Wikisource

Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-09

←  N:o 31. Måndag 8 februari 1836
Post- och Inrikes Tidningar
N:o 32. Tisdag 9 februari 1836
 N:o 33. Onsdag 10 februari 1836  →
Index.


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 32. Tisdagen den 9 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 8 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,33, 9 gr. kallt, NW. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,40, 10 1/2 gr. kallt, SW. klart. — Den 9 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 25,08, 3 gr. kallt, SW. storm med yrväder.

Officiella Afdelningen.

Medelst Fullmakter af den i innevarande månad, har Kongl. Maj:t i Nåder utnämt och befordrat: till Kapiten i Armén, Löjtnanten vid Topografiska Korpsen Carl Magnus Thulstrup. Till Sqvadrons-Predikant vid Lif-Gardet till häst, Fång-Predikanten Johan Niclas Holmgren. Till Under-Löjtnant vid Svea Artilleri-Regemente, Sergeanten Friherre Johan Ludvig Rehbinder.

Samma dag har Kongl. Maj:t, uppå derom gjorda underdåniga ansökningar, beviljat följande Nådiga Afsked, nemligen: åt Kapitenen vid Gottlands Nationalbeväring Fredrik Tillqvist, med pension; åt Löjtnanten vid Svea Lif-Garde Johan Wilhelm Lannerstjerna, ur Krigstjensten; samt åt Löjtnanten vid Kronobergs Regemente Isak Ulrik Silfversparre, med tillstånd, att såsom Löjtnant uti Armén qvarstå.

= Under den 30 sistledne Januari, har Kongl. Maj:t, till Provincial-Läkare uti Hedemora Distrikt af Stora Kopparbergs Län, i Nåder utnämt och förordnat Extra Provincial-Läkaren i Westra Wingåker, Medicinæ Doktorn och Chirurgiæ Magistern Magnus Gustaf Linderholm.

Under den 15 September förlidet år, uppdrog Kongl. Maj:t i Nåder åt Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning, dels att genom sakkunnige män låta anställa granskning af det utaf Majoren N. Eriksson uppgjorda detaillerade kostnadsförslag för ombyggnad af Trollhätte Kanal och Slussverk med de flera arbeten, som härmed ägde gemenskap, dels ock att föranstalta det en fullständig officiel undersökning om utförbarheten af en ifrågaställd ny Kanal emellan Wenern och Uddevalla blefve med möjligaste skyndsamhet företagen och fullbordad; hvarjemte Kongl. Maj:t, i afvaktan af nyssnämde undersökning, hvilken borde föregå de slutliga åtgärderne för Trollhätte Kanal och Slussverks ombyggnad, derest den kommer att äga rum, i Nåder förständigade Trollhätte Kanal-Direktion, att vid då förestående extra Bolagsstämma till Bolaget göra den preliminära framställning i ämnet, huruvida, i händelse de af serskilte Kommitterade för omförmälta ändamål uppgifna villkor blefvo af Kongl. Maj:t gillade och fastställde, Bolaget vore beredvilligt att, enligt plan och i stadgad ordning, åtaga sig utförandet af merberörde byggnadsarbete och dermed förenade förbättringar i farleden å Götha elf, med en sammanlagd förslagsvis beräknad kostnadssumma af 1,624,000 R:dr B:ko, eller om Bolaget i stället önskade att, emot en efter 55 R:dr per aktie till 419,155 R:dr B:ko bestämd ersättningssumma, öfverlåta sina privilegier och äganderätten till Sluss- och Kanalverket, med alla dertill hörande fastigheter, lägenheter, byggnader, inventarier och behållningar, i hvilken senare händelse Kongl. Maj:t ville i Nåder förordna, huruvida och på hvad villkor ett nytt Bolag kunde till verkets öfvertagande och omförmälta arbetens utförande bildas och oktroyeras.[1]

Sedan Trollhätte Kanal-Direktion numera hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält resultatet af Bolagets öfverläggningar, i fråga om dess medverkan till Kanal- och Slussverkets ombyggnad samt bringande till lika dimensioner med dem, Götha Kanal äger, hvarvid Bolaget ansett sig icke vara i tillfälle att om verkställigheten af detta kostsamma företag gå i författning, men deremot förklarat sig villigt, att, för en kontant godtgörelse af 55 R:dr B:ko per aktie och under förbehåll att varda befriadt från alla förbindelser af hvad beskaffenhet som helst, hvarå emot Bolaget nu eller framdeles anspråk kunde framställas, öfverlåta sina privilegier och äganderätten till Kanal- och Slussverket med alla dertill nu hörande fastigheter och lägenheter m. m.; så har Kongl. Maj:t under den 1 innevarande månad, jemte handlingarnes öfverlemnande, i Nåder förständigat Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning att, i sammanhang med dess förut infordrade yttrande angående Trollhätte Kanal- och Slussverks utvidgande och ombyggnad, och sedan den tillika anbefallda undersökningen i afseende på en direkt farleds öppnande mellan Wenern och Uddevalla blifvit fulländad, afgifva underdånigt utlåtande om sättet att för förstnämda arbetes utförande tillvägabringa ett nytt Bolag, samt tillika i underdånighet föreslå villkoren, å så väl Statens som Bolagsmännens sida, för ett sådant Bolags oktroyerande. Och har Kongl. Maj:t tillika i Nåder anbefallt Stor-Amirnls-Embetets 3:dje Afdelning att serskildt yttra sig i fråga om lämpligaste utvägarne att, äfven oberoende af Trollhättans ombyggnad, skyndsamt kunna utföra de för fartens upprätthållande angelägna arbetena vid Brinkebergs Kulles slussar och i Carls graf.

= Som under rättegången rörande den i slutet af förlidet år timade strandningshändelsen med Koopværdi-Briggen Atlas, anledning förekommit dertill, att hvad Lots-författningen stadgar i afseende å Lotsars examen, hvarken blifvit af vederbörande iakttaget, eller i allmänhet vore tillfyllestgörande, har Kongl. Maj:t, under den 1 innevarande månad, i Nåder anbefallt Förvaltningen af Sjö-Ärenderna att inkomma med underdånigt förslag till ytterligare bestämmelser, så väl angående den examen, Lots vid antagandet bör undergå, och den vederbörande Befäl åliggande skyldighet att göra sig underrättadt om redan antagne Lotsars skicklighet, som ock rörande nödige åtgärder till vinnande af kontroll derå, att, hvad i dessa ämnen är eller kan blifva sladgadt, ofelbart iakttages och fullgöres.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Carlskrona den 29 Jan. De nu passerade festliga dagarne hafva inom detta samhälle blifvit firade på vanligt högtidligt sätt. Den 26 Januari, H. Maj:t Konungens höga Födelsedag, utgör tillika Länets Kongl. Hushålls-Sällskaps högtidsdag, hvarföre ock Sällskapet, på förmiddagen, hade allmän sammankomst, efter hvars slut, middagsmåltid intogs, till hvilken härvarande Embetsmän af Kongl. Flottans och flere andra Stater voro inbjudue, och hvarest, uppå proposition af Länets Höfding, skålar i underdånighet druckos för vår älskade Konungs välgång, äfvensom för den öfriga Kongl. Familjens. Klockan 12 på dagen saluterades från fästningen, och härvarande Sjö-Artilleri-Regemente paraderade, i närvaro af Befälet och Flottans Officerare. På aftonen var Bal anställd af stadens Societet, som likaledes räknar denna dag för sin högtidsdag, och hvarest ett talrikt sällskap var samladt. Vid Soupén proponerades af Befälhafvande Amiralen Skålar för det Kongl. Huset.

Carlsdagen var åter stor Parad, och middagsmåltid gafs af Befälhafvande Amiralen, till hvilken ett stort anlal af Kongl. Flottans Korpser, så Militära som Civila, äfvensom andra i staden varande Auktoriteter, åtskillige af stadens Borgerskap, samt Possessionater från landet, voro inviterade. 2:ne af Flottans Officerare, som nyligen blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder utnämde till Riddare af Kongl. Svärds-Orden, blefvo dertill dubbade; och vid middagsmåltiden druckos skålar för H. Maj:t Konungen och hela Kongl. Familjen. Uti den vackra salen inom härvarande Frimurarelogens lokal, var jemväl stor middagsmåltid anställd, der en talrik samling af dess ledamöter, under Landshöfdingens presidium, skall hafva firat dagens högtidlighet

På aftonen var publik Bal, som talrikt besöktes.

