Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-20
| ← N:o 41. Fredag 19 februari 1836 |
|
N:o 43. Måndag 22 februari 1836 → |
| Index. |
SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.
N:o 42. Lördagen den 20 Februari 1836.
Meteor. Obs. Den 19 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,73, 5 gr.
kallt, W. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,73, 6 1/4 gr. kallt,
W. halfklart. — Den 20 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 25,68, 10
gr. kallt, W. klart.
Icke-Officiell Afdelning.
INRIKES UNDERRÄTTELSER.
Stockholm.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen har i dag, å Kongl. Maj:ts höga vägnar, täckts dubba och antaga de under den 28 nästlidne Januari i Nåder utnämde Kommendörer, Riddare och Ledamöter af Kongl. Svärds-, Nordstjerne- och Wasa-Orden, som äro i Hufvudstaden närvarande.
= Sundhets-Kollegium har, under den 28 nästlidne December, till Kongl. Maj:t afgifvit underdånig årsberättelse rörande förhållandet i Länen med de examinerade Barnmorskorna, hvaraf hufvudsakligen inhemtas: att de, utom hufvudstaden, utgjorde år 1835 ett antal af 970, och hade under de sista fem åren ökats med nära 12 procent.
Under året hade vid Barnmorske-undervisningsverket i Stockholm 34, och i Lund 17, eller tillsammans 51 Barnmorskor blifvit undervisade, examinerade och vederbörligen godkände, hvaraf 7 för hufvudstaden och 44 för landsorterne.
Uti den instrumentala Barnförlossnings-konsten hade 7 Barnmorskor erhållit undervisning och approbation. — Hela antalet af de sålunda undervisade utgjorde 30, nemligen i Upsala Län 2, Stockholms 2, Skaraborgs 2, Kronobergs 3, Westmanlands 3, Östergöthlands 2, Elfsborgs 1, Kopparbergs 3, Örebro 1, Wermelands 1, Gefleborgs 3, Wester-Norrlands 1, Gottlands 1, Blekinge 1, Hallands 1, Götheborgs och Bohus 1, samt Norrbottens 2. — Från 9 af dessa hade Kollegium erhållit berättelser om 20 verkställda instrumental-förlossningar, genom hvilka 16 mödrar och 12 barn blifvit räddade.
Jönköping. De hedersbelöningar, bestående af en Silfvermedalj och ett Silfverkors, att å bröstet bäras, hvilka Kongl. Patriotiska Sällskapet tilldelat förre Statdrängen Anders Jönsson och dess hustru Maja Persdotter från Skedhemmet, för 20 års trogen tjenst hos framl. Lands-Kamereraren och Riddaren Sv. J. Ljungh och dess Enkefru, blefvo, på Konungens Befallningshafvandes i Jönköpings Län anmodan, till förstnämde personer öfverlemnade efter gudstjenstens slut i Flisby kyrka, Söndagen d. 24 sistlidne Januari, af församlingens Pastor, Kongl. Hofpredikanten Cnattingius.
Christianstad d. 14 Febr. (Korr. Art.) Sedan sista rapporten afgeck, hafva åbyggnaderna å Frälsehemmanet N:o 2, Södra Qvarnesta, lydande under Bollerups Sätesgård; samt 2:ne Bondgårdar i Sörby Kyrkoby af Westra Göinge Härad, afbrunnit.
Båda dessa eldsvådor hafva uppkommit genom ovarsam behandling af elden, samt varit så häftiga att föga kunnat räddas undan lågorna.
Det bör ej obemält lemnas, att den öfverenskommelse härvarande Handels-Societet träffat: att, till verkställighet af senast utkomne Bränvins-stadga, genom ett särskilt högre vites bestämmande, afhålla sig från all försäljning eller utdelning af bränvin och spirituosa i salu-bodarne, visat en ganska god verkan på allmogens sedlighet; hvilket i synnerhet kunde märkas vid den senast öfvenståndne marknaden.
Sädespriserne äro oförändrade, och hälsotillståndet, i det hela taget, godt, oagtadt den högst ostadiga väderleken.
Grisslehamn. Nedanstående tilldragelse vid Finska postens öfverförande hit från Åland den 17 sistl. Januari, i Helsingforss Tidning för den 3 innev. Febr. omförmäld, torde icke för Svenska läsare sakna intresse:
Såsom bevis på den kallblodighet och djerfva oförskräckthet, som vanligen karaktiserar öboer, hvilka af sjelfva deras samhällsställning vänjas att ofta med oförfärad blick skåda döden ansigte mot ansigte, meddela vi följande händelse, hvarom berättelsen är daterad Eekerö den 22 Jan.: "Posten från Helsingforss af den 11 Jan. ankom hit den 14 om aftonen, men nödgades för storm och drifis i hafvet här qvarstanna till den 17, då den kl. half 10 på f. m. afgick, med Öfverby post-rote. Sedan postbåten samma dag vid solens nedgång med ostlig storm anländt nära Svenska kusterna, på ett afstånd, efter förmodan, af omkring 600 alnar från Grislehamnslandet, mötte den der en så tjock och ogenomtränglig issörja, att besättningen, som bestod af 8 postbönder, oaktadt de yttersta ansträngningar, icke vidare förmådde få båten ur stället: fasta landet syntes framför dem, men för att komma dit tycktes ingen utväg vara att tillgå; att vända tillbaka var både lika omöjligt och förenadt med vida större faror, då skymningen hvarje ögonblick tilltog. Stadde i denna förtviflade belägenhet, helt och hållet öfverlemnade till sin egen rådighet, men äfven måne om att rädda den i deras vård anförtrodda posten, fattade postbönderna det djerfva beslut, att, med tillhjelp af sina åror och pikstakar, begifva sig med posten till landet öfver den sammanhopade issörjan och yttersta bräckliga isen: en sådan färd på öppna hafvet, en Januari-afton, under påstående storm, är icke af de behagligaste; dels gående utmed stängerna, dels krypande på händer och fötter, skall man hvarje ögonblick vara beredd att nedstörta i djupet. Med yttersta ansträngningar lyckades dem sålunda, att ur den ögonskenligaste lifsfara rädda sig sjelfva, och genom sitt vackra bemödande äfven bringa posten oskadad till Svenska landet. Men under tiden hade vinden kastat om och en vestlig storm slungade den qvarlemnade båten med postböndernas effekter ut i hafvet, der de sjelfva jemte posten äfven hade funnit sin graf, om rådigheten några ögonblick förut skulle öfvergifvit dem.
HANDELS-UNDERRÄTTELSER.
Aalborg den 31 Jan. Förlidet år besöktes Jutlands hamnar af 118 Svenska fartyg och båtar af 666161⁄100 lästers sammanräknad drägtighet. Af dessa fartyg kommo 49 med last från Sverige till ett värde af 18,256 R:dr Hamb B:o och 6 i barlast, samt 68 med last från Norrige och andra utrikes orter, samt 3 i barlast. Till Svenska hamnar afgingo 32 fartyg med last till ett belopp af 53,912 R:dr Hamb. B:o och 17 i barlast, samt till Norrige och andra främmande platser 35 med last och 34 i barlast. 2:ne fartyg om cirka 158 läster förolyckades på kusten. Ehuruväl den direkta förbindelsen med Sverige, i jemförelse med det föregående året, något ökats, har dock sjöfarten, i det hela, minskats med 357 läster, hvilket härrör deraf, att den vanliga fraktfarten mellan Norrige och denna stad nästan upphört, i det blott 6 fartyg voro dermed år 1835 sysselsatte, år 1834 deremot 23, och 1832 till och med 32 fartyg. Orsaken härtill må för en del sökas i den ökade farten med Danska fartyg, som synas uttränga båda Svenska och Norrska. — Fastän förbrukningen af trädvaror var ovanligt ringa, infördes likväl här ett långt betydligare parti Svenska bräder än förut, och då dessa funno en temmeligen villig debit, visar sig någon sannolikhet derför, att denna afsättning skall fortfara och kanske ökas. Stångjern och spik afsattes lätt till ungefär samma pris, som året förut. — Åtskillige partier potatoes, korn och råg samt får- och lammskinn utfördes till Sverige, men den vigtigaste exportvara härifrån dit var ull. Det kan antagas, att samtlige Jutska hamnarne årligen utföra omkring 700,000 ℔: och då cirka 500,000 ℔. deraf afsändas direkte till Sverige i Svenska, Norrska och Danska fartyg, samt flere af de mindre handlande konsignera många partier till Köpenhamn, hvarifrån de åter utskickas till Svenska hamnar; så kan man med temmelig visshet antaga, att hälften af den ull, som importeras till Sverige, kommer från Jutland. — En storm, som rasade den 8 och 9 Augusti, tillintetgjorde landtmannens förhoppningar om en rik skörd, emedan den afslog den nästan mognade grödan på marken, och, på flere ställen häromkring, i den grad, att många äro nödsakade att köpa till egen förbrukning; hvarföre sannolikt är, att denna plats, hvarifrån eljest årligen utföras från 90 till 140,000 tunnor spanmål, i år kommer att importera icke obetydligt. — Norrska sjöfarten var nästan af samma betydenhet som år 1834, nemligen 835 fartyg om 7708 läster. Af 6 fartyg, som strandade på kusten, kommo de 3 åter af grund. Norrska handeln var, liksom år i834, fördelaktigast för Norrige under första halfåret, då de Norrska produkterne blefvo väl betalte och spanmålsprisen billiga. — Agerkanalen, som framdeles blir segelbar, torde nog blifva af vigt för den Norrska farten, och fastän lotsar icke ännu blifvit tillsatte vid inloppet, blir den dock begagnad af Norrska fartyg. — På Jutlands kuster förolyckades nästlidet år 37 fartyg af olika Nationer, samt i det öfriga Danmark och Hertigdömena 24, eller tillsammans 61 fartyg. — Hit till Aalborg anlände 919 fartyg, nemligen 23 Svenska, 196 Norrska, 8 Engelska, 2 Hannoveranska, 1 Holländskt och 689 inländska. — Här i trakten etableras nu ett glasbruk för tillverkning af buteljer.
