Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-29
| ← N:o 48. Lördag 27 februari 1836 |
|
N:o 50. Tisdag 1 mars 1836 → |
| Index. |
SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.
N:o 49. Måndagen den 29 Februari 1836.
Meteor. Obs. Den 27 Febr kl. 2 e. m. Barom. 25,30, 4 3/4
gr. kallt, NO. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,38, 5 3/4 gr.
kallt, N. mulet. — Den 28 Febr. kl 6 f. m. Barom. 25,40,
8 gr. kallt, N. mulet. Kl. 2 e. m. Barom. 25,38 4 3/4 gr. kallt,
NO. mulet. Kl. 9 e. m. Barom 25,26, 1 3/4 gr. kallt, O.
mulet, snöat med starkt yrväder e. m. — Den 29 Febr, kl. 6
f. m. Barom. 25,21, 1/4 gr. blidt, O. mulet.
Officiella Afdelningen.
Kongl. Maj:t har täckts till Svenska Akademien aflåta följande Nådiga Skrifvelse:
CARL JOHAN &c. Wår synnerliga ynnest &c. Uti skrifvelse af den 5 nästlidne Januari hafven J underdånigst omförmält, huruledes Edre inkomster, genom inträffade missgynnande omständigheter, småningom blifvit förminskade till omkring hälften af hvad de fordom utgjort, hvartill äfven den omständighet bidragit, att Edert Stats-anslag, ursprungligen 1500 R:dr Specie, numera utgår till samma belopp i Banko, samt särskilt fästat Wår Nådiga uppmärksamhet derpå, att, vid sistöfverståndne Riksdag, Rikets Ständer förklarat den Eder medgifne förmån, att, såsom ersättning för den förlust J fått vidkännas genom det stadgade förändrade vexlingspriset af 128 sk., till prägling af jettoner och minnespenningar, i Banken årligen utvexla en summa af 680 R:dr papper emot enahanda belopp i silfver, hafva med sistlidet år upphört; och ehuruväl, genom vidtagen besparing i antalet af de jetons de présence, som, enligt Edra stadgar, böra utdelas, det lyckats att bereda en tillgång för präglandet af den minnespenning öfver någon utmärkt man i Staten eller Litteraturen, som det åligger Eder årligen utgifva, haden J dock nödgats inställa den tillförene vanliga utdelningen af nämde medalj på högtidsdagen. Då J, bland hvars åligganden det vore att egna understöd åt män af förtjenst om språket och vitterheten samt en hägnande uppmuntran åt lofvande anlag, och som med uppoffring af egna besparingar sökt uppfylla dessa förbindelser snarare i stigande än i minskad mån, samt äfven kunnat hugna utmärkte Litteratörers i torftighet eflerlemnade enkor eller närmaste anhöriga eller de trogna tjenare, som vårdat deras ålderdom, med något understöd, vid sådana förhållanden icke utan bekymmer sett den oförmodade förlust af 1,133 R:dr 16 sk. B:ko årligen, som tillskyndats Eder genom upphäfvandet af Eder silfvervexlingsrättighet i Banken, och hvilken förlust J icke kunden vidkännas, utan att i samma mån finna Eder förmåga inskränkt, i afseende på uppfyllandet af Edra egna förbindelser, hafven J fördenskull hos OSS i underdånighet anhållit om ersättning af allmänna medel för ifrågavarande, utan eget förvållande, uppkomne brist, hvilken J så mycket mindre trott Eder böra befara, som J, alltsedan inställandet af Bankens allmänna silfverutvexling, icke allenast hittills hållits skadeslösa för den förlust, det förändrade silfver-utvexlingspriset tillskyndat Eder, utan Rikets Ständers underdåniga skrifvelse i ämnet af den 15 Mars 1830 jemväl gifvit anledning förmoda, att berörde ersättning skulle vid påföljande Riksdag å Stat uppföras.
Vid föredragning häraf hafve WI, med fästadt afseende å Edre på rättvisa och billighet grundade anspråk på ersättning för Eder ofvannämde förlust, förordnat, att till Rikets Ständer vid nästa Riksdag skall aflåtas Nådig framställning derom, att, i likhet med hvad senast församlade Ständer i enahanda fall för Wetenskaps-Akademien medgifvit, en summa, svarande emot den minskade inkomst J fått genom upphörandet af Eder vexlingsrättighet i Banken vidkännas, må varda å Eder Stat uppförd; hvarjemte, enär de allmänna medel, hvilka WI äge att använda, icke lemna tillräcklig tillgång att under tiden ersätta Eder ifrågavarande förlust, WI i Nåder beslutat att, intill dess Rikets Ständer vid nästa Riksdag afgifvit svar å ofvanom förmälde framställning, låta af Wår Handkassa, från och med innevarande års början, till Eder utbetala ett belopp af Ett Tusende Ett Hundrade Trettiotre Riksdaler Sexton Skill. (1,133: 16) Banko, svarande emot den skillnad, som genom en högre kursberäkning Eder till förlust uppkommit.
Meddelande Eder detta till Nådigt svar och underdånig efterrättelse, befalle WI &c. Stockholms Slott den 20 Februari 1836.
- CARL JOHAN.
- C. D, Skogman.