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Åbo d. 28 Jan. 19 Svenska fartyg, tillsammans innehållande 1,207 läster, hafva förlidet år besökt Finlands hamnar. Af dessa fartyg kommo 11 direkte från Sverige med varor för ett värde af 49,585 R:dr Banko, samt 8 från utrikes platser. Från Finland gingo till hemorterne 8 fartyg med barlast och 3 med laddningar, beräknade till ett sammanlagd värde af 23,333 R:dr Banko; till främmande hamnar afseglade 7 och 1 qvarlåg vid 1835 års slut (i Ny Carleby). — Af Norrska fartyg besökte 15, om 1572 lästers sammanräknad drägtighet, Finlands hamnar, och blefvo till det mesta befraktade från Wiborg och Fredrikshamn till utrikes orter med trädvaror. Finska handeln på Sverige var sistl. år mindre liflig, i anseende till trög afsättning af Finska produkter derstädes. Med anledning häraf har exporten från denna stad varit i ett förminskadt tillstånd; och 88,000 alnar väfnader, 376 tunnor kött, 8000 st. säckar, 2000 L:℔ lin, 847 st. hudar och 2000 L:℔ pottaska utgjorde denna minskning emot 1834 års export, som redan då befanns vida ringare än de föregående årens. Genom en Kejserlig förordning af den 17 Juli nästl. år, hafva Finska handelsrelationerna med Ryssland blifvit utvidgade. Bland åtskilliga i detta afseende medgifne rättigheter, och för att lemna Finska handlande, skeppare och näringsidkare biträde vid Tullväsendet och andra Verk i Ryssland, med hänseende till inkommande och utgående varor, samt vid Finska invånarnes handelsangelägenheter, har det blifvit Finland tillåtit, att i Petersburg, Reval och Riga tillförordna handelsombud, med för dem särskilt fastställda instruktioner. — Till befrämjande af Finlands handel å utrikes orter har bland annat blifvit stadgadt, att den ståndspersoner samt allmogen å landet tillagde rättighet, att med landtmanna-produkter idka exporthandel å alla utländska orter inom Östersjön, skall i så måtto utsträckas, att denna handel må drifvas icke allenast med däckade, utan ock med öppna eller odäckade fartyg af alla lästetal, hvarförutan det är medgifvet alla Finska fartyg, utan afseende å deras olika byggnadssätt och storlek, att under loppet af 5 år få åtnjuta helfrihet. Till befrämjande af boskapsskötseln i Finland hafva exportpremier under en tid af 6 år blifvit anslagne vid utförseln af viktualievaror och lefvande kreatur till orter, som äro sydligare belägne, än under 56° nordlig latitud. — Bland andra för landet nyttiga ekonomiska stadganden må ock nämnas det, som beträffar hästafvelns förädling, hvarmedelst en summa af 4000 Rubel blifvit årligen anslagen till uppköp af en duglig race hingstar, samt till premier åt innehafvarne af de största, starkaste och bäst uppfödde föl af 2 års ålder, efter de således anskaffade hingstarne. Likaledes har förändring af de för finare linneväfnader bestämda premier blifvit föreskrifven, till uppmuntran för den finare linneslöjden i landet, och hvarmedelst premier kunna tilldelas alla Finlands invånare af den ringare eller arbetande klassen, för blekte och oblekte finare väfnader. — Årsväxten i de norra orterna var under sommaren högst lofvande, men sedermera inträffade frostnätter, som skadade kornet. Råg erhölls ändock temmeligen god, men olika, och var nästan mer än medelmåttigt gifvande. Af hö bergades allmänneligen litet öfver hela landet. Af spanmål har den från Lübeck införda varit väl torkad och befunnits vid införseln svarande mot ändamålet. — Enligt sammandrag, upprättade öfver exporterade skogsprodukter från Åbo och Björneborgs Län, befinnas dessa hafva sistl. år utgjort: 5176 st. bjelkar, 32,696 st. sparrar, 231 st. spiror, 28,508 tolfter läkter, 19,313 tolfter plankor, 19,450 tolfter bräder, 27,003 famnar ved, 2418 tunnor tjära, 21,270 L:℔ pottaska, förutan andra slöjdarliklar, såsom skoflar, skopor, slefvar &c. — Finska Hushållnings-Sällskapet har i sednare tiden intagit ett anmärkningsvärdt rum bland landets nyttiga och förtjenstfulla inrättningar. Dess nitiska bemödanden för linkulturen, samt linne- och damast-väfnader, utmärka drift och sakkännedom hos Sällskapets närvarande ledare. — Vintern fortfar med ovanligt sträng kyla. Det har dock icke varit ovanligt, att se Thermometern falla från 25 graders köld till 0. Dessa omvexlingar hafva haft ett ovanligt inflytande på hälsotillståndet. Scharlakans och nerffebrar samt influenca och bröstsjukdomar hafva varit mest gängse inom sjuklighetens område. — Redan för längre tid sedan bildades här ett Bolag till inrättande af en på Ryssland och Sverige regulier Ångskeppsfart. Ett tillräckligt antal aktier blefvo i detta nyttiga ändamål snart tecknade, hvarigenom Bolaget försattes i tillfälle att genast gå i författning om inköp af 2:ne ångfartyg. Det ena af dessa har blifvit bestäldt i England och det andra kommer att byggas på härvarande varf, och är maschineriet dertill bestäldt i Motala. Tvifvel uppstår likväl, om dessa fartyg hinna blifva så tidigt färdiga, att de kunna i år begagnas.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Frankrike.

Paris den 21 Jan. Sir Henri Greville, Hans Storbritanniska Maj:ts Ambassad-Sekreterare vid härvarande Hof, blef till Domstolen i första instansen instämd och kräfd för betalning af varor dem Hrr Vert Sauphar och Levin föregåfvo sig till honom hafva föryttrat. Å käromålet afgaf Rätten ett utslag innehållande: "att då enligt Europeiska Folkrätten, och den i Frankrike uttryckligen erkända grundsatsen, de personer som tillhöra utländska Ambassader äro delaktiga af de rättigheter och privilegier som tillkomma de Diplomatiska Sändebud hos hvilka de äro anställda; och som Hr Greville är Sekreterare vid Engelska Ambassaden vid Franska hofvet, så kan kärandernes stämnings-påstående icke till pröfning upptagas, hvarföre detsammma ogillas, och de (käranderne) åläggas att betala rättegångsomkostnaderne." Journ. des Déb.)

Tyskland.

Stuttgard den 16 Jan. Hans Maj:t Konungen har i dag gifvit audiens åt den hitkomne Engelske Ministern Sir George Shee, hvilken efterträder förre Storbritanniska Ministern vid detta Hof, Lord William Russel, som blifvit återkallad. Hr Shee har till Hans Maj:t aflemnat sitt kreditif. Derefter emottogs han af Drottningen, till hvilken han äfven öfverlemnade ett bref från sin Monark. (Hamb. Corr.)

Westindien.

Enligt ett bref från en Officer om bord å Brittiska krigsskeppet Charybdis, på stationen vid Sierra Leone, hade detta fartyg, efter tre dagars jagt, uppbragt en Spansk brigg med 429 Neger-slafvar om bord. [ 2 ]Briggen använde alla bemödanden att komma undan, och för lättnad i farten, kastades 50 slafvar öfver bord; men det oaktadt togs fartyget. — Delta är det tredje som af Charybdis blifvit uppbringadt, sedan det på nämde ställe varit stationeradt. (Hamb. Corr.)

Södra Amerika.

Det till Liverpool den 18 Januar ankomna fartyget Rival, som den 20 December lemnat Maranham, och tillryggalagt denna väg, med utomordentlig hastighet, på 29 dagar, medför nya underrättelser från Para. Ännu voro Indianerne i besittning af denna stad, dock hade man hopp, att snart se ordningen återställd. Som bekant är, hade manskapet på Engelska skeppet Clio, med undantag af tre personer, af Insurgenterne blifvit nedhuggne. Vid erhållen underrättelse om denna rysliga händelse seglade Sir Everard Home, med Engelska Kuttern Racehorst, skyndsamt från Maranham till Para, och drog dessutom till sig 5 andra fartyg, hvarefter han landtsatte hela den styrka, 700 man, som han hade om bord. En häftig drabbning uppstod med Indianerne, som tappert försvarade sig, men blefvo fullkomligen slagne. Man trodde, att det skulle lyckas för den Engelska befälhafvaren, att bemäktiga sig staden, i synnerhet då kopporne hade utbrutit bland Indianerne och gjorde stora härjningar. Vid de senaste depeschernes afgång rådde den största förvirring i staden, och husen voro nästan allmänt förödde.

Paketskeppet Lapving har medbragt den underrättelse, från Rio de Janeiro, af den 10 November, att Regenten med största eftertryck beredde sig att dämpa upproret i Para. I Rio hade 400 man blifvit pressade, för att bemanna en Fregatt, hvilken utrustades och skulle ditsegla; till Pernambuco hade befallning afgått, att troppar genast skulle inskeppas till Para. Äfven hade en Krigs-Rätt blifvit nedsatt öfver Commodore Tailor, emedan han icke verkställt befallningen rörande blockaden af Para. (Hamb. Corr.)

Den i dag ankomna utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 2 Febr., från Paris till den 27 Jan. och från London till den 29 Januari. Vi meddela derutur följande:

Frankrike.

Paris d. 27 Jan. Deputerade Kammaren har i dag, efter en mellantid af 8 dagar, åter haft ett offentligt sammanträde. Genast vid sammankomstens början tillkännagaf Presidenten, att 9:de byrån ägde att välja en ny medlem af Budgets-kommissionen, emedan Hr Humann, på hvilken valet fallit, afsagt sig detsamma, af den anledning, att han ansåg det olämpligt att, såsom Kommissionens medlem, deltaga i pröfningen af en budget, hvilken han sjelf uppgjort. Derefter uppläste Marinministern motiverna till ett lagförslag angående beviljandet af en utomordentlig kredit af 7+1⁄2 million Frank, till betäckande af sjörustningskostnaderne. Kammaren beslöt att låta trycka förslaget, och öfverlemna dess pröfning åt Byråerne. Efter Hr Duperré ville Hr Thiers uppläsa sitt lagförslag rörande Municipal-autoriteternes rättigheter och pligter; men de Deputerade gjorde, genom sina enskildta samtal, ett så störande buller, att Ministern med möda förmådde göra sig hörd; han nedlade derföre sitt förslag på byrån, utan att hafva uppläst detsamma. Efter honom utvecklade Hr Moreau de la Meurthe sitt andragande, enligt hvilket de soldater och Officerare, åt hvilka Napoleon, under de hundra dagerne, tilldelat Heders-Legionen, och hvilka sedermera erhållit densamma tillbaka, äfven skulle utbekomma de med Orden förbundna inkomsterne. Äfven af detta förslag kunde man, oaktat Talarens starka röst, icke förnimma mycket, i anseende till de fortfarande hviskningarne inom Kammaren. Ingen uppträdde emot förslaget; de Talare som hade låtit anteckna sig för detsamma, ansågo det derföre öfverflödigt att bestiga tribunen, och Presidenten framställde frågan till omröstning. Då reste sig hela Centern emot motionen; den Venstra sidan för densamma, — men den Högra röstade icke med, och sålunda blef resultatet tvifvelaktigt. Ett nytt af Presidenten anställdt försök hade lika ringa påföljd; man skred således till balottering, och räknade endast 37 hvita, men 96 svarta kulor. Under en icke ringa rörelse inom Kammaren, förklarade Presidenten, att Förslaget således icke kunde komma i betraktande. Mera lycka hade Hr Annisson med en proposition, rörande en allmän skogs-röjning, hvilken Kammaren med pluralitet beslöt att taga i öfvervägande, hvarefter sammanträdet upplöstes.