Lübeck den 4 Februari. Från år 1834 qvarlågo här 2 Svenska fartyg, och följande året anlände direkte från Sverige 144 Svenska fartyg, med egna produkter för 960,400 Mark Lübsk Kurant. Tillförseln af trädvaror var 1835 ej så betydlig som förre åren, hvilket föranledde, att åtskilliga af de på lager tagna sorter redan hösttiden medtogos; efterfrågan i det hela liflig. — Allt jern, som funnits hos spekulanter, är utsåldt. Sluteligen betaltes Westerviks med 24 Mark 8 sk, Norrköpings med 25 Mark 8 sk. I det obetydliga förråd, som ännu finnes hos detaljhandlande, fattas flera dimensioner, särdeles från Stockholms Våg. — Af koppar är ej mera ankommet, än som reqvirerats för de här i trakten varande hamrar och valsverk. Egarne hafva under de sistförflutna åren funnit förmånligast, att draga största delen af deras be- hof från Ryssland. — Af alun har obetydligt blifvit omsatt, emedan afsättningen till Ryssland upphört. — Papper har ankommit i större partier in vanligt. Det bäst förarbetade, af kända fabrikanter, har alltid haft snar debit till högre pris, i synnerhet i Hamburg. — Expedition till Sverige har varit ganska betydande, i synnerhet sedan nya Tullförordningen blef känd. De hufvudsakligaste afsändningarna gjordes till Stockholm, och om ej brist å Svenska fartyg för tidigt inträffat, hade förskeppningen blifvit ansenligt större. — Muddringen vid Travemünde är börjad, och hoppas man att arbetet så långt framskridit till sommaren, att äfven större fartyg kunna inlöpa, utan att lossa på redden. — Chausséen till Hamburg har ej ännu blifvit fulländad. Detta fördröjande är högst beklagansvärdt, då förbättrandet af denna, utan exempel, dåliga väg icke allenast fordras och önskas för de betydliga varutransporterne, utan ock för det stora antal resande, som, till följe af ångskeppsfarten, gå öfver Lübeck. — Vid sjöfartens början kommer i hvarje vecka ett ångfartyg att afgå till Petersburg, och sannolikt anlöpa Svinemünde. — Handels-affärerna här kunde under året 1835 anses lifliga, i synnerhet på Finland och Ryssland. Petersburg och Riga hafva dragit betydliga partier socker öfver Lübeck. — Spanmåls-handeln var nästan uteslutande på Ryssland, dit många laddningar afgingo, och hvartill äfven flere Svenska fartyg befraktades. Skörden häromkring är, enligt alla inkomna berättelser, lyckligt utfallen. Importens inskränkande till endast några hamnar i Ryssland, och den Holländska nya spanmålslagen göra, att föga lifliga affärer kunna väntas i denna handelsgren till nämde länder; deremot äro flere uppköp af råg och korn gjorda för Norrige och Finland.
Passagerare.
Helsingborg den 7 Febr. Inpasserade: Handlanderne L. och A. Lepos, Nålmakaregesällen Rabitz; den 8: Kofferdikapten Kraft, Handlanderne Büsing och Aspirius; deu 9: Skomakargesällen Guström, Handelsfullmäktigen Philip; den 10: Bundtmakargesällen Triplin, Handlanden Friedländer, Grosshandlanden Levin v. Hall, Handlanden Unna, Handelsfullmäktigerne L. och A. F. Seimssen, Handlanderne Braunig, Gossman och Rehder; den 11: Kuriren Wacke; den 12: Löjtnanten Boltenstern; den 13: Kapiten Örnflycht. Utpasserade: den 9: Lithografen Bindeman; den 10: Handlanden Lion; den 12: Vagnmakaregesällen Eckert, Sadelmakaregesällen Rassmusson; den 13: Glasblåsaren Fagerström, Optikus Cöhn, General-Majoren Peyron med Betjent.
NORRSKA UNDERRÄTTELSER.
Christiania d. 14 Febr. Den vid härvarande Universitet studerande ungdomens antal utgjorde vid slutet af år 1834, 685, hvaraf 200 studerade Theologi, 230 Lagfarenhet, 103 Medicin, 12 Philologi och 4 Bergsvetenskaperna. Universitetets Bibliothek har under årets lopp blifvit ökadt med 2,293 Nummer; 12,856 band utlåntes, och i läsesalen begagnades 2,929 band. Diplom-samlingen fick samma år en betydlig tillväxt, genom slutliga delningen af Münchenska Arkivalierna, hvarvid Norrige erhöll 1,079 Pergaments- och 4,108 Pappers-Diplomer. Diplom-samlingen uppgick vid årets slut till 6,580 Nummer. Mynt-Kabinettet erhöll en tillvext af 1,666 Nummer, och samlingen utgjorde den 31 December 1834, 13,908 Nummer. Antiqvitets- och Mineral-samlingarne erhöllo icke obetydlig tillökning, och Botaniska trädgården en tillväxt af omkring 900 plantor och frösorter. Universitetets Stipendie-fond ökades med omkring 10,000 Sp:dr, och utgjorde Universitetets behållna förmögenhet vid slutet af 1834, en summa af 159,897 Sp:dr 39 ½ sk.
= På gården Årstad vid Egersund, har man nyligen funnit en mängd silfvermynt och några smycken af samma metall. Mynten, som till största delen äro Anglo-Saxiska, och hvaraf några synas vara af Konung Ethelred, äro tunna och af obetydlig vigt, samt smyckena något skadade. Hela fyndet väger omkring 112 lod.
= Enligt de officiella månadslistorna, utgjorde tullinkomsterna, med beräkning af skeppsafgifter, som till Statskassan erläggas, men med undantag af inkomsterna från Nordlandene och Finmarken, under de sista 3 åren:
| Silfver. | Sedlar. | |||||
| 1833 | 941,660 | Sp:dr | 47½ sk. | 522,776 | Sp:dr | 33 sk. |
| 1834 | 964,283 | – | 27½ – | 494,808 | – | 30 – |
| 1835 | 1,064,344 | – | 90 – | 525,321 | – | 74 – |
| 2,970,288 | Sp:dr | 45 sk. | 1,542,906 | Sp:dr | 17 sk. | |
| Uti budgeterne äro påräknade: | 2,195,000 | – | — – | 1,262,500 | – | — – |
| Öfverskott: | 775,288 | Sp:dr | 45 sk. | 280,406 | Sp:dr | 17 sk. |
| hvartil kunna läggas omkring | 45,000 | – | — – | |||
1835, har utgjort i Silfver 324,344 Sp:dr 90 sk. och i Sedlar 105,321 Sp:dr 74 sk., hvarutaf ett värde af omkring 1,100,000 R:dr Svenskt B:ko kunna anses som nettoproveny. Införselstullen har aldrig varit så betydlig som år 1835, och utförselstullen och skeppsafgifterna icke sedan 1828.
Utförselstullen har de 3:ne sistförflutna åren utgjort:
| Af Trädvaror. | Af andra varor. | |||
| 1833 | 229,627: | 9. | 95,740: | 25½. |
| 1834 | 208,437: | 21. | 84,794: | 101½. |
| 1835 | 224,985: | 5. | 84,790: | 105½. |
| Last- och fyrbåks-penningarne utgjorde: | ||||
| 1833 | 125,883: | 77. | 62,118: | 101½. |
| 1834 | 126,841: | 44½. | 63,943: | 37. |
| 1835 | 132,726: | 83. | 66,092: | 100½. |
Quarantänsafgiften utgjorde omkring 9,000 Sp:dr årligen.
= Polisen har, hos några bönder från trakten omkring Kongsberg, ertappat åtskilliga silfvertackor, som förmodas vara från silfververket, och uppgå till ett värde af omkring 600 lod fint silfver. Undersökning härom är anställd.
= En orkan-artad väderlek har hittills gjort det omöjligt att draga någon fördel af den betydliga mängd sill, som i längre tid visat sig vid vestliga kusterna. Men, enligt skrifvelse från Stavanger af den 4 dennes, hade stormen nu lagt sig, och fisket börjat vid Hvidingsö och Flekkefjord, på hvilket senare ställe omkring 30,000 tunnor voro insaltade.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Spanien.
Engelska tidningar förmäla att Spanska
Regeringens Agenter i London åter börjat sina rekryteringar
för Engelska hjelp-legionen. Det säges, att 2000 man
skola anvärfvas. Kuttern General Evans, skall i
morgon afgå med 100 man och ett förråd ammunition
till Santander; ett annat fartyg med 120 man skall
innan kort följa efter. I Liverpool och i Dublin äro
rekryterings-depoter anlagda för legionen.
Enligt Hampshire Telegraph, torde General Evans återvända till England. Anledningen uppgifves vara en uppkommen misshällighet emellan honom samt General Cordova, och Befälhafvaren för Franska legionen. Tvisten säges ha härledt sig derifrån, att en Fransk dragon, på General Evans’ befallning, blifvit afstraffad, emedan han icke verkställt en honom på Engelska gifven befallning, hvilket språk han ej förstod. General Bacon tros blifva General Evans’ efterträdare. Detta rykte anses dock fordra bekräftelse. (Hamb. Corr.)
Paris den 4 Febr. Enskilta bref från Madrid af den 28 Jan. omtala det rykte, att Hr Isturiz skall hafva öfvertagit det hittills af Hr Mendizabal endast provisoriskt förvaltade Kabinets-Presidents-Embetet. — En artikel i den Spanska officiella tidningen rättfärdigar Cortes’ upplösning hufvudsakligen medelst det föregifvande, att förkastandet af 34:de artikeln i Val-lagen, och således af val efter provins-beräkning, hade gjort det för Ministrarne omöjligt att så hastigt inkalla de inväljande Cortes’-ledamöterne, som nödigt vore, i fall Hr Mendizabals Ministèr skulle uppfylla de löften den gifvit.
Bref från Perpignan af den 29 Jan. bekräfta intagandet af fästet Virgen del Hort af Christinos. Carlistiska Kommendanten Miralles skall blifvit fången, och på stället skjuten. I skansen funnos 100 fångar, i den mest beklagansvärda belägenhet, och halfdöda af hunger. — Tidningen le Bon Sens omtalar att nya oroligheter utbrutit i Barcelona, och att folket tågat kring gatorna under utrop: "Lefve Republiken! Lefve 1812 års Konstitution! Död åt General Mina!" m. m. — men rapporten är odaterad, och troligen inskränker sig alltsammans till den förut meddelade underrättelsen, att några uslingar, under upproriska skrik, lupit omkring på gatorne och genast blifvit arresterade. (B. H.)
