Linköpings Wecko-Tidningar 1794-06-14
| ← N:o 23 |
|
N:o 25 → |
N:o 24.
Linköpings
Wecko-Tidningar.
Lördagen d. 14 Junii 1794.
I morgon H. Trefaldighets Söndag, predika
i Domkyrkan: Kyrkoherden Nordwall Ottesången, Adjunct. S. M. Grentzelius Högmässan och Comminister Schelin Aftonsången.
I S:te Lars: Comminister Lindhagen.
I Hospitals-Kyrkan: Hospit. Predik. Apelberger.
Grafskrift öfwer Håkan Arfwidsson i Näsby
Socken. — Han war född 1646. Dog d. 3
och Begrofs d. 13 Januarii 1754;
Således 108 år. — Författad af Kyrkoherden
derstädes Hans Hederström.
Kom Wandringsman, och se en Bild
Af hälsa, krafter och lång lefnad,
Som nu är från wårt samfund skild;
Han i sitt torp haft bättre trefnad
Än mången Kung i sit Palats,
Men nu är Kroppen stel som trä.
Sju Kronor uppå Swea Thron
Han wördat i sin walmarströja.
Åt honom döden gett pardon,
När millioner folk måst böja
Sin rygg i jordens mörka wrå,
Dock lefde Håkan wäl ändå.
Han under elfwa Bispars wård,
I Stiftet lärt Guds Ord at läsa,
Och fastän tiden varit hård
Och lyckan månde honom snäsa,
Så war hans tro så fast som bärg,
Och höll til sista slut sin färg.
Han Drottning Kirstin såg till häst
När hon från land och Krona skildes;
Kom fram den som sedt samma fest;
Hwad gäller, han af allom gildes.
Från Drottning Kirstin Håkan fått
Kong Adolph Fredric hälsa godt.
När Swerige war i swarta flor,
Och klockors ljud här skakte jorden
För det man mist en Konung stor,
Kong Carl den tionde i Norden,
Då i Sancte Larses höga hwalf
Af Håkans fot en klocka skalf.
Tre Hustrur Håkan har försökt;
Den första satt dock längst i stolen
Hon werlden med sju Barn förökt
Sen flyttes hon up öfwer solen.
När hon i sju och femti år
Sin man förnöjt, låg hon på bår.
Nu fast än Håkan räkna kan
Fler år än här af hwita färgen,
Wid sju och åtti tycker han
Sig hafwa bästa mod och märgen;
En Hustru tar han sig igen,
Men intet Barn får han med den.
Nu hundra år för Håkan war
Ej mer än sexti för en annan,
Han är ännu en frisker karl
Och har knapt rynka uti pannan.
En Piga han til Hustru tar
Som tretti åtta år då war.
På hundra femti året fick
Wår Håkan se en liten gnista,
En Son, så lik til minsta prick,
At ingen därom will twista:
Döpt lefde elfwa dygn och dog,
Men Fadren sörgde Pelten nog.
Tils då har Håkan orkat gå
Til Kyrkan och sin Gudtjenst göra,
Men nu wil åldren gjerna rå
På styrkan och dess kraft förstöra.
Tre år har döden sagt förut,
At han på Håkan wil ha slut.
Men Håkan talar, hör och ser
Ännu förståndigt, grant och noga,
Tils döden sig i sängen ger,
Och som en söter sömn wil roga
Wår gamla Håkans matta kropp,
Och slutar så hans lefnads lopp.
Om Håkan tu år haft igen
Hans ålder lik med Josephs warit,
Men om han tolf år lefwat än
Han då så långt, som Mosis farit:
Nu är det hundra åtta år
Sen Håkan föds och läggs på bår.
Kom Wandringsman och undra här,
Hur fattig man så länge lefwat
Then ofta fattats bröd och klär,
När riker man i wällust swäfwat
Haft nog af feto, märg och must,
Haft litet arbet, mycken lust.
Wår Håkan ar en måttlig man
Åt grofwa Brö’t, drack kalla watten
Kål, ärter, rofwor, hwad han fann
War för hans mage bästa skatten,
Hans arbet såckrade hans fat
Med Bönen signades hans mat.
Af Tobak ej hans tunga brann,
Af Bränwin ej hans lungor brändes,
Af kättja han ej ryggwerk fann,
Af lättja han i säng ej wändes;
Ej sjelfklok, studsig, wred och arg,
Ohöfwisk eller snål och karg.
Men hwar han war, Guds gåfwa war
Åt honom skänktes lif och trefnad,
Til Tretti-nie tusen dar
Och fyra-hundra tjugos lefnad
Wil mänsko-wett ej mer förslå
Än liten droppa i en å.
Naturens store Herre kom
Och hjelp oss wåra dagar tråka,
Til dess wårt timglas wändes om,
Och wi få ewig lefnad råka;
Där se wi den, som tusen år
Ej räknar mer än som i går.
Kungörelser:
Utdrag af de hufwudsakeligaste Handlingar, rörande åtskillige Personer förehafde stämplingar emot Rikets antagne och beswurne Regering och Styrelse, jämte en därpå grundad berättelse i målet, til försälning för 24 skilling inlemnade hos Westring.
Hos Herr Peter Möcklander i Norrköping finnes et litet partie extra god Finnlands-Näfwer; Lastningen wid wågen börjar denne weckas slut, och slutar sig nästa Tisdag som är den 17 dennas, inom hwilken tid afhämtningen bör ske.
Extra goda Skånske Tobaksblader och Hollands Sill finnas hos Westring.
Af Hof-Rätts Protocollerna äro N:o 8 och 9 utlånte, men ej återlemnade; behagar låntagaren aflemna dem, kan de ske på Boktryckeriet. Äfwen kan på samma ställe mot wedergällning upgifwas, hwaräst en qwarlemnad Sjöskumspipa med silfwerbeslag och något kort skaft kan återfås.
För en liten osynlig, dock behöflig man uti Samhället, är d. 8 dennas förlorad en Riksgäldssedel stor 16 sk. Mannen är godtrogen, hyser inom sig sjelf den inbillingskraft, at hwilken som samma 16 sk. hittat, dem återlemnar mot 4 sk. afgift. Om den sörgande ägaren fås underrättelse där desse Blad tryckas och utgifwas.
N:o 25 utgifwes Fredagen d. 20 Junii kl. 4. e. m.
Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegrens Enka.