I morgon kommer Kammaren att uti sina byråer sysselsätta sig med de förelagda lagförslagen.

Valen till medlemmar af Budgets-Kommissionen äro nu fulländade af de 9 byråerna, med undantag af den ena här ofvan anförda. Bland de valda anses 23 vara böjde för ränte-nedsättningen, och endast 13 af motsatt åsigt. Uti 2:dra Byråen utföll balotteringen emellan Hr Etienne och Hr St. Marc-Girardin (medarbetare i Journal des Débats), till den förres förmån; och uti den 7:de, emellan Hr Jacques Lefevre och Hr Baude, till den senares. Utom räntenedsättningen, hafva frågorna angående Algiers kolonisering och taxeringen af hvitbets-sockret förnämligast blifvit debatterade uti byråerna. De lära således väl också komma att utgöra hufvud-taleämnen vid budgets-diskussionerna uti Kammaren.

Pärs-Kammaren höll i går sitt första lagstiftande sammanträde sedan adress-omröstningen. Ett förslag af Hr Boissy d'Anglas, rörande afskaffandet af Spanmålslagarne af den 15 April 1832, erhöll understöd, och Kammaren beslutade att taga detsamma i öfvervägande. Derefter förelade Justitieministern de redan uti förra sessionen af Deputerade-Kammaren antagne lagförslagen, rörande bankrutter och fallissementer, samt rörande Ministrarnes och andre Embetsmäns ansvarighet. Kammaren beslöt tryckningen af lagförslagen, och deras öfverlemnande till byråernas pröfning.

Alla tidningar innehålla i dag Hr Humanns tal uti 9:de byråen rörande ränte-nedsättningen. Journal des Débats klandrar med mycken värma, i anledning af detta tal, så väl Hr Humanns förhållande emot de öfriga Ministrarne, hvilka, enligt dennna tidnings förnyade försäkran, aldrig uti Kabinettet förklarat sig för denna åtgärd, som äfven sjelfva Hr Humanns plan, emot hvilken alla de invändningar skola kunna göras, som man år 1824 med framgång anfört mot Hr Villèle. De öfriga bladen förklara sig vara mera eller mindre ense med Hr Humann.

Den 24 dennes ägde valet till Deputerad rum uti Wissenburg; af 114 röster erhöll den ministeriella kandidaten, General Schramm, 89. Oppositionens kandidat var Hr Coulmann.

I Lördags gaf Drottningen en utomordentligt lysande privatbal, som bivistades af 600 personer. I går gaf Hr Thiers sin mycket omtalade så kallade Bal-monstre, hvartill 2,000 personer voro bjudne, och hvarvid yppigheten skall hafva öfverträffat allt hvad man på lång tid sett i detta hänseende. Alla närliggande gator voro uppfyllda med vagnar, och platsen Belle-chasse var illuminerad. I morgon är barnbal i Tuilerierne, hvartill 500 barn äro inbjudne, och ibland dem ett stort antal elever från Collège d'Henri IV, de unga Prinsarnes kamrater.

Journal des Débats tillkännagifver i dag, att balerna och koncerterna vid hofvet, som hittills oafbrutet ägt rum alla Onsdagar, skola upphöra under ransakningen i Fieschi-processen, men att denna suspension ingalunda utsträcker sig till offentliga baler. Vid sista hofbalen, hvartill 4500 personer voro bjudna, infunno sig nästan alla i kostym, samt endast 50 Deputerade och några få utlänningar i civila kläder. Allmän uppmärksamhet väckte åtskilliga förnäma familjers närvaro från Faubourg S:t Germain, hvilka hittills afhållit sig från Tuilerierne. Många Engelska Pärer och Underhus-ledamöter voro tillstädes. (B. H.)

England.

London den 26 Januari. Konungen berättas nästa Tisdag skola hålla en Konselj, hvarest throntalet kommer att underställas H. Maj:ts sanktion. Om Onsdagen gifver Lord Melbourne åt Hertigen af Leinster och andra Pärer, en stor måltid, efter hvars slut throntalet kommer att föreläsas. Man erfar, att H. Maj:t personligen kommer att öppna Parlamentets session.

Skattkammare-Kansleren håller i morgon en sammankomst med de Herrar, som satt sig i spetsen för befordrandet af Regeringens plan, rörande ett Metropolitan-Universitet.

Lord John Russel, som är på bättringsvägen efter en allvarsam opasslighet, gifver, såsom Anförare af Ministeriella partiet i Underhuset, om Onsdag en stor Parlaments-måltid, hvarvid throntalet kommer att meddelas.

Om man i detta afseende får sätta tro till the Times, så skola valen till de nya Kommunal-Råden i flere fall hafva utfallit så betänkligt i radikal anda, att, bland andra, från den vigtiga staden Leeds en deputation hit ankommit, för att i detta ämne göra Lord John Russel de ifrigaste föreställningar, "och," säger tidningen, "så liten smak vi ock i allmänhet äga för Lordens politik, kunna vi dock knappt tilltro honom så mycken liknöjdhet för det, som utgör hufvudstödet för all egendom och all personlig säkerhet inom Konungariket, att vi skulle kunna hysa den tanka, att Hans Herrlighet skulle vilja åt revolutionärerne föryttra domstolarnes redlighet."

Till de offentliga förhandlingarne rörande en reform af Öfverhuset hörer en uppsats uti London-Rewiew, der saken framställes såsom ganska lätt verkställbar. Underhuset skulle endast behöfva besluta, att en Bill, som passerade uti detsamma, trenne sessioner efter hvarandra, skulle äga laga kraft, äfven utan Öfverhusets bifall. Ett sådant beslut skulle folket med förtjusning emottaga, gifva detsamma kraft af lag genom åtlydnad, och från detta ögonblick skulle Öfverhuset vara bortsopadt. Säkert skulle låta sig göra så lugnt som passerandet af en Penninge-bill. — The Courrier förmenar dock, att detta förslag, äfvensom dylika, dock väl icke så alldeles lätt skulle kunna komma till utförande.

Netto-behållningen af tullarne i Liverpool har, förledet år, utgjort mera än 4,250,000 Pund Sterling, hvilket är den största intägt, som derstädes någonsin ägt rum.

Enligt the true Sun, heter det i höga politiska kretsar, att Sir Rob. Peel uti Underhuset, och Lord Wharncliffe hos Lorderne, skola påyrka ett amendement till tacksägelse-adressen.

De inländska tidningarna från alla trakter äro uppfyllda med adresser till Konungen om understödjande af Melbournska Ministèren, och till betygande af tacksamhet för den andra reformbillen, nemligen: den nya Korporations-akten.

The Birmingham Herald anmäler, att Lord John Russel, i anseende till öfverhopande embetsgöromål, vägrat bivista den offentliga måltid, som reformvännerna i Birmingham vilja gifva Hr O'Connel. Inbjudningen skall blifvit honom tillställd genom Hertigen af Norfolk. (B. H.)

Dito den 29 Jan. Hertigen af Cumberland hitlände den 26 bittida om morgonen från Gravesand. Följande dagen begaf Hans Kongl. Höghet sig till Brighton till DD. MM., och återkom sent om aftonen till London. (Times.)

Belgien.

Brüssel den 28 Jan. Krigsbudgeten blef i går antagen af Representant-Kammaren med 52 röster emot 26, sedan ett amendement af Hr Desmaisières, rörande inskränkning af Stabs-Officerarnes antal, blifvit förkastadt, och ett annat af densamme, angående remonteringen, antaget. — Finans-Ministern förelade ett lagförslag till förekommande af lurendrejeri vid spanmålshandeln.

Tidningen l'Espoir vill veta, att då den öfriga dagordningen hos Representant-Kammaren nu är tilländabragt, sessionen skall blifva slutad, och Kommunal-lagen således åter lemnas oafgjord. Krigs-Ministern troddes skola nedlägga sitt embete. (B. H.)

Spanien.

Madrid den 18 Januari. I går har Regeringen plötsligt vidtagit en vigtig åtgärd. Midnattstiden lät nemligen den nye Civil-Guvernören i Madrid, Don Salustiano de Olozaga (hvilken år 1831 var dömd till döden för revolutionära företag), till följe af högre befallning, tillsluta alla kloster i hufvudstaden, och munkarne hafva blifvit återsände till sina anförvandter

Prokuradores-Kammaren antog, uti dess gårdags sammanträde, 4:de Artikeln af Vallagen, enligt Regeringens förslag, med stor pluralitet. Man emotsåg ett tal af Grefve Toreno; men det skreds till omröstning innan ännu ordningen kommit till honom. Principen af Val, medelst 160 af de högst taxerade, är sålunda lagligen fastställd; och Hr Martinez de la Rosas qvalifikations-princip förkastad. I dagens sammanträde uppläste Hr Mendizabal den Kongl. sanktionen af förtroendes-votum. Derefter fortsattes diskussionen af Val-lagen. 5:te Artikeln handlar om Valbarheten. Hr Mendizabal förklarade, att §. rörande de publike embetsmännen skulle underkastas en ny och gemensam granskning af Regeringen och Kommissionen. Det kom till en häftig ordvexling emellan Kommissions-Ledamoten Lopez och Prokuradoren Belda, hvilken senare tillät sig de skarpaste tillmälen emot advokalerne. Af hans tal visade sig, att Kammaren bland sig räknar 51 jordägare, 17 köpmän eller fabrikanter, 44 advokater, 51 militär-embetsmän, och att återstoden utgöres af civile tjenstemän. Sammanträdet synes hafva varit ganska bullersamt, och man är icke utan farhåga för det allmänna lugnet. Vakterne framför samlings-salen äro fördubblade, emedan Hr Martinez de la Rosa skall hafva blifvit varnad, att man mot honom hyser fiendtliga afsigter. För att visa, det han icke fruktar något, har han, helt ensam, till fots, begifvit sig till Kammaren.