Under samma dag har Kongl. Maj:t jemväl behagat till Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien låta afgå följande Nådiga Bref:
CARL JOHAN &c. Wår synnerliga ynnest &c. Till OSS hafven J inkommit med en underdånig skrift, hvaruti J omförmält: att det anslag, som sedan Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens återupplifvande, varit Eder i Nåder tillagdt, utgjorts af en andel uti Elf-Carleby Laxfiske till 438 R:dr Specie, samt af så kallade ensaks-böter, 400 R:dr samma mynt, hvilken sammanräknade summa af 838 R:dr Specie uppfördes å Stat år 1793, då skillnaden emellan Bankosedlar och Specie ännu var högst obetydlig; att någon minskning i Edra inkomster väl förspordes under de följande åren genom ett mindre gynnande agio emellan silfver och papper, men att, så länge J fått tillgodonjuta den Eder förunnade rättighet, att, såsom ersättning för det fallande myntvärdet, ifrån Banken utbekomma en summa af 500 R:dr i silfver emot enahanda belopp i papper, bristen i det ursprungligen bestämda anslaget varit mindre kännbar, helst J sökt, medelst möjliga indragningar och besparingar, lämpa Edra utgifter i mån af de minskade tillgångarna. Erfarenheten hade likväl under de sista åren ådagalagt, ej mindre att J, oaktadt alla för Eder möjliga inskränkningar i utgifts-staten, icke kunnat undgå skuldsättning, än äfven att under Eder närvarande ekonomiska förlägenhet, J voren urståndsatte att uppfylla de förbindelser, som stadgarne Eder ålägga. Till ådagaläggandet af verkliga förhållandet i denna del hafven J vidare anfört, att, vid anordningen af de åt Eder af ålder anslagne medel, väl icke någon inlösning af fynd för de under Eder vård ställde publika samlingar varit inbegripen eller Eder ålagd, men att, till följd af Kongl. Förordningen den 17 April 1828 om forntida minnesmärkens bevarande, tid efter annan en mängd fynd blifvit hembjudna och af Eder för egna medel inlösta , hvaraf lösningskostnaden ensamt för sistlidet år uppgått till 312 R:dr 37 sk. 10 rst. Genom denna icke tillförene afsedda utgift, i förening med den inträffade minskningen af Edra årliga anslag, hade för Eder år 1833 uppkommit en kassabrist af 331 R:dr 38 sk. 4 rst., samt år 1834 en dylik brist af 326 R:dr 25 sk. 8 rst — Då det vidare ålåg Eder, till följd af Edre stadgar, att årligen utdela fyra prisbelöningar i guld till ett sammanräknadt värde af 79 dukater, eller 491 R:dr 26 sk. 8 rst. Bankosedlar, skulle nyssnämde kassabrist icke obetydligen hafva ökats, i händelse J varit föranlåtne att, under berörde tvenne år, utdela mer än en medalj hvardera året, och hvaraf följde, att J för närvarande icke kunden, Eder pligt likmätigt, uppmuntra och belöna litterära förtjenster, utan att skuldsätta Eder. Likaledes vore i 13 §. af Edre stadgar föreskrifvet, att J borden minst hvart tredje år af trycket utgifva Edre Handlingar, och ehuru sex år nu förflutit, sedan den sista delen af Edra Handlingar utkom, samt J ägden manuscript till mer än tvenne nya tomer, haden J likväl, i brist af tryckningskostnaden, måst neka Eder att gå i författning om de senaste Handlingarnes utgifvande. Enär nu den förlägenhet, uti hvilken J Eder sålunda befunnen, blifvit väsendtligen ökad genom den af Rikets senast församlade Ständer beslutade indragning af Eder rättighet att i Banken utbekomma ofvanberörde summa, 500 R:dr i Silfver, mot enahanda numerär i Bankosedlar, samt den derigenom uppkommande ytterligare minskningen uti Edert anslag af icke mindre än 833 R:dr 16 sk. B:ko årligen, icke vore förenlig med Edert ekonomiska bestånd för framtiden, och då, genom fortfarandet af dessa missgynnande förhållanden, J skullen rubbas i Eder verksamhet samt icke kunna motsvara de höga afsigter, som för Eder stiftelse legat till grund, hafven J ansett Eder ej böra längre fördröja att hos OSS i underdånighet anmäla Eder betryckta ekonomiska ställning, samt i underdånighet anhållit om ersättning af allmänna medel till fyllande af den oförutsedda betydliga bristen i Edert anslag, som uppkommit medelst upphäfvandet af den hittills beviljade silfver-utvexlingsförmånen i Banken.
Vid föredragning häraf hafve WI, med fästadt afseende å Edre på rättvisa och billighet grundade anspråk på ersättning för Eder ofvannämde förlust, förordnat, att till Rikets Ständer vid nästa Riksdag skall aflåtas Nådig framställning derom att, i likhet med hvad senast församlade Ständer i enahanda fall för Wetenskaps-Akademien medgifvit, en summa, svarande emot den minskade inkomst J fått, genom upphörandet af Eder vexlings-rättighet i Banken, vidkännas, må varda å Eder stat uppförd; hvarjemte, enär de allmänna medel, hvilka WI hafve att ananvända, icke lemna tillräcklig tillgång att under tiden ersätta Eder ifrågavarande förlust, WI i Nåder beslutat att, intill dess Rikets Ständer vid nästa Riksdag afgifvit svar å ofvanomförmälte framställning, låta af Wår Handkassa, från och med innevarande års början, till Eder utbetala ett belopp af Åtta Hundrade Trettiotre Riksdaler Sexton Skillingar (833: 16) Banko, svarande emot den skillnad, som genom en högre kurs-beräkning Eder till förlust uppkommit.
Meddelande Eder detta till Nådigt svar och behörig efterrättelse, befalle WI &c. Stockholms Slott den 20 Februari 1836.
- CARL JOHAN.
