Ifrån och om Medewi Suurbrun skrifwer ...
Ur Swenska Ordinarie Post-Tijender Num. 28, Tryckte i Stockholm den 13. Julij 1680, sid. 3–4.


Stockholm den 12. Julij

Ifrån och om Medewi Suurbrun skrifwer en säker och wiss Person sålunda. Jagh kan wäl tänckia at mycket på andra Orter om dhenna wår Suurbrun lärer spargeras med een hooper til dhes disvantage, och twifwelsuthan bland annat at Watnet skulle hafwa mist sin krafft och intet wara så godt som i Fiol, men dhet kan jag för säkert bekräffta, at det sig (Gudi skee Lof) icke så förhåller, oanset at mycket gement Folck som för Doctorens ankomst druckit af Watnet oordentligen icke allenast als intet hulpne utan och en deel werre blefne, och när dhesse reste tilbaka spargerade de allestädes at Brunnen hade mist sin Kraft och intet giöra sin Wärkan som i Fiohl, men uthgången låter oss (Gudi skee ähra] see annat, idhet åthskillige raara Curer äre skedde och ännu dageligen skie, så wäl som förledit Åhr, men dhet bekänner jagh dher jämpte, at som Curen war i Fiol lyckligare för dhe Fattige än för dhe Rijke, så är hon nu i Åhr twert om lyckelig för dhe förmögne än för dhe Medellöse, Orsaken dher til är dhen nu mycket warande kalla Regn, och fuchtachtige Wederleken, i hwilken dhe Fattiga måste liggia på Marken, under baran Himmel eller och elliest i kalla Rum, hålla och intet någon rätt diete eller måtteligit Lefwerne, i dhet några dricka förmycket Bränwijn, några igen slå i sig sedan dhe druckit Watnet een hooper Miölk, Sill, Fläsk, Ost och annan otienlig Maat, dheremot dhe förmögne hålla sin tilbörliga diete, och äre i warma och tienligare Huus, så dhem altså Curen så mycket snarare gagnelig och hielpsam är. för några dagar blef en Falkiöpings Borgare död aff Lungsotan, som för Doctorens ankomst och sedermera moot hans willia och Råd brukat Brunnen, een Trumpetare som har samma Siuka och betient sig äfwen så aff Watnet tör dhet icke gåå bättre.