Åldrande
Min barndomstid! jag ännu mins dig väl
Med dina längesedan flydda vårar,
Ur blicken log min glada barnasjäl,
Blott sällan ögat skymdes utaf tårar.
Min ungdomstid! hur gladt emot mig log
Den långa, sommarljusa lefnadsfärden,
Hur varmt det unga, rika hjertat slog
För allt det sköna, härliga i verlden.
Min mogna ålders dag! jag älskar dig
Med dina möder och bekymmer alla,
Du mången blomma strör uppå min stig,
Hvars blad så fort ej vissna eller falla.
Min ålders qväll, välkommen med din frid!
om ro och hvila efter mödan hviska!
En morgon bådar du så ljus och blid
Med evig vår och rosor evigt friska.