Uti Galicien, Andalusien, äfvensom i bergstrakterne vid Toledo och i Estremadura, hvimlar det af röfvare, som utgifva sig för Carlister; och aldrig har det varit farligare att resa. Till den första provinsen hafva 2 Brigader af Portugisiska divisionen från Salamanca och Ciudad Rodrigo uppbrutit.

(Hamb. Corr.)

Rörande de senaste tilldragelserna å krigsteatern, meddelar Journal des Débats följande underrättelse:

"Den 16 och 17 sistlidne Januari ägde några skärmytslingar rum mellan den Carlistiska och den konstitutionella arméns tiraljörer, i trakten af Salinas de Guipuzcoa och Villareal d'Alava, 3 à 4 lieues norr om Vittoria. Generalerna Evans och Cordova hade inom denna stad samlat en massa af 23,000 menniskor. Den 16 började de att på tre kolonner sätta sig i rörelse; den första har intagit sin ställning i Villareal på vägen till Durango; den andra har fattat posto midt emot Salinas, på den stora vägen till St. Sebastian, under det att den tredje gör en dragning mot Guebara på vägen till Salvatierra.

"Carlisternas General en Chef, Grefve Casa-Eguia, hade förlagt sitt hufvudqvarter till Salinas, der han ännu den 17 vistades. Den 16 hade de konstitutionelle, öfverlägsne till antalet, jagat framför sig de fiendtliga tropparna, som på de omgifvande bergen fattat posto. Natten mellan den 16 och 17 hade Carlisterna från Biscaya och från flera andra håll dragit till sig förstärkningar, som satte dem i stånd att göra ett verksammare motstånd. De började, till och med, dagen derpå sjelfva, från trenne punkter, elden mot den division, som kamperade framför Salinas.

"Man förmodar, att de konstitutionellas afsigt vore att intränga i det inre af Guipuscoa, för att förmå fienden att upphäfva belägringen af fästet Guetaria derigenom att de på vägen från Durango ryckte närmare, men Carlisterna voro just på denna väg i besittning af tvenne defiléer, hvilka lära vara ytterst svåra att forcera, och efter de senaste underrättelserna, hade Christinos ännu icke framryckt förbi Villareal.

"Vi äro i besittning af tvenne Carlistiska bulletiner, daterade den 16 och 17 Januari, hvilka icke innehålla annat, än en öfversigt af de verkställda rörelserna, utan att antyda något bestämdt resultat. Eftermiddagen den 17 voro ännu Tiraljörerna i handgemäng."

Italien.

Neapel den 16 Januari. H. Maj:t Drottningen har, denna morgon, lyckligen nedkommit med en prins, som vid den genast förrättade döpelse-akten erhållit namnen: Frans d'Assisi Maria Leopold.

(Hamb. Corr.)

NÅGRA SAMHÄLLS-FRÅGOR.

Utkast.

Fierde Artikeln.

Grundlagens helgd.

Öfver detta ämne tro vi en kort betraktelse förtjena att anställas.

Af vigt är, vid en ifrågakommen Samhälls-inrättning, att urskilja, huruvida den å ena sidan är i sig sjelf riktig, verkställbar och lämplig för oss, samt huruvida den å andra sidan är enlig med vår lag [ 3 ]Klart är, att en sak kan uppfylla de trenne första vilkoren, utan att uppfylla det senare; och tvertom, att den kan bjudas af lagen, men ändå vara mer och mindre oriktig, och för oss, möjligen förr lämplig men numera olämplig. I båda händelserna bör lagen ändras. Vill man befordra införandet af något för oss lämpligt nytt, eller söka afskaffa något för oss numera odugligt gammalt, mot hvilka förändringar våra lagar lägga hinder, så bör man genom klara allvarliga skäl öfvertyga Allmänheten och Regeringen om de nya begreppens värde, eller de gamlas oduglighet, för att derigenom bilda ett nationaltänkesätt, som slutligen, på grundlagsenligt sätt, häfver hindern. Men icke får man inskjuta sina egna läror, de må vara riktiga eller oriktiga, i lagarna, och gifva dessa den tydning man behöfver, för att slippa att ändra dem. Ty icke blott att man derigenom på lagarnas handhafvare kastar den orättvisa förebråelsen, att de af oförstånd eller illvilja hitintills orätt tillämpat dem; utan, hvad värre är, lagarna blifva icke mera hvad de böra vara, ett stående allom bindande rättesnöre, en orubblig domare, utan en slingrande sakdrifvare, som lånar sig till egenvillig lagtolkning, än för den ena parten, än för den andra.

Denna tanka är visserligen, liksom många andra förnuftiga tankar, tillräckligt enkel, men icke desto mindre synes vara stort behof att erinra om den. Ganska vanligt är, att de som yrka nya lärors införande, söka både som Riksdagsmän och allmän-skrifvare — publicister — att tyda grundlagen efter smak, åberopande en teori, som de kalla "de konstitutionella lärorna", utan att någon, af alla folk antagen, således icke heller för alla folk gällande urkund finnes, som dertill berättigar. Icke heller uttrycket "representativ författning" får vara någon rymlig mantel, hvari man, allt hat till faderligheten oaktadt, kan omsorgsfullt insvepa sina egna groflemmade politiska foster. Någon dylik allmän konstitutionell teori finnes icke. Naturligtvis bestrida vi icke de allmänt gemensamma rättigheter, som äro fria Samhällens grundvilkor, såsom samvetsfrihet, säkerhet till person och egendom, jemlikhet inför lagen, och rätt att blott af lag dömmas, lagbunden tryckfrihet, allas rätt till bildning, m. m. Men vi bestride, att något visst system för Styrelse-Representations- eller Samhälls-sätt är så utbildadt, och af så förnuftsenlig förträfflighet, att det kan och bör allestädes antagas. Kan det också bevisas, att man utomlands tolkat sina grundlagar, efter den eller den konstitutionella läran, så må sådant lända oss till den upplysning vi deraf kunna, vilja och behöfva hemta, men icke följer deraf, att äfven vi skola så tolka våra lagar. Vi hafva i vetenskap, i näringsföretag, i allmänna inrättningar, mycket, mycket att från fremmande länder lära, antaga och efterbilda, men i politiken hafva vi från dem föga annat att hemta än — varningarna, också en skatt af lärdomar hvilkas värde icke bör ringa aktas, äfven då de fås för godt pris. Vårt lyckliga geografiska läge afskiljer oss från de stormar, som gå öfver fasta landet, och vårt lyckliga national-lynne, i allmänhet ännu fritt från politisk flärd, tillåter oss att med lugn men liflig uppmärksamhet, icke i sinnes-slö försoffning, åse de strider, som Verldens Herre låter der utkämpa för menskligheten i gemen, således äfven för oss. Det är icke första gången, som stormarna på Verldshafvet endast som svaga dyningar bryta sig i den Skandinaviska viken, der bonden bygger sitt tjäll under skuggan af det urgamla frihets-trädet, hvilket hos oss icke är en dvärg-vext från gårdagen, är en verklighet, men icke ett spektakel, som politiska skådespelare uppföra för folket, hvilket betalar det med sitt blod och sitt lugn. Icke är vår mening att håna, men att beklaga fremmande olyckliga folk, försatta i de oredor, som måste uppkomma genom nödvändigheten att uppbygga ett nytt samhälle på det gamlas störtade murar, att kifvas om huru hvarje sten skall läggas vid grunden, att uppresa nya värn för nya lagar, och bilda nya begrepp för deras tydning; — i stället för vår lyckliga lott, att hafva en byggnad af stora ädla samhällsgrunder i behåll, kär för våra fäder och rymlig för våra barn, på hvilken vi och de kunna fortbygga, och inreda till odling och trefnad.

Men trefnaden uteblifver, och begreppen råka i vanhäfd, hvilket är odlingen till mehn, om nämde fortbyggande sker olagligt under lagarnas larf. Vi hafva i flere förehafvanden tyckt oss märka, att man anser grundlagen icke som ett stående värn för friheten mot godtycket, så väl upp- som nedifrån, d. v. s. mot Regent-våldet och mot Folk-yran — samma, fast åt motsatta håll vända yra, att sätta eget ögonblickligt tycke i lagarnes ställe; — utan man synes anse grundlagen som en skiftande form, en ram, hvaruti man har rättighet att inlägga allt hvad man sjelf anser som ett lämpligt värn mot nämda samhällsvådor. Men så är det icke. Äfven det möjligen filosofiskt oriktiga som grundlagen innehåller, får icke, af den som vill heta rättsinnig medborgare kringgås, utan måste följas, just för att derigenom ådagalägga lagens bristfällighet, och så mycket kraftigare påkalla dess förändring. Sådant är laglydnad, och bidrager till samhällets och lagarnas rättsenliga utveckling. Inlägger man deremot sitt eget tycke i lagarna, så blir utvecklingen ett s. k. fint, ehuru i sjelfva verket ganska groft sätt att öfverträda dem, i stället att på ärligt sätt förbättra dem. Man borde inse, att genom ett sådant förehafvande försvagas, icke blott de lagars makt, som man för det närvarande anser klandervärda, utan sjelfva det lagliga i samhället gäckas. Denna orena sinnes-art utbildas i en än förkastligare form, då den, såsom någon gång händt, ådagalägges med öppet trotts i tillkännagifven mening att genom undergåendet af en lindrig bestraffning (t. ex. böter för den rike), visa lagens kraftlöshet: den är då nära befryndad med allt det råa i samhället, hvilket är något helt annat än det lägre folket, det är pöbel-sinnet, äfven under förklädningen af samhällets högsta fördelar och utmärkelser.