Frankrike.
Paris den 5 Febr. Ett Toskanskt skepp, som den
17 i förra månaden lemnat Oran och den 25 Jan.
inträffade i Genua, har medfört den underrättelsen,
att Algieriska expeditions-korpsen den 10 Jan.
uppbrutit mot Tremecen. På en sträcka af 8 mil
tågade den långs utåt kusten, utan att oroas af Araberne.
Den 15 dennes skulle korpsen inträffa i Tremecen.
På något afstånd derifrån, skall Abd-el-Kader ha
intagit en fast ställning med 3000 man. (Hamb. Corr.)
Utdrag af ett bref från Paris af den 6 Febr. ”Se här huru man tror, att den nya Ministèren skall blifva sammansatt:
Marskalken Gerard blifver Konselj-President och Krigs-Minister; Herrarne Molé för utrikes ärenderne, Beranger för justitiæ-ärenderne, Passy för handeln, Sauzet för inrikes ärenderne, Humann för finanserna, Duperré för marinen och Villemain för offentliga undervisningen. Likväl omtalar man äfven en annan kombination, uti hvilken mindre ansedda namn skola finna plats. Det skulle vara ett slags Interims-Ministèr, under hvilken man skulle söka att öfvertala Hr Thiers.
Börsen befinner sig uti en stor rörelse.
Man omtalar Kammarens upplösning, men denna åtgärd synes icke trolig."
Holland.
Bref från detta land berätta, att den Engelska post,
som bordt anlända den 4 Febr., blifvit fördröjd af den
anledning, att ångfartyget, som afgick från London
den 2, lidit skeppsbrott på kusten, ej långt från
Maasflodens mynning. Ett tjockt sjö-mörker hade drifvit
detsamma på en sandbank, der det förgåtts.
Besättningen, passagerarne och brefven hafva kunnat bergas.
England.
London den 5 Febr. Genast efter början af
gårdagens sammankomst i Underhuset, anmälte flera
Ledamöter, på vanligt sätt, att de hade åtskilliga
motioner att framställa, af hvilka följande må anmärkas:
af Hr E. J. Stanley, på flera Ministrars vägnar, till
den 8 Febr., en motion om nedsättandet af ett utskott
i ändamål att undersöka jordbrukets belägenhet; och
till den 9, en Bill till bestämmande af tionde-afgifterne
i England och Wales. Af Hr O’Loghlin
(General-advokat för Irland) till den 16, en Bill till reglering
af Municipal-korporationerne i Irland. (Hör! hör!)
Af Hr Hume, till den 23, ännu en adress till Hans
Maj:t om afsättandet af alla högre och lägre
offentliga tjenstemän, hvilka icke inom en månad, efter en
i detta afseende utfärdad kungörelse, afsäga sig all
gemenskap med Orange- eller Land-män, eller hvarje
annat politiskt samfund som helst, hvilka äro
förenade på grund af ed eller hemliga igenkännelse-tecken;
vidare ämnar han, i nästa session, fråga den ädle
Lorden Krigs-Sekreteraren, hvilka åtgärder skola
vidtagas för verkställigheten af de Order, dem en
Öfverbefälhafvare ger åt Officerare, som höra till
Orange-loger. (Hör! hör!) Lord Dudley-Stuart anmälte, till
den 16 Febr., en diskussion öfver den verkan, som
Rysslands ställning, och det politiska förfarande
denna makt iakttagit, kan medföra på Englands intresse.
— Sir R. Musgrave androg likaledes, att han ämnade
uppträda med en motion om en Bill till införande af
fattiglagar i Irland, och Hr Hardy, till Juni månad,
en annan Bill rörande vissa omständigheter vid Hrr
Raphaels och Vigors val till Parlaments-Ledamöter
för Grefskapet Carlow. (Hör! hör!)
Times antyder, att Ministrarnes seger uti voteringen öfver amendementet till throntalet blifvit ganska tvifvelaktig, om icke det oblida vädret hade afhållit en stor mängd konservativa ledamöter att uppkomma i Underhuset (i hvilket förklarande den förut gjorda beskyllningen om deras försumlighet på nytt framskymtar). The Courrier anmärker deremot, att Times, i detta fall, i oträngt mål nedsätter sitt eget parti, ty det elaka vädret hade afhållit lika många Whigs som Tories; och att, om alla 658 ledamöterna hade infunnit sig, skulle majoriteten för Ministrarne varit vida öfver 50 röster (den uppgick nu till 41).
Öfverhusets tacksägelse-adress har, denna e. m. kl. 2, blifvit af Lord-Kansleren, åtföljd af flera ledamöter, öfverlemnad åt Hans Maj:t, och på ett nådigt sätt emottagen. (B. H.)
Preussen.
Berlin den 31 Jan. I afseende på införandet i
detta land af utländska tidningar har följande förfogande
blifvit taget: under en tvär-bande få införas: af
Franska blad: Moniteuren, Journal des Debats, Gazette
de France, Quotidienne, Rénovateur, Courrier
Francais, Journal de Paris; af Engelska: Court-Journal,
Courrier, Times, Morning-Post, Albion; af Belgiska:
Moniteur Belge, Lynx, Journal d’Anvers,
l’Industrie. Alla andra tidningar, som icke sålunda få
införas, få icke heller gå genom landet, icke utläggas
på allmänna ställen eller hållas i Läse-Sällskaper.
Alla dessa förfoganden grunda sig på Förbundsdagens
beslut af år i834. (Hamb. Corr.)
Turkiet.
Konstantinopel den 6 Jan. Sedan 10 dagar hafva
alla landsvägar kring Konstantinopel blifvit ofarbara
af snö, som, på några ställen, betäckte jorden till 10
à 12 fots höjd. Kölden hade gått till 18 grader
Fahrenheit, och var så utomordentligt stark, att herdar,
resande, bönder, jägare, m. fl. hade frusit till döds;
och vargar hade förföljt enskilta vandrare ända till
stadsportarne. I anseende till den kalla och särdeles
stormiga väderleken, hade Sultanen icke firat Sin
födelsedag. Enligt andra uppgifter skall orsaken vara
det högre Mahomedanska Presterskapets lifliga
föreställningar emot dessa högtidligheter. (Hamb. Corr.)
Athen den 5 Jan. Underrättelserna från Samos fortfara att vara oroande. Det oerhörda tyranni Turkarne utöfva emot invånarne på denna olyckliga ö, skall troligen helt och hållit undergräfva detta hjeltemodiga folks lycka och välstånd. Till ön Tinos hafva redan 5 à 6 fartyg anländt med flyktingar från Samos. Andra hafva flytt, dels om bord på ett i hamnen liggande Franskt skepp, dels till Smyrna. (Hamb. Corr.)
Smyrna den 7 Januari. I Syrien synes lugnet vara återställdt, och Ibrahim Pascha går mera menskligt och försigtigare till väga än hitintills. Man tror, att samtlige de stora Europeiske Makternes Agenter, genom sina föreställningar, mycket bidragit till denna moderata stämning i Paschans tänkesätt. Ibrahim låter väl alltjemt utskrifva och med sina troppar införlifva allt ungt manskap; men det sker likväl nu med mera skonsamhet, emedan undantag göras, der familje-förhållanden sådant påfordra. För öfrigt är Ibrahims armé organiserad på en fot, som ingifver aktning. Han har lyckats, att bilda sitt artilleri på Europeiskt sätt, i hvad kanon-servisen beträffar; och i denna stund skall han äga en Artilleri-park af nära 100 kanoner, med fullständiga anspann.
Paschan i Egypten har beslutat att, i detta land, införa en administratif organisation i likhet med den Franska. Nedra Egypten skall indelas i 16 Departementer, af hvilka hvartdera skall förvaltas af Prefekter och Under-prefekter. (Hamb.Corr. och B. H.)
Allt hvad man från Konstantinopel erfar, är icke ägnadt att i en gynsam dager framställa sakernas ställning derstädes. Icke så tillförståendes, som skulle den utländska politiken skadligt inverka derå, utan Sultan öfverlemnar sig åt misstag, som äro af elak betydelse. Han har i den senaste tiden, vidtagit anordningar, som öfverträffa alla föregående uti missaktning för gamla bruk. Sålunda hafva alla Turkar och Franker blifvit antydda, att, om Sultan någonstädes visar sig offentligen, enhvar genast äger att aflägsna sig, och att husfädren äfven äro ansvarige derföre att deras hustrur och barn efterkomma denna förordning. Verkligen hafva också nyligen flere arresteringar och kroppsliga afstraffningar ägt rum med personer, som haft den olyckan att befinna sig på gatan, i det ögonblick då Sultan, åtföljd af en talrik svit, oförmodadt visat sig. Ännu mera än genom denna stränga och olämpliga föreskrift, hafva sinnena blifvit upprörda genom en befallning, att ingen mera får bära en schawl kring halsen. Nu är kölden denna vinter ovanligt sträng, så att flere menniskor, icke allenast infödda, utan äfven främlingar frusit ihjäl; och deribland tvenne Engelsmän, som, väl påklädde, gått ut på jagt. Man finner det således hårdt att blifva beröfvad ett af de kraftigaste skyddsmedlen emot den stränga årstiden. Vid förbudet att bära schawlar är den hotelse fogad, att hvar och en som vågar öfverträda detsamma, skall bestraffas med den strängaste graden af bastonnad. Man kan föreställa sig, att allt detta icke är ägnadt att åt Sultan vinna hjertan, och hans verkliga vänner darra vid den tanka, att han icke torde låta det bero vid sådana onaturliga föreskrifter. (Hamb. Corr.)
Man skrifver från gränsen af Moldau, alt alla de rykten, som af vissa tidnings-blad blifvit utspridde, rörande fästningsverks uppförande af Ryssarne, på den vid Donauflodens mynning befintliga ö, äro ogrundade, och att dessa åtgärder inskränka sig till några försigtighetsmått för sundhets-tillståndets bevarande och förekommande af tull-försnillningar, under beskydd af den föga betydliga styrkan af en Underofficer och 12 man.