- C. D. Skogman.
I anledning häraf hade så väl Svenska Akademien som Kongl. Witterhets , Historie- och Antiqvitets-Akademien begärt och erhållit Hans Maj:ts Nådiga tillåtelse, att medelst en uppvaktning en Corps, som denna eftermiddag ägt rum, få aflägga deras underdåniga tacksägelse för detta nya vedermäle af Kongl. Maj:ts Nådiga hägn.
Icke-Officiella Afdelningen.
INRIKES UNDERRÄTTELSER.
Stockholm.
Hennes Maj:t Drottningen behagade, förledne Lördag, bevista den Konsert och Spektakel, som å Kongl. Theatern uppfördes till förmon för Hofkapellets Pensions-Kassa.
Wexiö den 22 Febr. (Korr Art.) Under den nu slutade marknaden, Sigfridsmässan kallad, har handeln varit ovanligt liflig med kopparkäril och i synnerhet med bränvinsbrännings-redskap, som till följd af sista Författningen måst omgöras och således blifvit för Kopparslagarne en rik källa till förtjenst. En mängd vildt och skinn efter vilda djur, hafva blifvit sålde till priser, som för säljarne varit fördelagtige. Väfnader, af alla slag, samt Lin och Tåge-garn, hafva till myckenhet utbjudits och funnit afsättning. Spanmål har äfven blifvit hitförd från Jönköpings Län, men priserne derå hafva föga varierat mot hvad de varit under förleden höst och vinter. — Endast sju personer af en mer än vanligt stor folkmängd hafva anträffats öfverlastade af starka drycker och blifva derföre tilltalade.
Hälsotillståndet i Länet är i allmänhet godt; men skabbsmitta bland hästkreaturen har på ett par ställen i Sunnerbo Härad visat sig; hvarföre Djurläkaren blifvit beordrad att dit afresa.
Inom kort tid hafva 6 personer vådligen omkommit, af hvilka en Mjölnare med hustru och ett barn drunknat, en nedfallit från en höjd och slagit sig till döds, en under anfall af svindel fallit i eld och blifvit förbränd, samt en flicka blifvit i våda ihjälskjuten af sin bror, hvarom undersökning vid domstol kommer att ske.
Westerås d. 25 Febr. Onsdagen den 17 dennes, då ett starkt yrväder inträffade, hafva flera olyckor timat inom Länet. En Statdräng, vid namn A. Blixt vid Eknö i Björskogs Socken, som jemte flere arbetare varit skickad till Setterbo efter ved med 1 par Oxar, hade på återfärden misstagit sig om vägen och sålunda blifvit skiljd ifrån de öfrige arbetarne. Desse hemkommo lyckligen, men Blixt väntades förgäfves. Vid skedd eftersökning anträffades han i en med snö uppfylld gata liggande sanslös emellan oxarne. Han hemfördes väl genast, men var redan så medtagen och förfrusen, att han på natten afled. — En annan Statdräng, Carl Gustafsson från Kongsörs Norra Kungs-Ladugård, hade på hemvägen ifrån Lådeby skog, der han varit sysselsatt med huggning, utmattad af vandringen i den djupa snön, neddignat och anträffades morgonen derpå så förfrusen, att han ej mer kunde till lifvet återställas. — Tvänne qvinspersoner hade med en liten dragkälke begifvit sig ifrån Köping till deras hem på Körtlinge ägor i Himmeta Socken. Som de likväl om aftonen icke hemkommo, blefvo de genast eftersökta; men igenfunnos icke förrän natten till den 19 dennes, då de i en skogsbacke lågo döda på hvar sin sida om kälken. — Äfven anträffades, dagen efter yrvädret, tvenne andra till döds frusna personer: en dräng Carl Jansson ifrån Husta i Dingtuna Socken, på stora landsvägen, och Bondesonen Erik Andersson från Ljurbo i Ramnäs Socken, på sjön Glåpen. Den senare, som var i sällskap med sin fader, hade åkt efter på en särskilt släda; men saknades, dåfadren, framkommen till land, såg sig tillbaka. Genast vände han om, för att söka sonen, men spåren voro igenyrade, och han sökte förgäfves. (W. L. T.)
NORRSKA UNDERRÄTTELSER.
Stavanger den 12 Febr. Fisket vid Hvidingsö har fortgått, så vidt den stormande väderleken det tillåtit. Man antager, att denna stad nu har omkring 20,000 tunnor saltad sill. Vid Flekkefjord hade fisket försiggått temligen lyckligt. Sillen betaltes vid fiskställena med 96 à 120 sk. per tunna. Det nedsaltade qvantum antogs till 40,000 tunnor. Enligt underrättelser från Bergen af den 12, är man nu säker på att sillfisket der i trakten för detta år blifver högst obetydligt. Orsaken till denna ofördelaktiga omständighet är icke brist på sill, som flere gånger i betydlig mängd visat sig vid kusterna, men den stormande väderleken, som gjort det omöjligt för fiskarne att utsätta sina garn. — Nöden bland de arbetande klasserna, som uti fisket finna sin hufvudsakliga bergning, beskrifves såsom mycket stor.
Christiania den 24 Febr. Då Norrska Statsinkomsterna hufvudsakligen äro grundade på de indirekta afgifterna, hvilkas belopp är betydlig förändring underkastadt, så är den nådiga propositionen rörande Rikets inkomster och utgifter från den 1 Juli 1836 till samma tid år 1839, hvilken blifvit närvarande Storthing förelagd, fördelad uti ordinarie budgeten, upptagande de inkomster, som med säkerhet kunna påräknas, och de utgifter, som till Statsförvaltningens gång äro oundgängligen nödvändiga, och extra-ordinarie budgeten, som upptager mindre bestämda inkomster och utgifter.
