Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Olof Albert Wilhelm Alberg

←  Charlotta Sofia Josefina Ekman
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Olof Albert Wilhelm Alberg
Register  →


[ 203 ]

Olof Albert Wilhelm Alberg, (hette egentligen Ahlborg). K. St. T. debut 26 okt. 1865.

Född i Västerås den 17 aug. 1838. Föräldrarna voro fältkamreraren Olof Gustaf Ahlborg och Agnes Katarina Almgren (äldsta syster till sidenfabrikören Knut August Almgren i Stockholm). Han började sin bana som handelsexpedit, men reste, 20 år gammal, till staden Londonderry i Irland. Med otrolig energi lärde han sig på kort tid att både tala och skrifva engelska språket. Hans stora dröm var att blifva skådespelare, och efter att i Glasgow i Skottland hafva ytterligare förkofrat sig i språket och studerat den sceniska konsten, debuterade han år 1862 på Adelphiteatern i Birmingham, hvarefter han under flera år uppträdde i en mängd engelska städer. Från år 1865 kallade han sig Alberg, emedan engelsmännen hade svårt att uttala hans fäderneärfda namn Ahlborg. Vid ett besök i Sverige 1865 fick han tillfälle att debutera på Kungl. Teatern i titelrollen i »Othello», men debuten föranledde ej till något engagement — han var för öfrigt redan engagerad vid Royal Theatre Swansea i Wales i England.

Åren 1868—1876 var han bosatt i Östergötland och där ingick han den 14 mars 1871 äktenskap med Eva Söderberg, dotter af klädesfabrikören Per Söderberg i Norrköping. Under dessa åtta år höll han föreläsningar och uppläsningar i olika städer i Sverige. Vid ett tillfälle sammanträffade han då på en ångbåtsresa i Mälaren med Ludvig Josephson, hvarvid han lyckades intressera denne för en plan att söka åstadkomma ett hem för ålderstigna sceniska artister. Denna plan, till hvilken Albert Alberg alltså var den egentlige initiativtagaren, sattes snart i verkställighet så till vida att en fond benämnd »De [ 204 ]sceniska artisternas hem» bildades i januari 1875, hvilken fond tolf år senare ombildades till »De sceniska artisternas understödsfond», under hvilket namn den ännu existerar och utöfvar en synnerligen välsignelsebringandc verksamhet.

Sommaren 1876 förhyrde Alberg Djurgårdsteatern och hade då med utstyrselstycket »Jorden rundt på 80 dagar» en storartad framgång. Själf uppträdde han i detta stycke som den excentriske engelsmannen Fileas Fogg. Men då han följande sommar fortsatte på samma scen med ett annat effektstycke, »På hafvets botten», vände sig lyckan. Han fortsatte dock äfven sommaren 1878 på Djurgårdsteatern, men utan framgång, och hans teaterföretag i Stockholm slutade med den företagsamme, men alltför vidlyftigt anlagde teaterorganisatörens ruin, i det han därpå förlorade hela sin förmögenhet. Mellan andra och tredje Djurgårdsteatersäsongen förhyrde han, vintern 1877—1878, Ladugårdslandsteatern — som under dessa månader ståtade med namnet »Bijouteatern» — hvilket företag dock, äfven det, slog illa ut. Albert Alberg, som vid början af sitt Djurgårdsteaterföretag skördade mycken berömmelse för den praktfulla uppsättningen af »Jorden rundt», blef sedermera, då han under de följande somrarna ej hade samma framgång, hånad och förlöjligad. Han var en sangvinisk och fantastisk natur, men en man, som dock ville göra alla rätt.

År 1879 återvände han till England och slog sig på litterär verksamhet, hvaråt han äfven förut i ganska stor omfattning ägnat sig. Vintern 1885—1886 höll han ånyo uppläsningar i Stockholm. År 1889 flyttade han öfver till Chicago, där han idkade en omfattande skriftställarverksamhet på samma gång han ägnade sig åt scenisk verksamhet. Under många år var han instruktör för de svenska teatersällskap, som i nämnda stad voro engagerade af Svenska Nationalförbundet, och som en erkänsla för hvad han där uträttat och för allt hvad han hade gjort för att göra Sverige och dess konst och litteratur känd, fick han våren 1905 sig beviljad en afskedsrecett, hvarvid Sudermanns »Ära» för första gången på svenska språket uppfördes i Amerika. Sedan återvände han till Sverige, där han bosatte sig i Mellösa i Södermanland, hvarest han fortfarande (1917) vistas.