1.
När någon syndare födes på nytt
Och blir Guds barn genom tron,
Blir syndakvalet i jubel förbytt,
Lifvet är då i Guds son.
Ande af Herren i själen blir sänd,
Kärlekens eld uti hjärtat blir tänd,
Och till rättfärdughet hågen blir vänd,
Lifvet är då i Guds son
2.
Kärleken är dock bland gåfvorna ströst,
Den vänder aldrig igen,
Kärleken visar i öfningen först,
Om du är frälsarens vän.
O, då är frälsaren god till att ha,
Då kan du brödernas svaghet fördra,
Då kan den svigtande börda du ta,
Om du är frälsarens vän.
3.
Dock, när man skådar, o, hvad får man se
Här ibland Sebaots folk?
De äro insnärjda uti parti.
O, hvem har här varit tolk?
De ta partinamn och tänka ej på,
Jehova stygges vid sådant också,
Nog känner Herren de sina ändå.
O, hvem har här varit tolk?
4.
O, gör dig lös ur partisinnets garn,
Då du hör frälsaren till.
Si, du har rättighet kallas Guds barn,
Det är som fadern ock vill.
Räck alla bröder en kärleksfull hand,
Vandra med dem till de saligas land.
Upptag de svaga och gör hvad du kan,
Det är som fadern ock vill