Ordinarie budgeten upptager en inkomst af 884,000 Sp:dr Silfver, hvaruti tull-inkomsterna ingå med 850,000 Sp:dr, och en utgift i silfver till ett belopp af 295,133 Sp:dr 40 sk., hvaraf ränta och afbetalning å statslånen upptager en summa af 198,700 Sp:dr. Den uti ordinarie budgeten uppförda inkomst i sedlar uppgår till 1,687,153, hvaruti öfverskottet af inkomsterna i Silfver ingår med 647,753 Sp:dr och tullen med 450,000 Sp:dr, då lands- och köpstadsskatterna endast utgöra 185,000 Sp:dr.
Extraordinarie budgeten upptager en inkomst i Silfver af 348,500 Sp:dr (hvaraf 100,000 Sp:dr beräknas skola inflyta från tullen). Denna del af budgeten antages att uppgå till en total inkomst af 561,552 Sp:dr, hvaraf 200,333 blifvit föreslagna att användas till flottans behof, utom hvad ordinarie budgeten dertill anslår, och 79,912 Sp:dr till Reservfond. — Summan af samtliga Statsinkomsterna beräknas att uppgå till 2,573,352 Sp:dr Sedlar.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Frankrike.
Paris den 9 Febr. Journal des Débats innehåller följande reflexioner: "Det nya Kabinettet borde redan vara bildadt. Hvarföre har detta ännu icke skett? Hvadan detta långvariga och mödosamma födslo-arbete? Är det väl sannt, att det är den afgångna Ministèrens intriger, som förhindra tillkomsten af en ny? En fallen Ministèrs intriger äro, utan tvifvel, icke så fruktansvärda, och personer, som kunde äga nog mycken kredit att för hvar och en tillstänga Ministèrens dörrar, skulle äfven äga tillräckligt inflytande för att icke sjelfve lemna de embeten de innehade. Men låtom oss tala allvarsammare: sakernas ställning förtjenar det. I dylika fall, hur går det till, enligt det representativa regerings-sättets antagna vanor? När en Ministèr faller, sker detta inför en opposition, som redan sjelf har bestämt sin verkningsplan och har en Ministèr i beredskap. Styrelsen öfvergår i andra händer; dess driffjäorar afstanna icke. Anlagom att, år 1832, den opposition, som framstod med den såkallade Compte rendu[1], hade vunnit majoriteten öfver Hr Casimir Perier; då hade Konungen kallat till sig Hr Laffitte eller Hr Odillon Barrol; han hade åt dem uppdragit att bilda en ny Ministèr; allt hade varit uppgjort på 24 timmar.
Hvarifrån har bryderiet denna gång härledt sig? — — — — — — — — — — —
Hvarföre har Hr Humann vägrat att bilda det nya Kabinettet? I brist af honom, hvarföre intaga icke redan Hr Passy, Hr Sanzet den plats, som af Ministèren lemnats ledig? Jo, derföre, att räntefrågan, ehuru vigtig den må vara, är långt ifrån att vara den vigtigaste, som den nya Ministèren har att afgöra; derföre, att en vidt omfattande politisk fråga redan uppstått framför densamma; derföre, att Ministèren blefve bragt i nödvändighet att tigga om ett stöd af den fordna missnöjda och söndrade majoriteten, eller ock att dyrt betala den fordna oppositionens högdraget förunnade medverkan! Det parti, som synes ämnadt att emottaga arfvet efter förra Ministèren, äger ingen egen kraft; oppositionen skjuter det fram, för att bringa det på fall; man talar redan om att föreskrifva detsamma hårda vilkor, som icke gå ut på mindre än ett fullkomligt uppoffrande af Casimir Periers principer; oppositionen låter, för ögonblicket, Ministèren förblifva i detta partis händer, blott det regerar i dess namn; den har undseende med detsamma såsom ett verktyg för sina förslager, såsom en blott öfvergångs-styrelse; en i sanning ärofull roll. värdig de män, som hedrat sig af att hafva deltagit i Casimir Periers bemödanden!
Det är en bitter belägenhet för en Ministèr, att synas var Herre öfver allt, och i sjelfva verket icke vara det öfver något. Det är en bedröflig sak att innehafva makten för ett partis räkning, hvars naturliga Chef man icke är. Oppositionens smicker räcker icke länge. För att bibehålla dess ogina understöd, måste man hvarje dag medgifva henne något; steg för steg omgöra allt, som sedan fem års tid blifvit uträttadt; söndra den konstitutionella monarkien och åter försätta landet i det skick hvari det befann sig före April månad 1831. Sluttningen är brådstörtande. I dag skall oppositionen begära afskaffandet af September-lagarna; i morgon, det af lagarna om hemliga föreningar, och om allmänna kolportörer[2]. Måhända måste man upplösa Kammaren; och om valen äga rum under en myndighet utan anseende och utan system, som icke förmår fatta tygeln med stadig hand, icke kan erbjuda landet någon föreningspunkt, hvilken kan då förutsäga hvad följder kunna uppstå af denna styrelse-anarki? Oppositionen afhänder sig i dag Ministèren, af fri vilja; såsom belöning hoppas den, att en oskicklig förvaltning skall åt henne öfverlemna Kammaren. Och då blir det icke mera tid att motstå oppositionen; då skall hon snart med förakt krossa sina verktyg för dagen! Då skall en oberäknelig series af nya händelser uppstå! — — — — — — — — Månne föredraganden af September-lagarne vore nog enfaldig att tro på oppositionens beröm och dess ömsinthet? — — — — — — — — —
Om oppositionen mera högaktade tiers-partiet, skulle den mindre berömma detsamma.