I de tider, uti hvilka vi lefva, söker man, att gifva en kropp åt det, som endast är en skugga.
LITTERÄRA OCH VETENSKAPLIGA UNDERRÄTTELSER.
På anmodan af Kongl. Vetenskaps-Akademien, får Redaktionen meddela följande:
Kongl. Vetenskaps-Akademiens, i Berlin, Fysiska och Mathematiska Klass har för åren 1837 och 1839 års täflan framställt följande prisämne:
I. Ibland de maskar, som lefva vare sig i sött eller salt vatten eller i djurs inelfvor, finnas flera, hvilkas plats i systemet man ej ännu med tillräcklig bestämdhet kan angifva, emedan deras Anatomi är antingen helt och hållet okänd, eller ofullkomligt känd. Akademien önskar en noggrann anatomisk beskrifning af de former, som man i synnerhet har att tillskrifva denna osäkerhet, t. ex. ibland maskarna Gordius aquaticus eller hvilket annat species Gordius som helst, särdeles om möjligt är, Nemertes Borlasii. Härvid skulle hvad man redan känner om Structuren af Anguillula fluviatilis Ehrenb., af Anneliderna, Planarierna och Filarierna kunna tjena till jemförelse. Hvad Intestinal-maskarna angår, önskar Akademien nya upplysningar om Pentastoma, eller hvilket annat slag som hälst af Tenioiderna, Vesiculär- och Cercair-maskarna. Ändamålet af dessa forskningar är att komma till en anatomisk beskrifning af digestif-systemet, af generations-organernas, samt nerf- och kärl-systemerna eller åtminstone de organiska systemer, hvars tillvaro det varit möjligt att bestyrka. Genom att sedermera förena resultaterna af dessa nya forskningar med de förut bekanta anatomiska uppgifter, bör man underkasta de olika platser, som i de Zoologiska systemerna anvisas dessa maskar och intestinal-djur, en kritisk undersökning.
Afhandlingarna i detta ämne, som böra vara anonyma och försedda med en devis samt Författarens namn i försegladt omslag, skola innan den 31 Mars 1837 vara till Akademien insända. Priset är 50 dukater och utdelas vid hennes offentliga sammankomst den 3 Juli samma år.
II. Af enskilt man stiftadt pris för en fråga i Landthushållningen:
Ibland vexter af söt smak finnas flera, som innehålla socker i någongång ganska anmärkningsvärda proportioner, såsom Marggraff redan visat i anseende till hvitbetan, hvilken genom de kända methoder, hvarigenom sockerämnet utdrages ur densamma, i flere länder blifvit en ganska vigtig produkt för den industriella ekonomien. Akademien önskar att man måtte underkasta flera af vårt klimats vext-arter, som ännu ej blifvit med framgång undersökta, samma försök i afseende på socker-ämnets utdragning, så väl ur hela vexten som dess särskilta delar, som med hvitbetan blifvit företagne. Akademien önskar dessutom, för hvarje vext särskilt, ett noggrannt bestämmande af det slags socker, som den innehåller — t. ex. rör-socker, druf-socker eller manna, o. s. v. Det är följaktligen nödigt, att de täflande bifoga sina afhandlingar en profbit af det socker hvarje vext gifvit; men som det är ganska svårt, vid mindre qvantiteter, att helt och hållet befria dem från de främmande ämnen, som gifva sockret en brun färg, fordras icke att profven skola vara fullkomligt rena och hvita.
I betraktande af vidsträcktheten och mångfaldigheten af de detaljer en sådan undersökning fordrar, bestämmer klassen täflingstiden till fyra år och fördubblar priset, som således blifver 100 dukater.
Afhandlingarna böra vara till Akademien insända inom den 31 Mars 1839, försedda med en devis och åtföljda af förseglad namnsedel. Priset utdelas vid Akademiens offentliga sammankomst den 3 Juli samma år.
BLANDADE ÄMNEN.
Något öfver Kontrasten mellan Tänkesätten och Sederna.
En modern Fransk Författare säger, i anledning af de fordna Markisernas påstådda högdragenhet: "Det finnes nu för tiden hos den Demokratiska Aristokratien en högdragenhet, ett behof af permanent öfverlägsenhet, som gör de Republikanska Markiserna oändligt mera dryga än de Monarkiska, och det är sällsamt nog, att hos dessa män, som oupphörligt drömma och predika om jemlikhet, se de gradationer af förnämhet, från stelhet ända ned till hånande förakt, hvarmed de bemöta de personer, som mer eller mindre aflägsna sig från deras opinioner. I alla tider hafva Frihets-Aristokraterna varit oändligt mera högdragna och otillgängliga, än Monarkiens. Vanligtvis hafva de lika mycket högmod, med den skillnad, att de senare dölja sitt under behagliga former, då de förra, genom en ohöflighet i ord och uppförande, som gränsar nära till råhet, göra sitt i alla afseenden odrägligt." [1]
Man skall säkert, äfven hos oss, igenkänna mången, på
hvilken denna målning i mer eller mindre mån
inträffar; men då vi sagt i mer eller mindre mån, ha vi
velat antyda, att likheten är, i detta fall som i många
andra, mycket olik. Vi hafva icke här några
Republikanska Markiser, ännu mindre någon Republikansk
Aristokrati. Vi ha på sin höjd en Publicistisk och
Tribunistisk, såsom andra konstitutionella länder nu
för tiden. Men våra Bruter äro ej af det slag, som
de Romerska — nej! icke ens af det slag, som de
Franska, hvarom Berchoux säger:
Le moderne Brutus veut être Chambellan.
Vi ha känt sådana, hvilkas anspråk varit vida
blygsammare.
Men skämt för sig. Ibland dessa Aristokrater af ett yngre slag, finner man någongång personer, som, under det de vid alla tillfällen låta, mot det äldre slaget af Aristokrati, i tal och skrift förmärka ett ganska förnämt förakt, och icke sällan bittert anfalla detsamma, likväl i sina seder och lefnadssätt, bemöda sig att likna det, och tillegna eller låta tillegna sig dess åtminstone nominella företräden.
Detta drag af konservativitet i sederna, på en tid af liflig rörlighet och föränderlighet i idéerna, är ej en blott fåfänga, hemfallen åt satirens näpst; det är en medvetslös hyllning åt civilisationen. Man finner instinktlikt, äfven i småsaker, deras former, som representera densamma, värda att antagas, och, under det man söker tillägna sig dem, odlar man äfven mera än det yttre. Så har kulturen i alla tider framgått. Det är ej böcker eller moralister, som i första instansen förmildrat sederna, det är den oanständigheten, att det funnits i Samhällena en Typ för denna förmildring, en klass, som genom gynsamma yttre förhållanden kunnat ställa sig på höjden af hvarje tidehvarfs civilisation och genom den glans, de spridde omkring sig, fästa hopens blickar på denna höjd och sedan småningom, genom fåfängans medverkan, gradvis lyfta den dit. I sjelfva denna fåfängans medverkan ligger ett erkännande af målets värde, och Mr. Jourdans svar i Komedien, när man förebrår honom densamma: ”jag visar derigenom min goda urskillning” (je fais paraître mon jugement), har derföre en djupare grund, än man vid första påseendet tror; ty man dömmer då man jemför, och man söker ej att likna mildare lefnadsformer, utan att ha jemfört dem med de gröfre, och gifvit dem företrädet. För sanningen af dessa anmärkningar har man ett slags borgen i vissa samtida händelser. Hvad har, t. e, i Frankrike följden varit deraf, att man i Romaner och Theaterstycken sökt upphöja råheten i seder och passionernas otyglade utbrott? att man vändt Civilisationen mot sig sjelf, eller rättare, vändt upp och ned på den, — ställt dess pyramid på sin spets? — Så vida man ej vill neka dess mest upplysta män, dess största Författare, allt vittsord i en fråga, i hvilken de måste vara kompetente Domare, så har denna förvillelse haft det förderfligaste inflytande i det allmänna lifvet, och medverkat till de inre oroligheter, för hvilka detta Land sednast varit en skådeplats. ”Man har,” säger en af dem, ”från Theatern gjort råheten i seder pikant, lasten roande och endast Brottet intressant. Vår ungdom, som så väl behöfde att sättas på en sträng och välgörande litterär diet, öfvermättas der af de afskyvärdaste rysligheter, förderfvas der till hjerta och förstånd genom åsynen af Brotten, och fyller sinnet med en kraft, som ej har något föremål, med ett mod, som ej vet, hvar det skall finna fält att öfva sig på, korteligen, med ett öfvermått af illska och energi, som tvingar den, att, tvertemot sin bestämmelse, föra ett oroligt lif, yttra missnöje med allt, pocka och väsnas, och slutligen att anfalla lika mycket hvem och hvad. —” [2]
Man kan häraf sluta hvad följden skulle blifva, äfven med all den odling vårt Tidehvarf skryter af att äga, om Råheten blef den Typ, det mönster till efterföljd, som framhölles i stället för den andra. Voltaire säger någonstädes om fanatismen, ”att dess frön ännu i vår tid ligga så litet djupt, att man blott behöfver ge dem den minsta luft, för att de snart skola betäcka jorden”, och man kan säga detsamma om råheten. Låt dem, som ännu befinna sig på en lägre ståndpunkt deraf, förstå, att i denna råhet är någon förtjenst, något poetiskt; låt den behandlas från Theatern och i tryckta skrifter med synbar förkärlek, eller med blott ett visst undseende; gif en sådan behandling det vackra namnet af passionernas emancipation eller divinisation (som de nya Konst-termerna heta), och man skall icke allenast icke bemöda sig, att aflägga denna råhet, men tvertom stegra densamma och hela den stora mängden skall följa detta exempel, den skall, ur de så kallade högre Klasserna, draga med sig dem, som äro henne närmast i lynne och seder; dessas antal skall småningom blifva allt större, ökadt med den generation, som uppvuxit under denna Samhällets stupning nedåt, som slutligen ej skall kunna hejdas af annat än Samhällets fysiska styrka.