Under det man sjelf visar grundlagen den ringa aktning, att dels tyda den efter smak, dels advokatoriskt kringgå lagbuden, dels uppenbart trottsa dem, så har man, å andra sidan, det skarpaste öga på Regeringens sätt att tillämpa dem, hvilket är rätt, men icke blir billigt förr, än man genom egna exempel gifver stöd åt sin sak, och åt granskningen kraft. Om, på samma sätt som våra politiska teorister, icke nöjde med de garantier för friheten som finnas i vår grundlag, säga att i densamma finnes allt hvad de önska der funnes, — om nu också Regeringen, förutsatt att den icke vore nöjd med vår grundlags garantier för Konunga-makten, skulle börja att i åtskilliga dess §§. inlägga hvad den ville; — huru skulle sådant smaka? Hvilka namn skulle sådant få? Försåt och förräderi voro det minsta, och Förf. vill sjelf kalla det så. Men vore det icke ett motsvarande förhållande? Hvad annat gjorde då Regeringen än nu Herrarne X, Y, Z? De senare skulle säga: "Men hvad vi önske finnes i de s. k. liberala länderna." Då kunde Regeringen svara: Vår mening deremot är antagen i de mera monarkiska länderna. Då åberopas å andra sidan: "Är då icke vår Regeringsform liberal, konstitutionel, representatif?" Härpå kunde svaras: "Visserligen — men vår Regeringsform är också tydligen monarkisk, då de utländske författningar, hvilka af Eder åberopas äro mera republikanska, och gälla derföre mindre för oss." Den som är mån om friheten, hvilken är en Guds gåfva, och som har något förstånd, hvilket också är en Guds gåfva, gifver icke, genom egna efterdömen, inbjudningar åt Makten att advokatoriskt flytta grundlagens utstakade råmärken. Säkert är, att en Svensk Regering, som i sitt falskt insedda intresse, — märk: falskt insedda intresse, skulle vilja utvidga Konunga-maktens gränser, ägde i 4 §. Regerings-formen, eller i tolkningen af de orden: "Konungen eger allena styra Riket, på sätt Regeringsformen föreskrifver" — mycket mera grund för stränga monarkiska läror, än någonsin våra politiske teorister för många af sina påståenden, bland hvilka ett skall blifva föremålet för följande artikels granskning. — Hvarföre emellertid vår grundlag har en så stark monarkisk smak är den, att alla våra Lagstiftare före 1720 och efter 1772, haft Mångväldet för ögonen, och derföre varit angelägne att lägga tonvigt på Regent-makten.

Men, frågar man, om verkligen vår grundlag kunde gifvas en strängare monarkisk tydning, är icke sådant vådligt? För vår del tro vi det icke. Svenska folket vet sedan långliga tider hvad med dessa ord menas. Det vet att ingen Envåldsmakt ligger under den förborgad. Men tror någon att i denna §. ligger våda, hvarföre då icke hafva mod att föreslå kommande Ständer att åt 4 §. gifva den lydelsen: "Riket skall styras af Konung och Stats-Råd, på sätt Regerings-formen föreskrifver." Denna ändring vore den lagliga vägen att gifva vår Regeringsform den tydning man uppenbart säger sig önska. Eller hvarföre icke blott föreslå uttagandet af det lilla ordet "allena" framför styra i 4 §., och framför besluta i den 9:de. Sådant vore ju likväl att mildra det skarpt monarkiska uttrycket, och att borttaga sjelfva tonvigten? Försök då! Vi spå att både folket och deras Ombud skulle med en mun ropa Nej. Till och med de så kallade liberale befare vi skulle i sina bättre politiska stunder — ty vi äro visse om att de äfven äga sådana — tveka att rösta för ändring, — så djupt och obruten går denna malmåder genom Svenska lynnet. För att ytterligare göra klart huru jag ser ordens betydelse vill jag tillägga, att om icke ordet "allena" nu'funnes i vår grundlag, och vårt folk ännu stode med samma historiskt och politiskt utvecklade samhälls-begrepp, så skulle Förf. ingalunda rösta för ordet allenas införande. Ty då skulle denna nyhet verkligen kunna blifva vådlig, emedan den betecknade ett tillagg i Konunga-makten som Förf. för sin ringa del icke önskar. Men nu då vi äga detta ord, och Konung och Folk veta huru långt dess belvdelse sträcker sig, så skulle samma ords borttagande beteckna en minskning i Konunga-makten, som Förf. icke heller anser önskvärd.

Föremålet för denna artikel var att antyda det otillåtliga och vådliga uti, att, äfven om det sker i god afsigt, inlägga i lagarna annan mening än hvad deras ord tydligen innebära. Hvad slags tillämplighet detta kan äga till en viss fråga, skall visas i nästa artikel.

Enligt hvad i officiel väg blifvit hos Kongl. Kommerse-Kollegium anmäldt, hafva sedan början af innevarande år fyra nya stadiga fyrar nattetid hållits tända på följande punkter af Frankrikes kuster, nemligen: 1) Udden Berck uti Departementet Pas-de-Calais. Fyren, som är belägen på norra stranden af Authie-flodens mynning vid 50° 23' 50'' Latitud och 46' 50'' Vestlig Longitud, brinner omkring 17 metrer öfver hafsytan vid dagjemningen och synes, vid klart väder, på ett afstånd af 2 Franska sjömil. 2) Hamnen Palais på Belle-Ile i Departementet Morbihan. Denna lilla fyr, som är belägen på ändan af dammen till venster om inloppet till nämnde hamn vid 47° 20' 53'' Latitud och 5° 29' 29'' Vestlig Longitud, höjer sig 5 metrer öfver hafsytans vid dagjemningen och synes, vid klart väder, på en sjömil, afstånd. 3) Ön Hoedic i sistnämnde Departement. Fyen belägen 550 metrer vester om öns östra ända vid 47° 20' 32'' Latitud och 5° 12' 22'' Vestlig Longitud, är anbragt vid 16 metrers höjd öfver hafsytan vid dagjemningen och visar sig, vid klart väder, på ett afstånd af 3 sjömil. 4) Den nya hamnbyggnaden vid Saint Nazaire uti Departementet Loire-Inférieure. Fyren, som är belägen på yttersta ändan af dammen å norra stranden af Loire-flodens mynning vid 47° 16' 17'' Latitud och 4° 32' 6'' Vestlig Longitud, höjer sig 8 metrer öfver hafsytan under dagjemningen och synes, vid klart väder, på 2 sjömils afstånd. För öfrigt anmärkes, att denna fyr blifvit inrättad för att ersätta den reverbérfyr, hvilken sedan 2 år tillbaka hållits tänd på den nya hamnbyggnaden. Hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat, till de Sjöfarandes kännedom, meddela. Stockholm den 18 Januari 1836.

Hos Kongl. Kommerse-Kollegium är i officiel väg anmäldt, att Kejserliga Brasilianska Regeringen under den 30 sistlidne Oktober förklarat Provinsen Para i blockad-tillstånd, i anseende till det derstädes utbrustna inbördes krig; hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 3 Februari 1836.

Sedan hos Kongl. Maj:t blifvit i underdånighet anmäldt, att Kongl. Danske härvarande Ministern till Kongl. Dansk vice Konsul i Staden Sundsvall förordnat Hans Fredrik Postell, hvilken, såsom Svensk undersåte, erhållit Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse att en sådan befattning få emottaga; så har Kongl. Maj:t, enligt Dess till Kongl. Kommerse-Kollegium aflåtne Nådiga skrifvelse af den 1 i denna månad, honom, Postell, i nämde egenskap erkänt, med åtnjutande af det skydd samt de fri- och rättigheter utrikes makters i Sverige anställde vice Konsuler tillkomma; hvilket Kongl. Kollegium, på Nådig befallning, härigenom skolat, till vederbörandes kännedom och underdåniga efterrättelse, meddela. Stockholm den 4 Februari 1836.

För Stats-Verkets räkning, kommer ett parti gammalt aflyst och invexladt Kopparmynt, vägande tillsammans 72 Lisp. 17 Skålp. 6 Lod Viktualievigt, som förvaras i Rikets Ständers Bank, att försäljas; och äga hugade köpare att härå per Skålpund göra skriftlige anbud, hvilka böra ingifvas till Kongl. Stats-Kontoret inom den 20 af denna månad. Stockholm den 2 Febr. 1836.

Förteckning å outlöste Bref från Finland och Ryssland, qvarliggande vid Stockholms General-Post-Kontor för år 1835.

N:o 1 Ahlström, C. M. 2 Aminoff, F. 3 Antman J. 4 Avellan, Louise. 5 Aspengren, Charl. 6 Bald, J. 7 Bergstedt, Charlott. 8 Bergengren, J. E. 9 Bladt, C. J. 10 Bladin, Demois. 11 Borgenström, C. A. 12 Benzelstjerna, E. A. 13 Berg, J. F. 14 Bremer, N. 15 Bomstedt, U. J. 16 Bergforss, Mamsell. 17 dito. 18 Björman, J. A. 19 Blomstedt, Mari. L. 20 dito. 21 Blomstedt, Ebba. 22 Bellman W. 23 Carlin, O, 24 Carling, Elis. 23 Dunader, Fru. 26 Döling, F. A. 27 Diederich, Madam. 28 Elfstedt, C. M. 29 Eklund, M. M. 30 Eriksson S. E. 31 Faclk, Soph. L. 32 Fågelström, J. 33 Färnström, L. 34 Friman, S. 35 Fischer, C. K. 36 dito. 37 dito. 38 Fagerström, Demois. 39 Feuerstern, Fröken. 40 Gissler, Fru. 41 dito. 42 af Grubbens Fru. 45 Grönvall. S. C. 44 Harfvefelts, Sterbh. 45 Hoffman, C. 46 Indebetou, C. D. 47 Indebetou, Madame. 48 Kuhlman, Fru. 49 Klingberg, C. C. 50 Lagerberg, C J. 51 Lindqvist, J. W. 52 Lindt, G. 53 Lindmark. 54 Liljebrunn, W. 55 Lundahl. 56 Lindström, J. 57 Lovisin, Eleon. 58 Lundt, J. F. 59 Mattson, J. 60 dito. 61 Meijer, Fru. 62 Meurling, H. 63 Neilick, N. 64 Noer, Er. 65 Nöström, Cath. 66 Oxenstjerna, La B:ronne. 67 Olsson, O. 68 Pauline, Ch. 69 Pelhalt, Enkefru. 70 Pettersson. P. 71 Peilberg, Alb. 72 Ramberg, C. 73 Reijmers P:son. 74 Ringsten, G. 75 Sandberg, P. 76 Sederholm, Fru. 77 dito. 78 Strömmer, H. J. 79 dito. 80 Ståhle, Sophie. 81 Sjögren, G. 82 Stenius, S. M. 83 Smolander, A. 84 Sjöborg, Fru. 85 Sjöholm, A. 86 Stadius, Ulr. 87 Sjöberg, A. 88 Stenberg, Fru. 89 dito. 90 dito. 91 Stjerncrona, Charlotte. 92 Stjerncrona, Ulrika. 93 von Schoulte, Ed. 94 von Tangen, W. 95 dito. 96 dito. 97 Tanté, Ameli. 98 Torsselius, F. W. 99 Tomsson T. 100 Wacklin, S. E. 101 Wallmark, Manmsell. 102 dito. 103 Wachtmeister, C. A. 104 Wallenius, Fru. 105 Westerling, J. R. 100 Weltertoff, C. E. 107 Wingren, Cecil. 108 Wullf, Fr. 109 Wright, W. 110 dito. 111 dito. 112 Åman, Fru. 113 Åkerberg, J, 114 Östberg, C. G. F.