Se der de svårigheter, som hindra dem till hvilka Ministèren nu helt naturligt synes vara hemfallen. De skola erhålla Ministèren, må vara! De komma icke att erhålla Kammaren. Hvar och en öfverlåter dem makten, eller åtminstone skenet deraf; den politiska ledningen få de icke! De ha gått fram utan att bakom sig äga ett säkert parti, se der deras fel. De äro befälhafvare utan soldater. Redan veta de icke hvartill de skola begagna sin seger; den besvärar dem. Likväl kunna de icke gå tillbaka. De böra vara Ministrar; de skola blifva det; de äro dömde att bli det. Långt ifrån att för dem tillsluta dörren till Ministèren, håller man den öppen för dem; och skjuter dem dit in; det är blott de sjelfve som tveka. Bördans tyngd förskräcker dem. De äro ett föremål för allmänna nyfikenheten; man vill se dem såsom Ministrar; man vill utforska hvad som utgör grundtankan inom detta parti, som alltid varit missnöjdt, utan att någonsin säga hvarföre; man vill slutligen och enstämmigt, utgå ur en falsk ställning. Som Ministrar måste de nödvändigt antingen helt och hållet återkomma till den fordna majoriteten, eller fullkomligt vända sig på oppositionens sida. Skall väl deras egenkärlek kunna förpligta sig att skrida ända derhän? Vi kunne icke tro det. Makten skall äga den verkan, att fjellen falla från deras ögon. Det är icke möjligt att de beqväma sig att endast blifva oppositionens lekbollar, och att fälla domen öfver sig sjelfve, i det de, stycke för stycke, förstöra Casimir Periers verk. Vi räkne ännu tillräckligt på deras fosterlandskärlek, för att utan särdeles farhåga, vara vittnen till ett prof, som utan tvifvel äger sina vådor, men som var nödvändigt, och hvars följder Frankrikes sunda omdöme, och Konungens höga vishet, för öfrigt nog skulle veta att i tid hejda."
Belgien.
Brüssel den 12 Febr. Hans Kongl. Höghet Prinsen Don Fernando af Portugal har i förrgår, åtföljd af sin Broder, Grefve Lavradio, Riddaren Vasconcellos m. fl. hit anländt, för att snart begifva sig till Portugal. (Hamb. Corr.)
Representant-kammaren har, i går, på sådant sätt afgjort de af Inrikes Ministern, i anledning af den föreslagna Municipalitets-lagen, framställda frågorne, att städernas Borgmästare och bisittarne i Municipal-Rådet skola af Konungen utnämnas uteslutande inom Församlingsrådet, och att dessa bisittare jemte Borgmästaren skola deltaga i verkställandet af de allmänna lagarne. Häröfver föreföllo lifliga debatter, och beslutet fattades med 50 röster mot 42. Derefter antogos de begge första artiklarne af förenämde lag.
Senaten slutade den allmänna debatten rörande statsskulds-budgetten. (B. H.)
Grekland.
London den 12 Februar. En Engelsk tidning innehåller följande bref från Athen, dateradt den 3:dje Januari:
"Jag fäster allt förtroende till eder aktning för sanning och rättvisa, då jag ber eder, uti edert blad införa ett utdrag utaf medföljande Grekiska tidning, hvars tillförlitlighet i uppgifter hvarje här vistande Engelsman kan vittsorda. Jag har nu uppehållit mig i Athen i tre månader, och har här gjort vidsträckta bekantskaper; men under hela denna tid har jag aldrig hört omtalas några politiska stämplingar, eller någon misstanka derom, i någon trakt af Grekland. Endast på Turkiska gränsen, hafva oordningar ägt rum; försök gjordes der, att vidtaga försvarsanstalter mot plundringar af röfvare-band, som till större delen intränga från Turkiska sidan öfver gränsen, och, i det de draga sig undan till det senare området, förhindra Grekiska troppar att uppsöka dem. Långt ifrån att hufvudstaden är oroad, ser man Konungarne i Grekland och Bäjern dageligen spasera utom staden tillsammans, utan svit. Ehuru befolkningen är uppskattad till omkring 15,000 personer, har jag icke hört omtalas något mord i Athen under ofvannämda tid, och blott en enda inbrottsstöld. Tryckpressen är fullkomligen fri; Jury-förhandlingarne försiggå med mycken ordning, och denna inrättning är omtyckt af folket. En obeväpnad polis fullgör sin tjenst ganska verksamt, utan all behöfva anlita gendarmeriets biträde; skatterne äro icke tryckande: och hvad som är det största beviset på lugnet, är, att arbetslönerne uppgå till det höga priset af 2 sk. Sterl. till 3 sk. 6 p:ce om dagen, uti och omkring staden, under det att byggnads-spekulationer verksamt förehafvas af infödde Greker och Utländningar, utan att hysa någon farhåga för ingrepp i ägande rätten. En Amerikanare har redan nedlagt öfver 20,000 Piaster i hufvudstaden, och en Skottländare uppskattar sin egendom i Attika till omkring 50,000 Piaster. Hvilka misstag än denna Regering kunnat begå (i detta fall anklagas den af många), så hafva bönderne blifvit rikare under landets nuvarande Styrelse. Två händelser i förlidne månad hafva väckt allmän tillfredsställelse: upprättandet af ett Stats-Råd, bestående af 19 Greker af stort inflytande, jemte General Church, den rycktbare Engelske Phil-Hellenen; och ett dekret om bildandet af en National-bank, grundad på en af ett Hus i London erbjuden fond. Som en Engelsk ångbåt afgår, hvarje månad, från Falmouth till Patras, är det icke för mycket om man begär, att tidningsskrifvarne sjelfve noga underrätta sig om förhållanderne, innan de författa artiklar om Grekland."