Tendensen uppåt, som yttrar sig hos de lägre klasserna derigenom, att hvar och en bemödar sig att i vissa mindre omständigheter af lefnadssättet, likna den klass, som är den närmast, och så ända upp till de högsta, är således icke allenast den naturliga, men äfven den med Samhällets bestämmelse mest förenliga. Den kan ha sina förvillelser, såsom då den stegras öfver tillgångarna; men dessa förvillelser rätta sig merendels sjelfva; de kunna för den enskildte vara kännbara, men för det hela långt ifrån af den skadliga verkan, som den motsatta Tendensens. Den kan äfven ha sina löjliga sidor; det löjliga härvid uppkommer dock numera, då Typen för någon Bourgeois Gentilhomme icke fins i något Land, egentligen endast då, när härmarne af de högre klassernas seder äro de samma, som i tal och skrift nedsätta eller anfalla dem, såsom sådana. Man är dock i vår tid så van vid denna motsägelse emellan dylika Personers tal och deras handlingar, att det skulle falla sig svårt, äfven för en Molière, att af denna kontrast nu framkalla ens ett småleende.
Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs, Fredagen den 19 Februari 1836.
| Uti Svenska Bankosedlar. | ||
| London | 12 R:dr 6 sk. 75 d. d. 30 sigt, 12 R:dr 4 sk. 90 d. d. | |
| Liverpool | att bet. i London | 12 R:dr 4 sk. 90 d. d., |
| 12 R:dr 5 sk. 87 d. d. | ||
| Glasgow | dito | 12 R:dr 2 sk. 80 d. d. |
| Newcastle | dito | 12 R:dr 4 sk. 75 d. d. |
| Leigth | dito | 12 R:dr 6 sk. 16 d. d. |
| Hamburg 129 sk. 67 d. d., 128 1/2 sk., 128 3/4 sk. 90 d. d. | ||
| Altona att bet. i Hamb. 128 1/2 sk. 60 d. d., 128 1/4 sk. 90 d. d. | ||
| Rotterdam att bet. i Amsterdam 120 1/2 sk. 70 d. d. | ||
| Lübeck, Lübsk Kur. 102 1/2 sk. 67 d. d. | ||
| Paris 23 1/3 sk. à Vista, 23 sk., 22 5/6 sk. 90 d. d. | ||
| S:t Petersburg 25 5/12 sk. 30 d. d. | ||
| Köpenhamn 65 sk. 8 d. d. | ||
| Medel-Kurs. | ||
| Pund St. 12 R:dr 5 sk. 7 r:st. | ||
| Hamb. Banko 128 sk. 11 r:st, Fr. 23 sk. | ||
| = Arméns Ackords-Amorteringsfonds Obligationer: Pari, godtgörande af upplupen ränta. | ||
Kongl. Kommerce-Kollegium har, i anledning af gjord ansökning, funnit godt tillåta, att höstmarknaden i Sunnanå i Elfsborgs Län, hvilken uti detta års Almanacha är utsatt å den 21 September, må innevarande år och framgent hållas den 13 October, hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 8 Februari 1836.
Enligt hvad hos Kongl. Kommerse-Kollegium blifvit i officiel väg anmäldt, har Kongl. Spanska Regeringen, till förekommande af oloflig införsel af varor i Rikets hamnar, låtit utfärda ett dekret, hvarigenom hufvudsakligcn blifvit stadgadt följande:
1) Alla Utländska varor och effekter, hvilka angifvas vid Sjötullskammare i Spanien eller å underlydande öar, skola åtföljas af en förteckning derå.
2) Uti denna förteckning skall upptagas hvarje packes märke och nummer, qvalitet och qvantitet, börande vigten af varorne utsättas med bokstäfver och icke med siffror.
3) Aflastarne eller befraktarne skola uppvisa denna förteckning för Spansk Konsul eller vice Konsul å lastningsorten, hvilken bör inregistrera densamma samt deröfver meddela certifikat.
4) Konsuln eller vice Konsuln uppgör för hvarje fartyg ett sammandrag af dessa förteckningar å dess last, hvilket försegladt tillställes Skepparen, som vid ankomsten till destinationsorten aflemnar densamma till Sjötullskammaren.
5) Om Skeppare, destinerad till Spansk hamn, frivilligt eller nödtvungen, ingår i annan utländsk hamn, samt der försäljer en del af sin medhafvande last, skall han hos dervarande Spanske Konsuln förete en uppgift öfver så stor del af lasten, som blifvit försåld, hvarå Konsuln bör meddela certifikat. I de fall, då Skepparen vill komplettera sin laddning på annan utländsk ort, har befraktaren eller Skepparen att, i afseende på Spansk dervarande Konsuls certifikat, iakttaga detsamma, som för iakttagande på afseglingsorten blifvit föreskrifvit.
6) Då ett fartyg ej lossar hela sin laddning uti samma Spanska hamn, utan en del af lasten skall föras till annan Spansk hamn, äger Tullkammaren på första lossningsorten att meddela Skepparen bevis öfver den verkställda lossningen.
7) Varor, som anträffas om bord, och ej uti Konsulens sammandrag af förteckningarne finnas upptagne, konfiskeras.
8) Om varor, hvilka af Konsuln blifvit uti sammandraget upptagna, felas, är Skepparen underkastad ansvar efter Spansk lag: varande en särskild strafflag, för förbrytelser i berörde hänseende, under utarbetning.
— — — — — — — —
13) För de certifikater, som af Konsul eller vice Konsul utfärdas, äga desse att i ett för allt uppbära en Spansk Piaster; hvilket Kongl. Kollegium härigenom skolat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 12 Jan. 1836.
På Kejserl. Ryska Ministerens befallning får härvarande Kejserl. Ryska General-Konsulatet till Svenska Sjöfarandes underrättelse meddela, att:
Hydrografiska Fördelningen af H. Kejserl. Ryska Maj:sts General-Stab för Flottan kungör härmedelst, att en ny Fyr blifvit uppförd på ön Glosholm, nära Finska kusten, midt emot södra udden af ön Pellinge. Denna Fyr är belägen under 60° 11'30" nordlig latitud, samt 25° 52'80" longitud öster om Greenwich. Skenet från densamma är af kringgående beskaffenhet, så att det endast blir synligt hvar tredje minut med en lysningstid af 20 sekunder, hvarefter det blir borta i 40 sekunder. Fyrens lykta ligger 120 Engelska fot öfver hafsytan, och dess sken är synbart på ett afstånd af 3 1/2 Tyska mil vid en upphöjning af 15 Engelska fot öfver vattenbrynet. Stockholm den 12 Februari 1836.
På Kejserl. Ryska Ministèrens befallning får härvarande Kejserl. Ryska General-Konsulatet till Svenska Sjöfarandes underrättelse meddela, att
Hydrografiska Fördelningen af H. Kejserl. Ryska Maj:ts General-Stab för Flottan har tillkännagifvit att, till säkerhet för sjöfarande, som nattetid anlöpa eller lemna redden utanför Reval, mellan de, under namn af Nya banken och Revelsten, kände grund, en ny Fyr af träd blifvit uppförd nära staden på ett berg, kalladt Laksberg, 500 sarginer från den i granskapet af Flottans kaserner liggande fyren af sten, samt i 9° sydostlig riktning. Skenet från denna nya Fyr, hvars lysning började med den 20 September 1835, åstadkommes medelst sju reverberer, hvilka utgöra ett oafbrutet Ljus, synligt i nordvestlig riktning från 2 ½ till 29° samt på ett afstånd af 20 Italienska mil, med 15 Engelska fots upphöjning öfver vatten-brynet. Denna Fyr är belägen under 59° 25'47" nordlig latitud samt 24° 49*26" longitud, öster om Greenwich. Dess höjd, inberäknad lycktan, utgör 105 Engelska fot öfver sjelfva grunden, samt 210 fot öfver hafsytan.
Sjöfarande underrättas derjemte, att denna nära Reval uppförda nya Fyr af träd hädanefter kommer att benämnas Catherinenthal’s södra Fyr, samt att den gamla Fyren af sten kallas Catherinenthals norra Fyr, äfvensom att å sistnämnde Fyr sju reverberer blifvit anbragte i stället för tre, som funnos der förut. Skenet från Catherinenthals norra Fyr bibehålles, som tillförene skett, på en höjd af 125 Engelska fot öfver hafvets yta, men har med den 20 September 1835 blifvit så anbragt, att det är synligt från 2 ända till 30° nordvestlig riktning, samt skall visa sig för de sjöfarande på ett afstånd af 17 3/4 Tyska mil och vid en höjd af 15 Engelska fot öfver hafsytan. Stockholm den 12 Februari 1836.
Guvernörs-Embetet för Kongl. Krigs-Akademien får härigenom erinra de vid Kongl. Akademien anställde betalande kadetters föräldrar och målsmän, att ett halft års Pensions-afgift, räknadt från och med den 1 April till och med den 30 September innevarande år, ofelbart bör, under loppet af instundande Mars månad, prenumerationsvis erläggas med etthundradesextiotre Riksdaler sexton skillingar (163: 16.) Banko; hvilka medel för Kongl. Akademiens räkning insättas i Rikets Ständers Bank, hvarefter depositions-attesten, vid Kongl. Akademiens Kontor i Kongl. Krigs-Kollegii hus vid Munkbrogatan, 3:ne trappor upp, utbytes mot Kassörens af Kammereraren annoterade qvitto. Carlbergs Slott den 6 Februari 1836.
