf uttala några sådana. Utgifvaren har sålunda ofta citerat Frans Hedberg, hvilken mer än någon annan af dessa konstnärers samtida bör ha varit kompetent att lämna träffande karakteristiker.

Kungl. Teatrarnes elever har utgifvaren ej medtagit. Försåvidt de visat sig äga anlag hafva de vanligtvis blifvit engagerade, och då hafva de ju i alla fall blifvit här upptagna. Däremot äro debutanter i de flesta fall uppmärksammade äfven om debuten icke föranledt till engagement; en stor del af dessa, som ej blifvit anställda vid Kungl. Teatrarne, hafva nämligen sedermera gjort sig mer eller mindre bemärkta såsom utöfvare af den sceniska konsten på andra teatrar. Främmande sceniska konstnärer, som varit engagerade för gästspel, hafva upptagits tillsammans med [ 5 ]Kungl. Teatrarnes fast anställda personal och i tidsföljd, räknadt efter deras första uppträdande på någon af de kungliga scenerna.

Ehuru man ända till år 1888 skref »Kongl. Teatrarne» och därefter, beträffande den lyriska scenen, under ett par perioder Kungl. och däremellan »Kongl. Teatern», har utgifvaren emellertid föredragit att äfven hvad den äldre tiden angår, skrifva Kungl., enligt numera brukligt skrifsätt.

⁎ ⁎
⁎

Arbetets första del innehåller en kortfattad historik öfver de femtio åren 1860—1910, förteckning öfver direktörer, kanslitjänstemän och regissörer under samma tid samt sceniska konstnärer under åren 1860—1866.

Stockholm i Oktober 1917.

Utgifvaren.