Ett annat bref från Athen af samma datum innehåller:
"I flere utländska tidningar läsa vi artiklar om Grekland, af hvilka de ena äro orimligare än de andra. Vi skulle icke fästa någon uppmärksamhet härvid, om de personer, som sätta dessa rykten i omlopp, hade fortfarit att uttrycka sig i sådana allmänna ordalag, som anstå det ogrundade i deras uppgifter. Men som de, till och med, anfört bestämda händelser, under det de bekräfta deras tillförlitlighet, är det vår skyldighet att förklara, det dessa nyheter äro fullkomligt ogrundade, fastän de upprepas af flera tidningar i Frankrike, England och Tyskland.
Då man läser dessa berättelser skulle man vara frestad att tro, det Grekland är skådeplatsen för oupphörliga oenigheter och tvister, medan tvärtom vårt land befinner sig uti ett förhållande af fullkomligt inre lugn, med undantag af en punkt på östra gränsen, hvarom dessa tidningar, besynnerligt nog, ingenting förmäla. Till bestyrkande af sina uppgifter anföra de flere provinser, i hvilka ordningen aldrig ett enda ögonblick varit störd; och utgående från denna synpunkt, bemöda des ig att framställa en tafla af vår ställning, som helt och hållet är diktad.
Det är tid, att sådana tidningar, som äro angelägna att tala om detta land, förskaffa sig mera noggranna efterrättelser, hvilket blir dem ganska lätt. För det närvarande kunna vi försäkra, att ingenting är mera orimligt och falskt än de föregifna tilldragelser dem de omnämna." (Times.)
Norra Amerika.
New-Yorker-tidningarne meddela äfven underrättelser från Mobile, enligt hvilka två tropp-afdelningar i Florida blifvit nedgjorde af Seminol-Indianerne, så att, af 112 man, endast 3 kommo undan. Ett ångfartyg med 4 kompagnier hade, från New-Orleans, afgått till det ställe, der detta nederlag hade ägt rum.
En Amerikansk Skonert, som medförde frivilliga från New-Orleans till Tejas, hade blifvit tagen af ett Mexikanskt fartyg. Kaptenen, manskapet och passagerarne, tillsammans 50 personer, affördes fängslade till Matamoros, och infördes der i allmänna häcktet. (B. H.)
LITTERATUR.
Anvisning till Svenska Fodervexternes kännedom, af P. F. Wahlberg, Med. D:r och Professor, Ledamot af Kongl. Wetenskaps- och Landtbruks-Akademierna. Stockholm 1835, tryckt hos H. G. Nordström.
Behofvet af en förändrad riktning af landthushållningen i Sverige tyckes vara temligen allmänt erkänd, åtminstone skulle man tro det af de öfverensstämmande yttranden som återfinnas i nästan hvarje, i senare åren hos oss utkommen, ekonomisk skrift. Snart sagt allmänt yrkas utvidgning af ladugårdsskötsel och får-afvel, samt öfver hufvud ett landsbruksystem som försäkrar landtmannen om näring åt jorden, eller rättare åt de vexler han på den vill odla, i stället för att till det yttersta utsuga den. Detta senare gick någorlunda an på den tiden Sverige hade mindre öppen jord, emedan denna då af naturen ofta var så god, att dess resurser syntes liksom outtömliga, men i en tid som den närvarande då allt hvad plöjas kan, år efter år kommer under plogen, blir behofvet af gödning och gödningsämnen, samt ladugårdsskötsel, år för år klarare af erfarenheten ådagalagdt. Man har sålunda funnit nyttan af, och äfven i nästan alla delar af riket börjat införa odlingen af fodervexter, i stället för att år efter år skörda samma ängar, som från urålders tid gifvit ett minimum af afkastning; men Sverige har liksom stannat redan vid början af denna vigtiga reform.
Några få fodervexter hafva nästan uteslutande odlats och bland dem har Timothejgräset haft en så betydande öfvervigt att man liksom med detta ensamt synes velat försöka att verkställa hela reformen; ty odlingen af röda klöfvern och åkervickern har ännu icke på långt när fått den utsträckning som förstnämda gräs. Orsaken härtill torde dels böra sökas deri, att man tagit anledning till dessa foderslags odling utifrån i en tid, då desammas odling der var öfvervägande; att den ena följt den andras exempel, utan förmåga att sjelf kunna inse eller utfinna det bättre, äfvensom i svårigheten att i handel få andra frön till fodervexter än af de allmänt odlade. Att emellertid felaktigheten af närvarande förhållande äfven hos oss af flere upplyste landthushållare blifvit insedd, berättigas man att tro af åtskilliga yttranden från sådana män, men ju mera man inser detta, desto snarare blir det äfven erkändt att kunskaper saknas till detta bättres utfinnande och utförande. Hvarje vext trifves nemligen bäst under vissa förhållanden, beroende af lokal, klimat m. m, och när dessa vid dess kultur ej behörigen afses, vantrifves eller bortdör den. Skall derföre odlingen lyckas så fordaras ej mindre kännedom af sjelfva vexten och dess frön, än de för densammas odling mest gynnande omständigheter. Läran om att detta ligger till största delen inom natur-vetenskapernes och egentligen inom botanikens område, och det var härifrån som landtbruksläran och landthushållaren hade att söka det förnämsta biträdet för sin förkofran.