| J. P. Lefrén | ||
| C. D. Stenberg. t. f. Kammerer. | ||
Styrelsen vid Städernas Allmänna Brandstods-Bolag får härmed erinra samtlige Bolagets Delägare, att, enligt 68 §. i Kgl. Maj:ts den 30 Juni 1828 fastställda Nådiga Reglemente, Lagtima Bolagsstämma kommer att hållas i Stockholm den 1 instundande Juni. På Bolagsstämman förekomma till afgörande, ej mindre följande vid sistförflutne Bolagsstämma förehafde och i det tryckta sammandraget af Protokollerne upptagne förslag till ändring eller tillägg i det för Bolaget gällande ofvannämde Reglemente, nemligen: 1:o Att Ylle- och Bomulls-Spinnerier och Vattenqvarnar måtte bland eldfarlige Inrättningar upptagas, samt förhöjning i afgiften dem åläggas : 2:o Att för alla sådane lösören, hvilka, enligt Reglementets 2 §. 2 mom. få i försäkringssumman inbegripas, borde erläggas minst dubbelt emot hvad för sjelfva byggnaden enligt tariffen sig belöper : 3:o Att en lika beskaffad afgiftsberäkning måtte äga rum för Klockor i Kyrkor och Torn : 4:o Att innehafvare af brandförsäkrade Theaterbyggnader, Fabriker och alla så kallade gående Verk, borde årligen påkalla Brandstods-Committéens biträde, för att få af den bedömdt, i hvad mån det försäkrade fanns på stället och bibehållet, eller minskat sitt första uppskattningsvärde, samt att Kommittéens bevis derom borde, inom någon bestämd tid, till Styrelsen aflemnas, vid äfventyr att i annat fall Bolagets ansvarighet för sjelfva Machineriet skulle upphöra, intilldess föreskriften blifvit iakttagen ; 5:o Att den som söker inträda i Bolaget, borde aflemna trenne i stället för tvenne exemplar af beskrifningen å Egendomen, och att det tredje exemplaret sedermera förvaras bland Brandstods-Kommittéens handlingar, samt att der afskrifter af värderingar å redan försäkrade Hus förut icke voro till Kommittéerne afgifne, borde de inom detta års slut aflemnas, vid äfventyr att Kommittéerne ägde dem från Styrelsen sig förskaffa emot lösen, hvilken, jemte postporto, skulle af husägaren gäldas. 6:o Att Reglementets 2 §. 1 mom. måtte förändras på det sätt, att när ett hus är i en mans hand, det icke må vara honom tillåtit taga Försäkring å viss andel deraf, och det missbruk att en husägare försäkrar en del af Egendomen hos Bolaget och öfriga delar hos andra Assurance-inrättningar, sålunda förekommas. 7:o Att husägare som söker inträde i Bolaget för öfra våningen af dess hus, men utesluter stenfoten hvarpå den hvilar, borde vara förbunden jemväl försäkra all inredning i denna senare och derföre erlägga inträdesafgift, så snart eller i det fall att en eller flere eldstäder der befinnas; och 8:o Att rösträttigheten vid val till Revisorer måtte hädanefter beräknas efter inträdesafgiften för år räknad, eller likasom vid Bolagsstämma öfligt är, än äfven det af Styrelsen, med stöd af Reglementets 77 §. gjorde, redan tryckte och till Städerne öfversände förslag, om en sådan ändring af Reglementets 17 och 18 §§. att, när af inkomne Brandsyns-Instrumenter eller andra vitsord ägande handlingar fullständigt utredas kan, att något af de i 17 §. nämde fall inträffat; Styrelsen måtte undfå rättighet, att den der medgifne nedsättning af försäkringsvärdet genast verkställa, och samma nedsättning, då den sker enligt 1 och 2 momentet i berörde §., blifva gällande från den dag den af Styrelsen beslutas, försäkringshafvaren öppet lemnadt, att i den ordning Reglementet föreskrifver återvinning af den nedsatte försäkringsrätten söka. I öfrigt varda Bolagets Delägare påminte om noggrann efterlefnad af Reglementets föreskrifter i dess 69, 70 och 71 §§., angående det som iakttagas bör vid fullmakters utfärdande och till ådagaläggande af behörighet att vid Stämman talan föra, hvarvid Styrelsen, till efterföljd af stadgandet i 6 §. af Bolagsstämmobeslutet den 2 Juni 1834, bör upplysa, att när flere husägare i en Stad inför Magistraten sig förena om fullmäktig, Magistratens Protokoll, derest det såsom fullmakt gälla skall, måste innehålla hvarje husägares namn, husens försäkringsnummer och inträdesafgiftens belopp; att fullmakt, utfärdad af Embetsmyndighet för publike hus, eller af en enskilt, eller af flere enskilte gemensamt, i alla fall bör vara med vittnesbetyg af trenne personer försedd och med det fasstältda formuläret ordagrant instämmande, ej allenast i det afseendet, att fullmakten innehåller Ombudets och utgifvarens namn, jemte egendomens försäkringsnummer och afgift utan äfven derutinnan, att vittnena i påskriften upptaga och införa så väl Ombudets som utgifvarens eller, der de äro flera, hvarje utgifvares namn: att i fall huset ombytt ägare sedan det till delaktighet i Bolaget antecknades, bör Magistratens, Borgmästarens eller Magistrats-Sekreterarens bevis derom tagas å fullmakten, eller bifogas, att Delägare eller Fullmäktig bör, sist å nästa söknedag innan Bolagsstämman börjas, visa inför Styrelsen sin behörighet att vid Stämman talan föra, samt att icke någon, som ej så sig anmält, får i öfverläggning eller beslut vid Bolagsstämman deltaga, der han ej visar förfall, som af Bolaget godkännes. Stockholm den 17 Febr. 1836.
Gustaf S. Lind.
I fortsättning af ordinarie Bolagsstämman, behagade Hrr Aktieägare i Götha Kanal, för val och upprättande af underdånigt förslag till Ordförande, sammanträda å Börsen i Stockholm Lördagen den 19 instundande Mars, kl. 10 f. m. Stockholm den 17 Febr. 1836.
Götha Kanal-Direktion.
dertill föranledande räkenskaper, fastställt 1835 års så kallade Fjerdeparts Reveny till 20 R:dr 28 sk, sedan Bevillningen 1 R:dr 4 sk. blifvit afdragen, samt af Silfver-Verket 4 R:dr 20 sk., eller tillsammans 85 R:dr B:ko per Fjerdepart; varder härmed de utom orten vistande Fjerdepartägare till underrättelse meddeladt. Stora Kopparberget den 30 Jan. 1836.
| På Grufvu-Rättens vägnar, G. S. Tham. | ||
| And. Brandberg. | ||
Genom Medicine-Doktorn och Kirurgie Magistern Magnus Gustaf Linderholms vunna befordran till Provincial-Läkare i Hedemora District, har extra Provincial-Läkare-Befattningen i Westra Wingåker af Södermanlands Län blifvit ledig, ägande alltså hugade och kompetente sökande att till denna tjenst, med i stat anslagen årlig lön 250 R:dr, sig anmäla hos Kongl. Sundhets-Kollegium, inom 30 dagen efter det denna annons finnes i Sveriges Stats-Tidning första gången införd, hvilket nu första gången tillkännagifves. Stockholm den 11 Februari 1836.
Notifikationer.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Den 14 nästkommande Mars utgifvas Stockholms Rådhus-Rätts Domar i Konkursmålen, emellan: 1) Afl. Byggmästaren Michael Samuelsson Hellströms Sterbhusdelägare; 2) Lärftskramhandlanden Johan Adolph Hane; 3) afl. Kontorsskrifvaren Carl Wallins Sterbhusdelägare; 4) Skräddaren Bengt Henric Arrhenius; 5) afl. Skomakaren Johan Niclas Brattenbergs Sterbhusdelägare; 6) Hofqvartermästaren Strömbergs afl. Enkas Gustafva Sophia Rönngrens Sterbhusdelägare; 7) Bomulls-Fabrikören Anton Ester och deras Borgenärer.
= Att inställelsedag för fordringars bevakande uti Förgyllaren J. W. Morells, hos Upsala Rådhus-Rätt anhängige, Konkurs, infaller å Måndagen den 22 Augusti innevarande år, dervid fatalietiden beräknas till kl. 12 å dagen; sådant varder härigenom kungjordt. Upsala Rådhus d. 15 Febr. 1836.
— I anledning af Kapitenen Carl Fredric Kuylenstjernas och hans aflidna Hustrus Fru Eva Christina Kuylenstjernas omyndiga Barns tillförordnade Förmyndares hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt gjorde ansökning, att, till Borgenärers förnöjande få afstå de omyndiges andelar i Kapitenens och hans Frus Bo, samt Urarfva-förmon för de omyndige tillgodonjuta, har Kongl. Hof-Rätten, oaktadt Kapitenen bestridt egendomens afträdande till Borgenärerne, och förklarat sig vilja öfvertaga Boet emot skyldighet att betala gälden, af hvilken anledning han ansetts berättigad att, efter ställd borgen, egendomen innehafva, jemlikt stadgandet i 132 §. af Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830, genom utfärdad offentlig stämning kallat och förelagt Kapitenen Kuylenstjernas och hans aflidna Frus samtlige Borgenärer att, vid talans förlust, antingen förr eller sist å den 3 Juni innevarande år 1836, inför Kongl. Hof-Rätten vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar tvefallt skriftligen uppgifva och styrka samt med ed fästa; hvilket andra gången kungöres.
— De, som förmena sig äga att fordra uti afl. Grosshandlanden, Brukspatronen Henrik Niclas Beskows Sterbhus varda, jemlikt 9 Kap. Konkurs-Lagen, härmed kallade och stämde att den 27 Juni innevarande år 1836, före kl. 12 på dagen, vid talans förlust, deras fordringar hos Rådhus-Rätten i Stockholm lagligen anmäla; hvilket härmed kungöres tredje gången.
— Falköpings Rådhus-Rätt inkallar, enligt beslut denna dag, samtliga Borgenärerna i afträdda Boet efter aflidne Hökerihandlanden A. Setterbom, att å Måndagen den 21 Mars innev. år 1836, kl. före 12 på dagen sina fordringar inför Rådhus-Rätten uppgifva och styrka, i den ordning och vid den påföljd 1830 års Konkurslag föreskrifver; hvilket tredje gången kungöres. Falköpings Rådhus den 14 Sept. 1835.
— Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt har, genom utfärdad årsstämning, kallat och förelagt aflidne Hr Justitie-Rådet och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Olof Johan Lagerheims Borgenärer att, vid talans förlust, antingen före, eller sist, å den 18 Oktober innevarande år 1836, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar i vederbörlig ordning anmäla; hvilket kungöres andra gången.
= Att Södra Wedbo Härads-Rätt, genom offentlig stämning, kallat och förelagt förre Sergeanten Meurlings och hans Hustru Anna Pihls samtliga borgenärer, att, vid förlust af vidare rättighet dertill, före kl. 7 e. m. å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som, näst efter 6 månader ifrån den 14 December 1835, i Häradet infaller, sina fordringar så förete och bevaka, som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 stadgar, varder andra gången kungjordt.
TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.
— Genom Testamente af den 26 Sept. 1835, som blifvit i Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammaren lagligen bevakadt, har Murmästaren Petter Svenssons numera aflidna Enka, Anna Fredrika Westerdahl, förordnat att den vid hennes död befintliga qvarlåtenskap skall endast tillfalla hennes Stjufmoder, Enkan Elina Westerdahl; hvilket härigenom tredje gången tillkännagifves. Stockholm den 22 Jan. 1836.
— Vid Enköpings Stads Rådhus-Rätt, är den 28 December 1835 lagligen bevakadt, aflidne Skeppare-Enkan Christina Björklunds, född Wasell, i lifstiden gifne Testamente af den 19 Juni 1834, till sin Fosterson Skol-Läraren Johan Björklund i Enköping, på 1000 R:dr B:ko, samt ytterligare ett Testamente af den 14 Oktober 1835 till dess Systerdotters Barn på all lös och fast egendom; hvilket Enkan Björklunds okände arfvingar tillkännagifves, på det de inom natt och år, efter denna annons kungörande tredje gången, må vid Enköpings Stads Rådhus-Rätt kunna sin lagliga arfsrätt bevaka.
— F. d. Rote-Båtsmannen Anders Norman afled i Östra Ryd inom Stockholms Län, den 21 September 1835, och har före sin död af dess ringa tillgångar skriftligen testamenterat Enkan Anna Lindström Trettio R:dr R:gs; hvilket bemälte Normans okände arfvingar sålunda tillkännagifves.
— Så vida Göran och Pehr Lindqvist samt dess Syster Sara Lindqvist från Kjedums Socken af Barne Härad i Skaraborgs Län, lefva, äga de hos undertecknad Förmyndare, inom laga tid lyfta sitt arf efter des aflidna Fader och Moder. Kjedum Storegård den 1 Februari 1836. Anders Ericsson.
— Genom upprättadt och bevittnadt Testamente af den 27 December 1835, har Skomakare-Gesälls-Enkan Christina Marg. Pira, född Black, bortgifvit sin förvärfda lilla qvarlåtenskap åt afl. Styckmästaren Solitanders tvenne döttrar Maria Christina och Johanna Gustafva Solitander. Och emedan bemäldte Enka den 8 Januari detta år härstädes aflidit, och Testamentet blifvit hos Stockholms Stads Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammare lagligen bevakadt; varder detta den aflidnes okände arfvingar härmedelst tillkännagifvet, hvilka, i händelse af klander, äga att, inom den i Lagen föreskrifna tid, hos bemäldte Kollegium sig anmäla, som första gången kungöres.
AUKTIONER.
= Genom offentlig Auktion, som anställes inför Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium och å Lands-Kansliet i Westerås Fredagen den 13 Maj nästkommande år 1836, utbjudes till arrende på 4 års tid, räknad från midfastan nämde år till samma tid 1841, 1:o Trumslagare-Bostället Lång Tibble, om 1/2 mantal i Frosthults Socken, Simtuna Härad och Westmanlands Län, och 2:o Mönsterskrifvare-Bostället vid Lif-Regementet, Wretberga, N:o 5, om 1 mantal i Medåkers Socken och Åkerbo Härad af nämnde Län; Och skola de som på någotdera stället stanna för högsta anbuden å dessa Boställen, genast vid Auktionen aflemna en till vederhäftigheten af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare godkänd och till egenhändiga underskriften behörigen styrkt borgen för arrende-skyldigheternes fullgörande under arrende-tiden, hvilken borgen skall vara ingången af 2:ne män, de der borga en för begge och begge för en, såsom för egen skuld, och innefatta ansvarighet äfven i den händelse att arrendatorn skulle under tiden med döden afgå ; anbudens antaglighet ankommer på Kongl. Kollegii pröfning. För Spekulanter finnes projekt till arrende-kontrakter och öfrige upplysningar att tillgå i Kongl. Kollegii 1:sta Provins-Kontor och å Lands-Kontoret i Westerås. Stockholm den 21 December 1835.
= Måndagen den 22 Februari detta år å f. m. försäljes härstädes genom upp- och afslag, Lumphandlaren Olof Sundbergs på Södermalm, inom Catharina Församling, uti Qvarteret Tjurberget mindre, vid Göthgatan, under gammal N:o 79 och ny N:o 5, samt adress N:o 74, å ofri eller Stadens grund belägne Brandförsäkrade fasta, i mät dömde, Egendom. Minst 1/6:del af inropssumman bör såsom handpenning erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 11 Januari 1836.
— För Öfverste-Löjtnanfen och Riddaren välborne Hr Florus Tolls och dess Frus Konkursmassas räkning, kommer genom offentlig Auktion, som förrättas å Sätesgården Skedala i Hallands Län, cirka 3/4 mil från Staden Halmstad, och börjas kl. 9 f. m., den 1 nästkom. Mars, att till den högstbjudande försäljas nämde Massas betydliga Lösörebo, bestående af: Guld, Silfver, Koppar, Messing, Tenn, Malm, Postlin, Glas, Ljuskronor, Pendyler, en Ostindisk Bord-Servis, Damast- och andra Duktyg, Säng- och Linnkläder, Möbler af Mahogny och andra Trädslag, ett större parti Bränvin, Råg, Hafra, och Potäter, Kreatur af: Hästar, Tjurar, Oxar, Kor, Ungboskap, Får och Svin, samt Vagnar, Seldon, Kör- och Åkerredskap m. m, som ej så noga kan spesificeras, jemte hvad Vårfoder en blifvande Arrendator icke vill emottaga med återbetalningsskyldighet vid frånträdet. Sex månaders anstånd med betalningen, lemnas åt säkre kände, eller med antaglig borgen försedde inropare; och kommer vid samma tillfälle att kl. 12 å första Auktionsdagen till den högstbjudande på ett år, räknadt från den 25 Mars, under arrende upplåtas Massans Fastigheter, bestående af: Säteriet Skedala 2 1/4 mantal, Brogård 1/2 och Tofta 3/4 mantal frälse, samt Christinæhed 1/4 mantal Säteri. På Skeddala är utsått 14 1/2 tunnor Råg och innehåller all den öppna Åkerjorden 100 samt Ängmarken cirka 285 geomet. tunnland. Af underlydande Gods och Torp utgöres 2184 karldagsverken utom särskilte bidrag vid höbergning och gödselköring. Den som om Egendomen åstundar närmare upplysning, behagar derom vända sig till vice Konsuln och Rådmannen G. Hammar i Halmstad. Halmstad den 4 Febr. 1836. Gode Män.
= Genom offentlig Auktion, som inför Ståthållare-Embetet å Drottningholms Kongl. Lustslott förrättas å Slotts-Kontoret derstädes Lördagen den 5 Mars 1836, kl. 12 middagen, kommer att på 30 års arrende, räknadt från och med den 14 Mars detta år, utbjudas Wendtholms Skogspark vid Svartsjö, innehållande 114 tunnland 6 kappland, och å hvilken Skogspark, som hufvudsakligen blott till bete får begagnas, endast mindre huggning årligen må, efter utsyning verkställas. Projekt till Arrende-Kontrakt jemte Karta finnas att tillgå hos Kamereraren vid Ståthållare-Embetet, Hr Kammar-Rätts-Rådet Sandström, som derjemte meddelar närmare upplysningar och emottager de förseglade anbud, som före Auktionen kunna varda afgifne. Vid Auktionen bör af den högstbjudande aflemnas en af tvenne personer ställd till vederhäftigheten lagligen styrkt borgen för arrendevilkorens fullgörande de fem första arrendeåren; kommande högsta anbudets antagande att på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning bero. Stockholm den 30 Jan. 1835.
= Att Hemmanet N:o 5 i Acktjära, Segersta Socken af Gefleborgs Län, om 4 öresl. 18 penningeland, värderadt till 613 R:dr 32 sk. B:ko, kommer att å Utmätnings-Auktion försäljas å Tingsstället i Hanebo Socken, den 17 nästkommande Mars; varder härmedelst kungjordt.
= Måndagen den 7 Mars, kl. 12 på dagen, kommer inför Magistraten i Sigtuna, enligt derom gjord anmälan, att för Konkursmassans räkning genom Auktion försäljas till den mestbjudande, Borgaren oeb Skepparen Johan Svenssons uti Malmqvarteret härstädes under N:o 20 ägande Fastighet med Åbyggnader och Kryddtäppa, då vid Auktionstillfället, efter Värderings-Instrumentets uppläsande, vidare öfverenskommelse om försäljningen kommer att bestämmas; hvilket till Inteckningshafvares och hugade köpares underrättelse meddelas tredje gången. Sigtuna Rådhus den 18 Januari 1836.
= Genom offentlig Auktion, som förrättas i Arvika Köping den 14 nästinstundande Mars, kl. 11 förmiddagen, kommer till den mästbjudande att försäljas afl. Handlanden Scherlanders Konkursmassas utmärkt väl bebygda Tomt N:o 69 derstädes, jemte en nära vid Köpingen på Hemmanet Kyrkebyns ägor uppförd Pottmakeribyggnad. Tillträdet sker den 14 Mars 1837, och vilkoren för köpeskillingens liqviderande, skola vid Auktionstillfället bestämmas. Huset i Arvika Köping, som har en vacker och beqväm belägenhet vid Torget, är under den 1 Oktober 1828 i Landtfonden brandförsäkradt för 3600 R:dr B:ko, och kunna hugade Spekulanter om dess närmare beskaffenhet, före Auktionen erhålla utförlig beskrifniug, så väl af Hr Kapiten Lagerlöf på Norserud som hos undertecknad. Vagge den 2 Febr. 1836. Sam. Sohlberg.
