Linköpingsutställningen öppnad

Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 16 juli 1920, sidan 5

[ sida ]

Linköpingsutställningen öppnad.

Landshövding Trolle håller högtidstalet. — Erinrar om det pågående ekonomiska kriget.

(Från vår Stockholmsredaktion.)

STOCKHOLM den 15.

I strålande sol hälsades Linköpingsutställningens första dag. Moln seglade emellertid upp och en hård blåst svepte genom gatorna, men vid middagstiden började solen åter lysa. Invasionen av människor, som redan i går var betydande, växte vid middagstimmarna till en provinsiell folkvandring och inkvarteringsbyrån hade det arbetsamt nog att ordna med rum. Hotellen voro upptagna sedan månader tillbaka och det ville mer tur än skicklighet till för att kunna uppdriva ett rum. Livligast tedde sig gatorna upp till utställningsområdet för att nu icke tala om livet ”innanför murarna”. De senfärdigaste fullbordade här med febril brådska sin montrer, medan man på nöjesfältet slog upp tält eller vidtog andra dispositioner för att möta utställningsbesökarna. Senast kl. 12 skulle allt vara klart och då det högtidliga öppnandet försiggick kunde arrangörerna med tillfredsställelse konstatera, att intet klickade. Ridande härolder hade redan på förmiddagen kungjort evenemanget o. en god stund före tolv började också täta skaror samlas å utställningsområdet eller utanför och då Första och Andra livgrenadjärregementenas musikkårer intonerat Södermans Festpolonaise var den stora trappan till högre allmänna läroverket och planen framför fylld av inbjudna och andra.

Det högtidliga öppnandet.

Utställningens styrelse hade intagit plats uppe på trappan med hedersordföranden, landshövding E. Trolle, centralkommitténs ordförande rektor Alb. J:son Værneus och förvaltningsutskottets ordförande grosshandlare A. Lagerström i spetsen. Bland de övriga märktes borgmästare Ramsay, chefen för Första livgrenadjärregementet överste Bouveng, chefen för Andra livgrenadjärregemontet överste Säfvenberg, chefen för Östgöta trängkår samt representanter för länsstyrelsen och stadsfullmäktige m. fl. När musiken förklingat framträdde rektor Værneus och höll ett anslående tal, följt av landshövding Trolles livligt uppmärksamma de öppningsanförande, varav vi ge ett kort referat: Den tid vi leva i ställer oerhörda krav på folkens arbetskraft och deras ekonomiska prestationsförmåga, framhöll tal. till en början. Det stora kriget bragte världsekonomien ur sina gängor, såsom ju var att vänta, men ännu efter snart två års åtminstone nominell fred har man ej lyckats vrida den rätt igen. Tal. framhöll tvångsransoneringarna och svårigheterna för såväl producenter som konsumenter. Även vårt land hemsöktes svårt av det jämsides med det egentliga kriget med järn och blod sig allt kraftigare utvecklande ekonomiska kriget. Tal. underströk nödvändigheten av att staten på en del områden fortfarande håller tömmarna i sin hand och framhöll, hurusom vi för den närmaste framtiden ej kunna av England räkna på mer än 25 procent av det kol, som vi under normala tider därifrån hämtat. I detta kritiska läge står dock Sverige i en relativt gynnsam ställning, tack vare våra stora exportartiklar, som de ekonomiskt dominerande länderna ej kunna avvara. Vi böra skjuta in alla kraft på att deltaga i den ekonomiska kamp, som börjat och säkerligen kommer att med oförminskad kraft fortgå en avsevärd tid framåt. Man kan ej bestå i denna kamp utan att mobilicera all den kraft, idoghet och sparsamhet, som tidigare fört vårt folk till ett måttligt och fullt människovärdigt välstånd. Våra omätliga skogar och våra enastående materialrika tillgångar räcka dock, ej enbart till att skapa välstånd i denna den hänsynslösa konkurrensens tidevarv. Vi måste frambringa icke blott råvaror och halvfabrikat. Vi måste även skapa färdiga varor, som kunna bestå provet i den stora tävlingskampen.

