Orfeus

Imitation utförd 1794. Fotnoter av Karl Warburg från 12:e upplagan av Lenngrens Samlade skaldeförsök utgiven 1890

Traciens Karsten ^[1] nedersteg
        Till Tartarens rike —
Hvar en stackars djefvul teg,
Häpnade för detta steg,
        Näsvist utan like.

Nyheten af hans Supplik
        Pluto storögd hörde:
Sången, ljuf och englalik,
Harpans himmelska musik
        Besten nästan rörde.

Men i hast Tartarns patron
        Ses af vrede brinna,
Och den resande person,
Straffad för sin exkursion,
        Får igen sin qvinna.

Dock för denna enda gång
        Pluto snart förlåter,
Näns ej göra pinan lång,
Lönar virtuosens sång
Och — tar qvinnan åter.

Karl Warburgs fotnoter, 1890

↑ Traciens Karsten: Karsten var en af Sveriges störste sångare (född 1756, död 1827). Ursprungligen hette dikten : »Thraciens Stenborg» (en annan stor sångare). Med Traciens Karsten menas Orfeus, den thrasiske barden, som med sin sång tände de vilda djuren och stillade storm. Då han förlorat sin maka Eurydice, nedsteg han enligt grekisk-romerska mytologin till underjorden och bevekte genom sina toner guden Pluto att gifva henne åter. Snart lemnade hon åter det jordiska.

[1] Traciens Karsten: Karsten var en af Sveriges störste sångare (född 1756, död 1827). Ursprungligen hette dikten : »Thraciens Stenborg» (en annan stor sångare). Med Traciens Karsten menas Orfeus, den thrasiske barden, som med sin sång tände de vilda djuren och stillade storm. Då han förlorat sin maka Eurydice, nedsteg han enligt grekisk-romerska mytologin till underjorden och bevekte genom sina toner guden Pluto att gifva henne åter. Snart lemnade hon åter det jordiska.

[1]