Denna delen af natural-historien har också i de senare tiotalen af år, mer än under någon föregående period, åt detta håll varit riktad och har till följe deraf äfven åt vår samtid förvärfvat en massa af säkra i det praktiska lifvet högst nyttiga kunskaper, hvilkas spridande otvifvelakligt är af behofvet högligen påkalladt. Det är hufvud-resultaterne af sådana studier med afseende på odlingen af fodervexterne, som författaren till närvarande arbete lemnat på ett sätt, som Rec. tror skall tillfredsställa både den lärde och olärde, både den mera theoretiske och mera praktiske landthushållaren. Men på det att dessa vigtiga resultater skulle kunna blifva hvarje landthushållares egendom, så erfordrades en förberedande kunskap i vextlärans elementer, som ännu hos mången saknades. Denna har Författaren lemnat i Inledningen, och det så lättfattligt och med så omfattande plan, att denna lilla vägledning näppeligen lemnar något öfrigt att önska. Som bekant är, fordrar inledningen i botanikens studier, enligt förutvarande Författare, en icke obetydlig tid och möda, och liksom studium af grammatikan, anser man vanligen att den redan i yngre åren under andras ledning bör vara inhemtad; men då Författaren antagit, att detta icke är fallet med största delen af landthushållare, har han affattat denna del så, att läsaren, med en och annan frisk vext framför sig, och med gräsen äfven om de äro torkade, under ett par dagars studium, kan på egen hand genomgå läran om vextens delar, under det han med detsamma får en för behofvet tillräcklig kännedom om de botaniska konstorden (termini technici). Dessa äro här begagnade i öfverensstämmelse med Hartmans Flora, hvilken, likasom närvarande arbete, begagnar det Svenska konstspråket. Han lemnar derefter en kort öfversigt öfver vexternes naturliga system, med den inskränkning arbetets omfattning fordrar; af denna får läsaren ett begrepp om vexternas naturliga frändskaper och deraf beroende egenskaper. Likaså lemnas äfven en öfversigt af Linnés Sexual-system, såsom en ledning för växternas examination, hvilken mycket underlättas genom den exposé af samma system, som på en enda tabell gifves öfver klasser och ordningar, jemte därtill hörande förklaring. I Rec. tanke kunna icke med tillhjelp af något föregående arbete dessa förberedande kunskaper så lätt eller så snart inhemtas.
Då gräsen till och med för Botanisten anses höra till svårare växter att bestämma, så har Författaren äfven för deras examination uppgjort en tabell jemte förklaring, hvarigenom dessa, med sina små blomdelar, blifva lätta att till sina slägten igenkänna. De hufvudsakligaste momenter, hvaraf vexternes fortkomst och trefnad beror, sluta inledningen och fortgå med tillämpning till de särskilta arterna och vårt lands olika lokaler m. m. genom hela arbetet. Författaren indelar enligt vanligt bruk fodervexterne i gräs, bladvexter och rotvexter, af hvilka han afhandlar de 2:ne första afdelningarna. Rotvexterne förbigår han, emedan dessa till sina arter både äro få och allmänt kända, och deras användning i landthushållningen är af den vigt att de synas förtjena en särskilt afhandling.
Utom de allmännare hos oss och utrikes odlade foderslagen, upptager författaren ett icke obetydligt antal föga kända, men derföre icke mindre vigtiga, arter, och alltid med hänsyn till Svenska klimatet i landets olika delar; till följe af detta senare, utmönstras äfven åtskilliga i södra Europa odlade och i ekonomiska skrifter omnämda fodervexter.
Vid hvarje art upptagas, utom dess vetenskapliga namn, äfven de svenska benämningarne i olika landskap, samt andra olika på samma art, så väl i botaniska skrifter, som i fröhandel förekommande namn, eller så kallade synonymer. Denna föga bemärkbara omständighet besparar köparen månget misslyckadt företag, då, som bekant är, samma vext på frökatalogerna förekommer under flere namn, äfvensom, å en annan sida, olika vexter med liknande namn, men till egenskaper ganska skiljda, fast ofta förblandade, här utmärkas, hvarpå Raijgräsen lemna det bästa exemplet, då icke allenast under denna benämning verkliga Raijgräs-arter, både en-åriga och fler-åriga, utan äfven gräs af helt andra slägten och egenskaper, ofta förstås. Näst efter namnen, utmärkes vextens varaktighet, äfven en omständighet, hvars vigt en hvar, som företagit sig nya försök i denna väg, nogsamt torde känna, då han af en-åriga (annuella) vexters utsåning beräknat fleråriga skördar, hvarpå de annuella Raijgräsen, så väl som flera andra fodervexter, lemna exempel. Öfver hvarje art meddelas en kort habituel beskrifning, äfvensom dess skillnad från närslägtade arter; en uppgift öfver dess naturliga förekommande i olika delar af riket eller utom detsamma, eller, med andra ord, dess geografiska förhållanden; öfver de jordmåner den företrädesvis älskar, dess blomningstid, fröskörd, såning, så väl med afseende på tid som plats och fröqvantitet; dess lämplighet till bildandet af betesmark , till grönfodring eller höproduktion, samt för olika behofver. Slutligen uppgifves dess afkastning i grönfoder och hö, äfven priserna på fröen och anvisning på de ställen der dessa kunna köpas. Särskildt