Till allmän Bolagsstämma kallas samtliga resp. Hrr Intressenter uti Gyljens Bruks- och Grufve-Bolag, att sjelfve eller genom lagligen befullmäktigade Ombud, sammanträda här i staden, på förr vanligt ställe, 1 tr. upp uti Kongl. Myntets hus, Lördagen den 7 nästinstundande Maj, kl. 5 e. m.; och erinras, till noga iakttagande, om stadgandet i 6 §. af 1757 års Kongl. Förordning rörande Bruks- och Grufvebolag, samt de skyldigheter, som vid föreningar derom äro föreskrifna. Stockholm den 5 Febr. 1836.

A. L. Wretforss

Respektive Aktieägare uti Ångfartygen Amiral von Platen och Daniel Thunberg, hörande till Bolaget för Ångbåts-Paketfart emellan Stockholm och Götheborg, kallas till ordinarie Bolagsstämma Lördagen den 13 Februari, kl. 11 f. m., uti de rum som på Börskällaren anvises, för att emottaga Revisorernas berättelse. Stockholm den 6 Febr. 1836.

Direktionen.

Hrr Aktieägare i Ångfartyget Norrland, erinras om andra femtedelens inbetalning af det tecknade Aktiebeloppet, sednast inom den 15 i denna månad, samt Banko-Attestens aflemnande å Hr Bruks-Patron Roths Kontor. Stockholm den 2 Febr. 1836.

Direktionen.

Herrar Actie-ägare i Götheborgs Discont-Bolag, anmodas att till allmän Ordinarie Bolagsstämma sammanträda Måndagen den 14 nästkommande Mars, kl. 10 f. m. 2 tr. upp i Riksgälds-Kontorets Hus å Riddarholmen här i Staden; hvarvid, bland annat, till öfverläggning förekommer en vid sista Bolagsstämning väkt fråga angående Preskriptions tid för uttagande af innestående äldre Actie-utdelningar. Stockholm den 1 Februari 1836.

Herrar Actie ägare uti Ångfartyget Ellida, behaga till den årliga Bolags-Stämman sammanträda Lördagen d. 20 Februari kl. half elfva f. m.

And. Valey.
Boende vid Regeringsgatan
i Stockholm, Huset N:o 32.

Notifikationer.

ÅRS PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Att på sätt och vid den påföljd Kongl. Konkurs-Lagen stadgar, sine fordringar bevaka och styrka, kallas Handlanden P. Svedbergs samtelige Borgenärer, att inför Rådhus-Rätten i Söderhamn sig infinna före klockan 12 på dagen, Måndagen den 30 Maj 1836.

På Rådhus-Rättens vägnar,
F. W. Link.

= Genom utfärdad offentlig Års-Stämning har Gottlands Norra Härads-Rätt kallat aflidne Skepparen M. Bromans vid Längers i Hellvigs Socken samt Borgenärer, att inom Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter natt och år i Häradet infaller, sina fordringar inför Härads-Rätten skriftligen eller muntligen anmäla, vid förlust af all rätt; hvilket, första gången kungöres. Wisby den 12 Febr. 1835.

= Norrköpings Rådhus-Rätt har genom offentlig Stämning kallat Hr Kapitenen J. G. Åhmanssons samtlige så kände som okände Borgenärer, att före kl. 12 å dagen, Onsdagen den 8 Juni 1836, sina fordringar hos Rådhus-Rätten härstädes anmäla och styrka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, vid [ 4 ]äfventyr att hafva förlorat all talan i saken. Norrköpings Rådhus den 28 Nov. 1835.

= Genom offentlig Stämning har Norrköpings Rådhus-Rätt kallat Hr Assessoren Carl Arosenii samtlige så kände som okände Borgenärer, att före kl. 12 å dagen, Lördagen den 18 Juni 1836 sina fordringar hos Rådhus-Rätten anmäla och styrka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, vid äfventyr att förlora all talan i saken; hvilket första gången kungöres. Norrköpings Rådhus den 16 Dec. 1835.

= Genom utfärdade offentliga stämningar, har Borås Rådhus-Rätt kallat Borgenärerna uti nedan tecknade Konkurser till inställelse å följande dagar, kl. före 12, neml.: 1) Handlanden A. J. Lindbergs den 11 April. 2) Handlanden A. Hedlunds den 25 April, och Handels-Betjenten P. J. Carlssons den 2 Maj, allt nästkommande år 1836, vid den påföljd Konkurs-Lagen bestämmer. Borås Rådhus den 26 Oktober 1835.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Genom utslag denna dag har Carlskrona Rådhus-Rätt ställt Enkefru Majorskan G. S. Fåhreus under Förmynderskap, af Hrr Kapitenen vid Kongl. Maj:ts Flotta C. Fridenfelt, Premier-Löjtnanten C. S. Carlström och Borgmästaren H. F. Christierson. Carlskrona Rådhus den 27 Januari 1836.

= Att Lysings Härads-Rätt af förekommande skäl den 28 Oktober sistlidne år ställt Bonden Erik Samuelsson i Boeryd och hans Hustru Catharina Andersdotter under Skattemannen Jonas Andersson i Ermundeby Förmynderskap, och den 30 i samma månad förklarat förre Fältväbeln Gustaf Svan i Trehörna omyndig, samt förordnat Orgelnisten Janne Ölander i Glänås till hans Laga Förmyndare; varder jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungjordt.

= Jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj kungöres: att Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammaren denna dag till Förmyndare för Traktören Carl Fredric Cedermans Enka Sara Johanna Cederman, född Söderberg, förordnat Kyrkofogden Jonas Nybelin. Stockholms Stads Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 26 Januari 1836.

= Att Norra och Södra Tjusts Härads-Rätt, medelst beslut den 16 sistl. Oktober, förordnat undertecknad att vara Förmyndare för aflidne Kyrkoherden i Hallingeberg H. Kernells efterlefvande Enka, Ulrica Margaretha Kernell, född Falk; sådant varder, enligt gällande Författningar, härigenom tillkännagifvet. Wimmerby och Odensvi den 16 Januari 1836.

J. O. Liedholm.
Kyrkoherde.

= Wifolka Härads-Rätt i Östergöthland har vid detta års Hösteting ställt Torparen Petter Jacobsson i Hjulpan, Västra Hargs Socken, under dess Hustru Stina Catharina Samuelsdotters förmynderskap. Linköping den 13 December 1835.

= Vid 1835 års Hösteting i Östra och Vestra Göinge Härader äro Måns Tufvesson i Dönaberga, Sven Andersson i Påhlstorp och Drängen Anders Nilsson i Finja omyndige förklarade; hvilket kungöres första gången. Sörby den 2 Januari 1836.

LAGFARTS-ÄRENDER.

= Utdrag af Intecknings-Protokollet, hållet inför Rådhus-Rätten å Linköpings Rådhus, den 7 December 1835.

§. 70. S. D. Företrädde Källarmästaren J. Lundgren och företedde Utdrag af Rådhus-Rättens Intecknings-Protokoll för den 29 Maj 1830, §. 30, enligt hvilket Rådhus-Rätten på grund af Lundgrens den 18 Maj 1828 utgifven Skuldsedel meddelat Inteckning i Gården N:o 34, S:t. Kors Qvarter, Fahnjunkaren Erik Robbert till säkerhet för 666 R:dr 32 sk. B:ko jemte ränta, samt anhöll att denna Inteckning, enär den reverserade summan, jemte ränta, vore till fullo betald, måtte dödas; men som Original-Förbindelsen, hvilken Lundgren föregaf vore af honom sönderrifven och förstörd, icke kunde upptes, fann Rådhus-Rätten sig sakna laglig grund att Inteckningens dödande bifalla; hvilket mundtligen afsades. Ut supra.

In fidem.
Gustaf Stånggren.

Det i föregående Protokolls-Utdrag omförmälte förhållande varder på detta sätt allmängjordt, i ändamål att om mot ifrågavarande Intecknings dödande kan vara något att påminna, sådant, må i behörig ordning, å vederbörlig ort anmälas. Linköping den 4 Jan. 1836.

Joh. Lundgren.

= Sedan Musikanten vid Kongl. Bohus Läns Regemente Anders Martin Nordström sökt Lagfart å andelen N:o 19 af Tomten N:o 79 här i Staden med Åbyggnader och dertill hörande Utmark, hvilken, i brist af fullständiga Åtkomsthandlingar, icke kunnat beviljas; så, och med anledning af Rådhus-Rättens denna dag fattade beslut, blifva den eller de, som mot berörde Lagfarts-ansökning kunna hafva något att erinra, härigenom förelagde att, inom 3:ne månader från kungörandet 3:dje gången, derom göra anmälan hos Rådhus-Rätten, som första gången kungöres. Uddevalla Rådhus den 18 Januari 1836.