— För framl. Hr A. R. Lorents urarfva Bos räkning, försäljes till den högstbjudande, nästk. 8 April, kl. 12 på dagen, vid Auktionstillfället å de så kallade Lorentska Bruken, egendomen Castor, belägen under N:o 8 på Elfsborgs Kungs-Ladugårds ägor, helt nära sagda Fabriker och bestående af 1:o Manbyggnaden, uppförd af timmer, tegeltäckt, enligt värderings-instrument, 14 alnar lång, 12 alnar bred och 4 1/4 alnar hög på Gråstensfot, samt innehållande: 2:ne Boningsrum, ett kök med spis och bakugn, förstuga, källare och vind. 2:o En vedbod af stolpar och bräder, 12 alnar lång, 8 alnar bred, samt 4 alnar högt plank, staket och portar. Det hela är i allmänna Brandförsäkringsverkets Landtfond försäkradt för 600 R:dr B:ko och alla årens premier äro betalte. Närmare beskrifning kan få inhemtas på John Nonnens och Lorentska Brukens Massas Kontor. Götheborg d. 17 Dec. 1835. Sysslomän.
BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.
— Hrr Borgenärer uti Lärfskramhandlaren J. M. Möllenbergs Konkurs, behagade Onsdagen den 2 nästkom. Mars, kl. 5 e. m., enhälligt sammanträda på Malmens Källare vid Myntgatan, för att taga kännedom om Boet samt välja ny God Man i undertecknads ställe som önskar afsäga sig förtroendet. Stockholm den 16 Febr. 1836. C. W. Eggers.
— Borgenärerna uti Handels-Betjenten N. Fredings härstädes Konkurs, kallas till sammanträde hos undertecknad den 8 nästkommande Mars, kl. 3 eftermiddagen, för att beslut meddela uti åtskillige Massans angelägenheter och om uppdrag för Gäldenären att ytterligare uppbära Massans fordringar; de frånvarande erinras om Konkurs-Lagens stadgande. Borås den 8 Februari 1836. A. M. Salmenius.
= Herrar Borgenärer uti Handels-Bolaget Malm & Sons Konkursmassa och i Urarfva boet efter aflidne Kommerse-Rådet och Rådmannen N. Malm kallas, att hos undertecknad Syssloman sammanträda härstädes å Onsdagen den 2 instundande Mars, kl. 10 f. m., för att granska slutliga redogörelsen för dessa Massor och emottaga utdelning. Götheborg den 27 Januari 1836. C. H. Ewert.
= För att öfverlägga och besluta om åtskilliga frågor eller ämnen rörande förhållandet emellan afl. Handlanden D. Schillings Konkursmassa och Hr Th. Fordnandcr & Comp., varda Hrr Kreditorerne uti nämde Massa härmedelst kallade till sammanträde hos ena Sysslomannen, Handlanden Cervin, å Måndagen den 7 nästk. Mars, kl. 3 e. m.; och få, enligt Konkurs-Lagens föreskrift, de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut. Carlshamn den 4 Febr. 1836. Sysslomän.
= Kreditorerne uti aflidne Kapitenen O. L. Ekelunds afträdda Bo, kallas härigenom till sammanträde, å Fendriks-Bostället Rankebön, inom Rölanda Socken af Wedbo Härad och Dahlsland, Måndagen den 7 förstkommaude Mars, kl. 11 förmiddagen, för att höras och öfverlägga om åtskillige Massan rörande, och för densamma vigtiga angelägenheter; kommandes, jemlikt Konkurs-Lagens föreskrift, de frånvarande att åtnöjas med de närvarandes beslut. Gode Män.
— Kreditorerne i afl. Bonden Hans Janssons, i Bärby, Gamla Upsala Socken, Konkurs, kallas att Sammanträda å Herr Hjertmans Källare i Upsala den 9 instundande Mars, kl. 4 e. m., dels för att bestämma beloppet af Enkans underhåll under Konkursen, och dels för de prioriterade fordringsägarne, för att emottaga beloppet af deras fordringar. Upsala den 27 Janmari 1836. Kuratorer.
— Borgenärerne uti aflidne Handels-Betjänten Anders Larssons Konkursmassa, anmodas sammanträda hos Handlanden Anders Lund här i Staden, Fredagen den 4 nästkommande Mars, kl. 10 f. m., för att besluta om indrifvandet eller försäljning af Massans utestående fordringar jemte andra Boet rörande angelägenheter. Och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift i afseende på frånvarande Borgenärer. Borås den 5 Februari 1836. Sysslomän.
— Herrar Kreditorer uti Smideshandlanden S. J. Bolanders Konkurs i Nora Stad, behagade sammanträda Måndagen den 7 nästkommande Mars, hos L. E. Wedberg, kl. half 3 e. m., för att höras öfver ett skuldfordringsmål, hvaruti Dom fallit, sedan Konkurs blef anhängig; och åberopas Konkurs-Lagens föreskrift, att de närvarande besluta. Nora den 6 Februari 1836. Gode Män.
= Hrr Kreditorer uti J. de Ron & Söners Konkurs, behagade Onsdagen den 24 dennes, kl. 12 på dagen, sammanträda uti de rum, som på Börs-Källaren här i Staden anvisas, för att höras och besluta öfver ett i dag inkommet köpeanbud å Massans Bruksegendom Svabens Verk med tillhörande Grufvor och inventarier m. m. Stockholm den 16 Febr. 1836. Sysslomän.
Annonser
TILL SALU.
— Af trycket har utkommit och säljes i alla Boklådor: Om en Ministerstyrelses lämplighet för Sverige, innehållande: En af dagens frågor och ytterligare om ministerstyrelser, tillsammans 28 sk. De säljas äfven särskilt, den förra till 12 sk., den senare till 16 sk. häftad och skuren.
= Af trycket har utkommit 13 och 14 häftet af: Klassiska Författare i Svenska Vitterheten innehållande: Lucidor eller Lasse Johanssons Arbeten första och andra häftet, och utlemnas till resp. prenumeranter à 12 sk. B:ko häftet å de ställen der anteckning skett. På detta arbete, som en under ny Redaktion nu med större omsorg och drift, enligt nya prospektus, fortfar, utkomma på undertecknads förlag och hvarå de följande häften komma att innehålla: S. Columbi och Lidners Skrifter, emottages Prenumeration med 24 sk. B:ko å så väl denna fickupplaga som å jemväl utkommande bandupplaga, uti de fleste Stockholms och Landsortens Boklådor samt hos förläggaren. A. Bonnier.
— Snällseglande Ek-Skonerten Atalanta om 63, 47/100:dels Svenska Läster, i segelfärdigt stånd med kompletta Inventarier, liggande vid Djurgårdshvarfvet, är till salu. Anbud härå emottagas inom Mars Månads slut på Skeppsklareraren Flygarssons & Sons Kontor vid Skeppsbron, der närmare underrättelse om Fartygets beskaffenhet erhålles. Stockholm den 13 Febr. 1836.
= En Skonert af Ek och Furu på Kravel om 57, 46/100 svåra Läster med tillhörande Inventarier i godt stånd, hvarom närmare underrättelse lemnas af Skeppsklareraren G. E. Flygarson & Son.
= En Landtegendom i Stockholms Län 5 mil från Stockholm land- och sjöväg, och som äger genom Ångfartyg en lätt kommunikation med Hufvudstaden, med den vackraste belägenhet är till salu. Corps de Logis med flyglar, bygd för Ståndspersoner, ett större Bränneri, Mjöl- och Vattenqvarn m. m., samt tillräcklig skog. Närmare underrättelse lemnas uti Tobakshandlaren Ljungcrants Bod vid Köpmangatan, under hvilkens address hugade Spekulanter i Landsorten kunna korrespondera.
DIVERSE.
Prenumeration å Tidskrift för Läkare och Pharmaceuter för innevarande år hvaraf hvar eller hvarannan månad ett större eller mindre häfte utgifves, emottages med 5 R:dr B:co i Lundevist & Komp. Bokhandel. Då prenumerations-medlen, tillika med uppgift på Prenumerantens namn, karaktär och adress ifrån Landsorterne till denna Bokhandel insändas, så ansvarar den derföre, att hvarje häfte, så snart det utkommer, blifver utan särskildt Postarfvode Prenumeranten med Posten tillsändt. Behagar någon prenumerera på Post-kontoren, erlägges tillika vanligt Postarfvode. Den som prenumererar på 5 Exemplar erhåller det sjette gratis. — Några Exemplar af de förra årgångarne finnas ännu i nämde Bokhandel att tillgå emot prenumerationspriset.
— Åstundas köpa ett större Hus, passande till Fabrik eller Skolhus i eller bredvid en Sjöstad, högst 25 mil från Stockholm. Säljaren anmäler sig hos Hr Stadsmäklaren Zethräus.
— En intecknad Skuldsedel, utgifven såsom resterande köpeskilling pä Egendomen N:o 11, i Jakobs Bergsgränd, Qvarteret Oxen större, af Enkan Sundberg, stor 1390 R:dr B:ko, hvarpå var afqvitteradt 90 R:dr B:ko samt ett års ränta, har på besynnerligt sätt förkommit och varder härigenom annullerad.
— En man med ett redligt och ordentligt uppförande, och med de mest goda rekommendationer i afseende å tillsyn och ansvar för såväl Mjöl- som Såg-Qvarnar samt Tröskverk och andra Byggnader. Om någon af Hrr Egendomsägare skulle vara i behof af en så beskaffad person, torde skyndsamt svar med det första lemnas i förseglad biljett till N:o 3, som torde inlemnas till Snickaremästaren Nordvall å St. Clara östra Kyrkogata, Huset N:o 3.
— En medelålders driftig man, hvilken i flera år haft praktisk erfarenhet i Qvarnskötsel, åstundar arrendera en Ström-Qvarn, eller i brist deraf öfvertaga den mot vissa procent af Tullinkomsten; om Qvarnen är i obestånd, göres derå ej afseende, emedan samma person är fullkomligt hemma uti byggandet af Qvarnar, så väl som äfven af andra gående Verk. Säkra betyg och ett redligt och ordentligt uppförande utlåfvas. Gunstbenägit svar afvaktas i förseglad biljet till N:o 4, som torde inlemnas till Snickaremästaren Norvall å S:t Clara östra Kyrkogata, Huset N;o 3.
Rättelse: Uti Gårdagens Stats-Tidning, 3:dje sidan 2:dra spalten, 34:de raden står 15 millioner, bör vara 50 millioner.
Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)