I fortsättningen framhöll tal. hurusom Sveriges industri och handel samlat sig till den stora kraftmätningen i Göteborg 1923. Men under tiden anordnas runt omkring i landet lokala utställningar, vilka givetvie ha sin stora betydelse då det gäller att rikta vår konkurrenskraft. Talaren pointerade Linköpings synnerligen förträffliga läge, beläget som det är i hjärtat av en signad jordbruksbygd och med gamla handelsanor. Efter endast ett års arbete ligger Linköpingsutställningen nu färdig för att visa utveckligen av hantverk och industri under senare år. De visas jämsides med varandra och ej mot varandra, och så skola vi arbeta till ömsesidig tillfredaställelse och njuta arbetsglädje och skörda arbetets frukter. Bredvid denna hantverks- och industriutställning bjuder oss även här en vacker bild av konstens utveckling i vårt land under senare och enkannerligen av dess förhållande till våra bygder. Med tillförsikt till framtiden står utställningen beredd att underkasta sig nuets dom.

Tal. slutade med att utbringa ett kraftigt besvarat leve för fosterlandet.

Musiken spelade härpå Nordqvists ”Fosterlandshymn” följd av ”Sverige”. Festens clou blev en flyguppvisning av en eskader på fyra maskiner från Malmslätt, som vid invigningsaktens slut seglade in över området.

En rond genom utställningen.

Eh rond génom utställningsfältet bestyrker intrycket av att den lilla utställningen är lika sevärd som representativ. Även om den icke är så pompös som tidigare expositioner med stora och dyrbara hallar, verkar den tilltalande nog och vittnar också gott om vederbörandes praktiska ledning att i en tid som denna med så våldsamt uppskruvade materialpriser på byggnadsmarknaden göra en redan befintlig lokal som huvudbyggnad för att i ett par smärre utställningssalar inrymma en del speciella expositioner. Karktären särskilt beträffande industriutställningen sammanfaller ganska nära med mässexpositionerna, men det är mera mässornas än Linköpingsutställningens fel. Eljest hittar man en del gamla och originella saker på utställningen. Linköping skulle icke vara den svenska flygstaden par preference om den saknade en flygutställning och den maskin som här exponeras är också ägnad att tilldraga sig särskilt intresse. Det är ett sportplan av uteslutande svensk tillverkning och verkande ytterst solitt i sin smäckra konstruktion. Motorn är en 90 hkr. Thulinmaskin och hela planets vikt är 540 kg. Bränsleförbrukningen håller sig per timme till 30 kg. och oljeförbrukningen uppgår till 4 1/2 kg. Hastigheten är anmärkningsvärd 155 km. pr timme.

Bland övriga utställare märkas Munktell, som aldrig saknas på en utställning, men en exposition av motorer, tröskverk m. m. Linköpings gjuteri- och mekaniska verkstad, Måhlén & Bergman med bl. a. motorplogen ”June” m. fl. och stiger man så in i maskinhallen, en öppen byggnad av enkel konstruktion, kan man finna ytterligare ett antal intressanta expositioner.

Här inne ha flera utställare samlats. Häfla bruk har en trevligt anordnad monter av hästskor. En utställning av pumpar och borrmaskiner av ny konstruktion och enligt uppgift mycket tidsbesparande från Skeninge gjuteri- och mekaniska verkstad tilldrager sig intresse. Axel Bergman, Borensberg, utställer vagnshjul m. m. I ett hörn hittar man en uppstoppad häst med en praktisk sele av utställningens egen initiativtagare och kommissionär fabrikör Gothnier. Icke långt från maskinhallen demonstreras den bekanta brandsläckningsapparaten Minimax, av vilken vid det här laget en million exemplar utgått och man väntar nya beställningar.

Efter denna lilla axplockning, som varken kan vara fullständig eller uttömmande övergå vi till huvudbyggnaden, det ståtliga läroverket, där också lejonparten av expositionerna inrymts. Här är hantverket dominerande. Linköpingsutställningen understryker hantverkets stora betydelse genom att giva det en framträdande plats på utställningen. Genom vestibulen, där Milles linjestarka ”Danserska” fått stanna, emedan man icke vågat flytta dess tyngd upp i aulan, kommer man via en halvtrappa till kommissariatet och pressens rum. I korridoren på nedra botten med utrymmen påminnande om Svenska mässans latinläroverk har ett flertal montrer placerats och det är just denna utställning som giver något av mässkaraktär. Överallt finner man här gediget och välgjort arbete.