På Rådhus-Rättens vägnar.
M. Bagge.

= Utdrag af Intecknings-Protokollet, hållet i Gefle Rådhus den 4 Dec. 1835.

4 §. S. D. Enligt hvad i Intecknings-Protokollet för den 6 sistl. Juli, uti ett då förehaft mål, angående Bruks-Patronen P. C. Rettigs ansökning om inteckning till säkerhet för en fordran af 175 Riksdaler Riksgäldssedlar med ränta, uti Sjömannen Anders Öbergs Sterbhusdelägares gård, N:o 228, i denna Stads fjerde Qvarter närmare utvisar, hade Rådhus-Rätten — — — — — — — — — af den anledning, att en af Arfvingarne, bemälte Öbergs Son, Sjömannen Lars Olof Öberg, varit å sjöresa stadd, och sålunda icke kunnat erhålla del af ansökningen, uppskjutit målet i hvad detsamma rörer sistnämde Öberg, till denna dag, kl. 11 förmiddagen, före hvilken tid Öberg förmodats vara till hemorten återkommen — — — — — — —

Sedan upplyst blifvit, att Öberg den 20 sistl. Juni påmönstrats till sjöresa på norra Amerika, med Skeppet Christina Louise, och ännu icke återkommit, tog Rådhus-Rätten hvad sökanden framställt i öfvervägande; och — — — — — fann Rådhus-Rätten skäligt ytterligare uppskjuta målet till Måndagen den Första (1) Augusti instundande år 1836, kl. 11 förmiddagen, då Öberg borde vid upprop, å ansökningen svara, vid påföljd att Rätten, utan hinder af hans uteblifvande, kommer att i saken sig utlåta; och ålåge det sökanden att, antingen genom tillställelse utaf styrkt afskrift af detta Protokoll, eller genom detsammas införande trenne gånger i Sveriges Stats-Tidning kungöra Öberg förevarande beslut, så lång tid förut, som om laga stämning i 11 Cap. Rättegångs-Balken skils, äfvensom att till Rådhus-Rätten inlemna bevis om kungörandet, sist å den dag nu föresatt är; allt vid äfventyr, att inteckningsansökningen, för så så vidt densamma ännu beror på Rättens pröfning, kommer att såsom förfallen anses. År och dag som förr skrifvit står.

Ex Protocollo,
Carl J. Stolpe.

Rätteligen transsumeradt intyga:

Joh. Ad. Hjelsning.
P. E. Norberg.

Och under ofvanstående beslut Sjömannen Öberg, hvars närvarande vistelseort är okänd, härmed kungjordt.

= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållit vid Lagtima Höste-Tinget med Ragunda Tingslag den 1 December 1836.

§. 11. S. D. Sedan Härads-Rätten å nästl. Ting den 16 Mars innevarande år, då Bonden Erik Linde, som genom afhandling den 17 Jan. samma år, af Bonden Anders Andersson den yngre köpt ett halft tunnland i Skattehemmanet N:o 4 Krokvåg, emot köpesumma 700 R:dr Riksgäldssedlar, derå sökt lagfart, den beviljat genom första uppbudet, med villor att innan Lagfartens slut, Anderssons åtkomst till nämde Hemman, skulle behörigen styrka, men nu anmältes att någon åtkomsthandling för Anders Andersson ej funnes; så aktade Härads-Rätten nödigt att i Stats-Tidningen, köpet borde genom Lindes försorg kungöras, med föreläggande för den eller de, som ansågo sig bifogade till klander af detta köp, att derom göra anmälan hos Härads-Rätten innan natt och år ifrån kungörelsens införande i Tidningarne, vid äfventyr att lagfart och Fastebref för Linde utfärdas, om ej annat hinder möter. År och dag som förr skrifvit står.

TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.

= Genom lagligen inför Östkinds Härads-Rätt i Östergöthland bevakadt Testamente, har aflidna Pigan Brita Henriksdotter i Häradshammars Prostgård förordnat, att all dess qvarlåtenskap skulle efter hennes död tillfalla dess Sondotter Maja Kajsa Herman på Goflösa ägor i Normlösa Socken. Och äga de, som anse sig hafva fog att klandra förordnandet, att inom den tid 18 Kap. Ärfda-Balken föreskrifver i laga ordning klanderstalan anhängig göra inför ofvanberörde Härads-Rätt.

= Att gamla Jungfru Johanna Bruhn, som aflidit på Säteriet Sannarp i Hallands Län, den 26 April sistlidit år, genom i lifstiden den 17 December 1821 lagligen upprättadt och efter hennes död vid Åhrstads Härads-Rätt bevakadt Testamente, tillagt undertecknad alla Johanna Bruhns efterlemnade tillgångar, det varder, enligt bemälte Härads-Rätts föreskrift den 3 sistlidne November härigenom kungjordt Johanna Bruhns till vistande okände Arfvingar, hvilka äga att inom natt och år, från den dag denna kungörelse finnes tredje gången i Stats-Tidningen införd, i laga ordning anställa klander, om de dertill finna sig befogade. Sannarp den 13 Jan. 1836.

G. Boltenstern,
Major och Ridd. af Kongl. Sv. Ord.

= Nämdemannen Anders Andersson och dess Hustru Anna Carlsdotter i Torrberga inom Skeda Socken och Hanekinds Härad af Östergöthlands Län, af hvilka mannen aflidit i December 1827 och dess Hustru den 27 Augusti 1835, hafva genom inbördes Testamente, författadt den 27 April 1816, samt bevakadt vid Domstolen i orten å Laga Vinter-Tinget den 26 Februari 1828, och under §. 14. Domboken vid 1835 års Höste-Ting den 4 November, förordnat, ibland annat, hvarom, sedan Mannens Arfvingar, efter behörigt delfående, lemnat Testamentet oklandradt, nu icke är fråga, att sedan Testamentsgifvarnes all Egendom förblifvit orubbad intill den sistes frånfälle, samt Anders Anderssons trenne Syskon eller deras Arfvingar af Bo, oskifto utbekommit 32,900 Daler Kopparmynt i Riksgäldssedlar, och Anna Carlsdotters trenne Systerbarn, Samuel Andersson i Ångväga och Hustru Stina Andersdotter i Gärstad erhållit Testamentgifvarnes Fastighet 1/2 mantal Torrberga Storgård, skola, efter det Boets skulder utgått, mannens förutnämnde trenne Syskon och Hustruns bemäldta tvenne Systerbarn, med uteslutande af andre närmare eller fjermare Slägtingar, ärfva den öfriga qvarlåtenskapen till fördelning emellan desse fem hufvudlotter; och varda Hustru Anna Carlsdotters närmaste Arfvingar, såsom dels till vistelseort, och dels till namn okände, härmedelst kungjorde innehållet af berörde Testamente, för anställande af klander deremot, i fall af befogenhet, inom den i 18 Kap. Ärfda-Balken bestämda tid, beräknad ifrån den dag, då denna kungörelse finnes första gången uti Sveriges Stats- eller Post- och Inrikes Tidningar införd.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Som mig den 21 sistl. December blef tillställdt Gillbergs Härads-Rätts Förordnande, att vara Laga Förmyndare för afl. Bruks-Förvaltaren Erik Gustaf Frykmans efterlemnade omyndige Son, och jag sedan tagit kännedom om tillgångarne, hvarunder åtskillige uti Bouppteckningen icke intagne Fordringsägare sig anmält; så får jag — med tillkännagivande att Behållningen enligt Boförteckningen blott utgjorde 168 R:dr 28 sk. 8 r:st. B:ko, — härigenom anmoda alla, som äga någon fordran utaf bemälte afl. Frykman, att sine belopp, inom 3:ne månader efter denna annons införande första gången uti Stats-Tidningen, till undertecknad uppgifva, hvarest liqvid ofördröjligen skall blifva uppgjord, så vida icke skulderne öfverstiga tillgångarne, uti hvilket fall jag nödgas, i enlighet med Lag, medlen till Borgenärerne afträda. Carlstad och Haltersbol den 18 Januari 1836.

Johan Gustaf Loberg,
v. Kommissions-Landtmätare.

= Uppå derom af Hustru Catharina Maria Nordin i Ekeby bos Gottlands Norra Härads-Rätt gjord ansökning, samt jemlikt Härads-Rättens i anledning deraf denna dag fattade beslut, varder hennes förrymde Man Sjömannen Jöns Nordin härmedelst kallad och förelagd att inom natt och år hos Hustrun sig inställa, för att äktenskapet fortsätta; hvilket härmed kungöres. Wisby den 5 November 1835.

= Sedan 6 månader förflutit sedan det af Direktionen öfver Arméens Pensions-Kassa för Fahnjunkaren Anders Thenbergs numera aflidne Enka, Christina Leonhardsdotter, den 21 Maj 1832 utfärdade, men förkomna Pensionsbref, N:o 104 å 40 Rdr i 7:de Klassen af Arméens Enke- och Pupill-Kassa, blifvit uti Allmänna Tidningarne efterlyst, utan att hafva tillrättakommit; så har Direktionen härigenom skolat kungöra, att berörde Pensionsbref, hvarest det än må finnas, numera anses för kraftlöst och dödadt. Stockholm den 18 Jan. 1836.

= Uppå ansökning af Kopparslagaren Pehr Olof Forsbergs Hustru Eva Margareta Forssberg, född Ruda, har Rådhus-Rätten uti Eskilstuna Fristad, genom beslut den 24 sistlidne Oktober förelagt hennes afvikne Man, bemälde Forssberg att inom natt och år derefter, infinna sig hos sin Hustru, för att bo uch blifva med henne vid äfventyr att eljest skillnad uti äktenskapet beviljas; hvilket härmedelst till Forssbergs efterrättelse kungöres.

= Borgenärerne uti aflidne Grosshandlaren Chr. A. Kamps Massa, erinras härigenom att redovisning och slutlig utdelning i denna Massa, kan uttagas hos L. Dahlgren härstädes från och med den 25 nästkom. Febr. 1836. Uddevalla den 19 Jan. 1836.

Sysslomän.

AUKTIONER.

= Torsdagen den 18 Februari detta år försäljes härstädes genom upp- och afslag framlidne Häradshöfdingen Pehr Tempelmans Konkursmassa tillhörige, å Norrmalm uti Claræ Församling och Qvarteret Riddaren vid hörnet af Mäster Samuels gränd, och lilla Munklägersgatan under N:o 5 efter 1810 års Nummerordning å fri och egen grund belägne, till 20,000 R:dr B:ko Brandförsäkrade fasta Egendom med åtföljande Trädgårdar. Minst 1/6:del af inropssumman bör såsom handpenning vid Auktionstillfället erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 8 Januari: 1836

= Fredagen den 8 nästkommande April, kl. 12 på dagen, varder Härjä Kronoutjord, i Härads Socken och Åkers Härad af Södermanlands Län, genom förnyad Auktion, som anställes inför Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium och å Lands-Kansliet i Nyköping samt å Tingsstället i orten, utbjudas till arrende på 30 års tid, räknad från midfastan innev. år 1836 till samma tid 1866. Den som på någotdera stället stannar för högsta anbudet, skall vid Auktionen aflemna en, till egenhändiga underskriften, bevittnad och, till vederhäftigheten, af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare godkänd borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under de fem första arrende-åren; börande samma borgen vara ingången af 2:ne män, de der borga en för bägge och bägge för en, såsom för egen skuld, och innefatta ansvarighet äfven för den händelsen att Arrendatorn skulle under tiden med döden afgå. Anbudens antaglighet ankommer på Kongl. Kollegii pröfning. Projekt till arrende-kontrakt och öfrige upplysningar om denna lägenhet äro att tillgå i Kongl. Kollegii 1:sta Provins-Kontor och å Lands-Kontoret i Nyköping. Stockholm den 20 Januari 1836.

BOUPPTECKNINGAR.

= Vederbörande Arftagare samt öfrige personer hvilka kunna hafva oafslutade affärer i Sterbhuset efter afl. Gårdägaren Zacharias Lunddahl, kallas att sammanträda till Bouppteckning som efter bemäldte Lunddahl förrättas här i Waxholm Fredagen den 26 nästkommande Februari. Waxholm den 22 Januari 1836.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Skräddaremästaren Hinric Johan Moberg, behagade de, som af honom hafva att fordra eller till honom äro något skyldige, sådant i Sterbhuset uppgifva inom den 16 Mars 1836.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Herrar Kreditorer uti Färgeri-Arrendatorn Isac Thunbergs Konkurs, behagade sammanträda Fredagen den 26 Februari, kl. 3 e. m., hos undertecknad, för att öfverlägga om flere massan rörande angelägenheter. Konkurs-Lagens föreskrift erinras. Eskilstuna den 30 Januari 1835.

Alex. Mag. Bolin, Syssloman.

= Borgenärerne uti afl. Salomon Johanssons från Gräfvingsås af Kinds Härad, gäldbundna och till Borgenärerne afträdda Bo, kallas till sammanträde uti Kalfs Socknestuga den 25 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., för öfverläggning och besluts fattande, angående underhåll, som Enkan begärt, och flere Massans angelägenheter. Om tillstädeskommande Borgenärers rätt till beslut erinras. Skåpanäs den 18 Januari 1836.

Gode Män.

= Herrar Kreditorer i Jernkramhandels-Betjenten G. A. Lundells Konkurs, behagade sammanträda på Källaren Backi Vapen vid Jerntorgsgatan, Lördagen den 13 Febr., kl. 6 e. m.. Gäldenären bör ock sig der vid nämde tid inställa. Stockholm den 4 Februari 1836.

God Man.

= Herrar Kreditorer uti Diversehandlanden Claes Wilhelm Alanders Konkurs, behagade sammanträda Lördagen den 20 innevarande månad, kl. 5 e. m., på Malmens Källare, för att öfverlägga och besluta rörande Massans ännu återstående fordringar, sedan Gäldenären vid sista sammankomsten erbjudne ackord icke blifvit af Kreditorerna antagit. Stockholm den 5 Februari 1836.

Gode Männen.

= Bryggaren C. F. Arenii Borgenärer varda härigenom kallade, att Lördagen den 5 nästkommande Mars, kl. 3 e. m., sammanträda å Rådhuset härstädes, för att emottaga slutlig utdelning och redovisning för Konkursmassans tillgångar. Kalmar den 27 Januari 1836.

Sysslomän.

= Till följe af Kongl. Götha Hof-Rätts utslag den 9 December 1835, kallas samtliga afl. Kapitenen P. Hjertas Kreditorer till sammanträde uti Lidköpings Stad å Gästgifvarden den 19 nästk. Februari, för att höras och besluta uti flera då förekommande vigtiga frågor. I afseende på uteblifvandet erinras om Konkurs-Lagens föreskrifter. Lidköping den 19 Januari 1836.

O. Thord Bonde,
t. f. Förmyddare för efterlef.
Enkan och omyndiga Barnen

= Samtlige Borgenärerne uti Samuel Kindbergs från Redslared gäldbundna Bo, behagade sammanträda på Svenljunga Gästgifvaregård, Lördagen den 13 nästkom. Februari, kl. 10 f. m., för att taga kännedom och yttra sig öfver Gäldenärens ackordsanbud, samt öfverlägga och besluta, huruvida Gäldenären må tillåtas, att sjelf få resa uppåt landet, för att indrifva Massans fordringar, jemte flere andra Massan rörande angelägenheter. Om Konkurs-Lagens föreskrift för frånvarande Borgenärer erinras. Guttorp den 20 Jan. 1836.

A. Redlund,
M. Redin,
Sysslomän.

Annonser.

TILL SALU.

= I Utter & Comps Boklåda: Försök till en Svensk Språklära jemte Inledning, innehållande Allmänna Grammatikan. Omarbetad Upplaga, af P. G. Bojvie, Rektor Scholæ, häftad 2 R:dr B:ko.

= I Utter & Comp. och de flesta Boklådor i Stockholm och Landsorterne à 2 R:dr Banko: Andeskåderskan ifrån Prevorst; meddelanden öfver menniskans inre lif, samt det nära sambandet emellan Andeverlden och vår Verld af Just. Kemer; öfversättning af J. W. Tullberg: 2:ne delar, komplett.

= Af Trycket har utkommet och säljes i Utter & Komp. Bokhandel à 40 sk. B:ko ex. h.: Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademiens Handlingar och Tidskrift för år 1835, 12:te Häftet, med en Plansch.

= En med utmärkt vacker och treflig belägenhet, väl bebyggd, samt af de större och fördelaktigaste Länderi-Egendomarne omkring Götheborg, är på goda vilkor till salu, med tillträdesrätt nästa vår. Beskrifning jemte de vidare underrättelser, som kunna erfordras, meddelar Stadsmäklaren Hr E. W. Bleij i Götheborg, som önskar att köp med första uppgöras, emedan ägaren i anseende till förestående afflyttning från orten, i annat fall vidtager andra arrengementer med berörde goda Egendom.

= Skatte Augments-Hemmanet Hjelmsta N:o 3, 3/4 mantal i Åkerby Socken och Upsala Län, belägit en mil från Upsala, har, jemte Åbyggnad 14 tunnors årligt utsäde, hvaraf erhållas 140 tunnor Spanmål, Äng till 30 parlass Hö, samt Mulbete och Skog; med köpeskillingen lemnas anstånd. Vidare underrättelse lemnar undertecknad, som träffas der Egendomen är belägen och hvars adress är: Upsala, åtföljer Vaktmästaren Sunds bref. Hjelmsta den 27 Jan. 1836.

J. O. Lundholm,
Fältväbel.

= Götheborgs Segelduk, alla sorter, af Hrr Gibson & Keillers tillverkning, försäljes till Fabrikspris hos Hrr J. C. Schmidt & Comp. i Stockholm, Skeppsbron N:o 30.

= Uti Upsala Stad 2 fasta, brandförsäkrade Egendomar, invid hvarandra, nära den nya Akademiska Bibliotheks-Byggnaden, med fritt och fördelaktigt läge, imellan öppen plats och allmänna gator å tre sidor, samt grannes tomt å den 4:de sidan. Egendomens areal, omkring 13,000. qv. al. å fri och egen grund, samt tillika, dels emot Grannens tomt, 3,130 qv. al. och dels särskildt en Wagnshusplats om 231 qv. al. rymd, å ofri eller Stadens grund. Åbyggnaderne med 40 Boningsrum, 4 kök, Brygghus, Bodar, 2:ne Stall för hästar, 1. dito för kor, 2 Wagnshus samt en Trädgård af vid pass 11,000 qv. al. vidd, med fruktbärande Träd och Buskar, samt brunn. Afkastningen beräknas motsvarande ett Kapital af omkring 13,000, R:dr B:co. Närmare underrättelse erhållas, i Upsala hos Klockaren i Domkyrko-Församlingen, Hallman, och i Stockholm hos Kammar-Rådet Nyblæus, i Huset N:o 64 vid Johannisplan. Då antagligt anbud göres ä etdera af dessa ställen, på bägge eller någondera af Egendomarne; så kan köp och Egendoms tillträde ofördröjeligen ske.

= Georgia Bomull, gammal Jamaica Rom och Arrack, Portvin på qvartpipor och buteljer, samt fina Franska Viner på buteljer, finnas till salu uti Huset N:o 9 vid Hornsgatan, 2 tr upp, hos Lars Peter Norman.

Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs, den 9 Februari 1836.

London 12 R:dr 6 sk. 2 Uso, 12 R:dr 4 sk.

Hamburg 129 sk. 2 Uso, 128 1/2, 128 1/4, 128 sk. 90 d. d.

Paris 22 sk. 2 Uso 90 d. d.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. ↑ Se vidare härom en i N:o 230 af Stats-Tidningen för 1835 införd artikel.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-02-09&oldid=117723”