afseende fästes på det karakteristiska utseendet af de olika arternas frön och särdeles på skillnaden mellan sådana, som oftare förvexlas, bedrägligt utprånglas under oriktiga namn, och sålunda, då de inköpas i stora qvantiteter, föranleda betydliga missräkningar och förluster. Som exempel må anföras de trenne allmännast odlade klöfverslagen (den röda, hvita och Alsike-klöfvern), hvilka ej sällan utgifvas i handel det ena för det andra. Huru enkla de likväl äro att urskilja, inses af det följande. Den röda klöfverns frön äro dubbelt större än de andras, samt aflånga och antingen vaxgula eller violetta; hvita klöfverns mindre, rundare och pomeransgula; samt Alsike-klöfverns, som till form och storlek likna den hvitas, vanligen gröna, eller någon gång mörkt violetta. Sedan, på detta vis, omkring 220 särskilta fodervexter blifvit mer eller mindre detaljeradt afhandlade, följer ett korrt sammandrag af innehållet, bestående i en öfversigt af de väsendtligaste fodervexterna efter de särskilta lokalerna och jordmånerna, samt för rikets olika hufvuddelar, jemte det de förnämsta hövexterna, betesvexterna och grönfodringsvexterna särskilt omnämnas. Genom dessa öfversigter lättas belydligen urvalet af de för den ena eller andra odlingen passande foderslagen; likaledes lättas öfversigten af de förekommande fodervexternas stora antal genom ett vetenskapligt och ett Svenskt namnregister, i hvilket förra äfven tecken utmärka en- två- eller flerårigheten af hvarje vext. Utom de egentliga fodervexterna upptagas äfven bland de speciella afhandlingarne och på sina ställen, de vexter som tjena till dämpandet af flygsanden i vårt land. Äfven för mark, som antingen är för torr eller för sank för odlingen af vanliga fodervexter, eller af mindre bördighet, har författaren anvisat passande foderslag, hvilkas odling likafullt kan gifva god afkastning. För torra ställen tillstyrkes: Festuca inermis, Trifolium medium m. fl., för sank mark Molinia maxima, Alopecurus nigricans &c., af hvilka den förra bland alla för Sverige passande gräs sannolikt ger den största afkastning, och den sednare en lika rik skörd, som de bästa ängsgräs.
Äfven Landtbrukaren i rikets nordligaste trakter hemtar i detta arbete goda förhoppningar om möjligheten af en högre ängsskötsel, då författaren på sina ställen anvisat fodervexter, som för dessa trakter särskilt lemna fullt så goda utsigter, som flera af de sydligare. Utom nyssnämde, förut föga begagnade fodervexter, torde särskilt afseende böra fästas vid följande: Melica altissima, Elymus sibiricus, Vicia biennis, pisiformis m. fl. Lolium aristatum, de större Astragalus-arterna, flera hittills föga kända Klöfverslag, Meliloterna, Spergula maxima, Ostindiska Lucernen och Humle lucernen m. fl. — Af hvad man i de speciella artiklarne inhemtar, är det lätt förklarligt att åtskilliga fodervexter, hvilkas odling i så hög grad bidrager till landtbrukets större afkastning i främmande länder, hos oss blifvit såsom oduglige förkastade, just till följe af misstag om de rätta arterna eller dessas rätta plats och klimat. Efter den anvisning vi i närvarande arbete få, komma dessa utan tvifvel att intaga ett vigtigt rum i vår foderkultur. — Rec. tillåter sig slutligen anmärka, att närvarande arbete skiljer sig från föregående, äfven utländska, af ett liknande syfte, derigenom, att det på en gång lemnar en kort och för den i botaniken oinvigde lättfattlig, ledning till vextslagens kännedom och en detaljerad behandling af de särskilta fodervexternas kultur m. m. Fyra koppartaflor, föreställande hos oss mindre kända, vigtiga fodervexter, åtfölja arbetet, och författaren utlofvar att framdeles meddela flera dylika. — Rec. tror sig göra landet en tjenst, då han i sin mån sökt bidraga till att göra detta vigtiga arbete allmännare kändt och rekommenderar dess läsning ej allenast för egentliga landtbrukare, utan äfven för blifvande Veterinär-läkare och Landtmätare, för de förra i anseende till kännedomen om sjelfva foderslagen, för de senare med afseende på värderingen af jorden. Om Sverige ägde Sockenskolor, sådana som Preussen och Danmark, eller seminarier för bildandet af skollärare för allmogen, så kunde detta arbete knappast undgå att inom hvarje församling finna flera lärjungar, men på den ståndpunkt allmogens undervisning ännu hos oss står, vore redan mycket vunnet, om det funnes vid hvarje kyrka, så att de upplystare inom församlingen derigenom alltid äg- de tillfälle till dess rådfrågande, för att sedan genom sina exempel gifva anledning till en bättre ängssköt- sels allmänna införande. —t—
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium gör vetterligt: Hos kongl. Kollegium har Konst-Stigaren vid Stora Kopparberget C. J. Ohlsson anhållit om Patent å ett här i Riket obegagnadt sätt att af sammanhängande, jemte hvarandra liggande jern- eller koppartrådar slå tåg eller linor, användbara till uppfordring utur grufvor samt till andra behof; å hvilken uppfinning, hvars införande och användande voro förenadt med betydliga kostnader, Sökanden till Kongl. Kollegium inlemnat en så lydande beskrifning:
"Till dessa linor, då de äro af jern, begagnas trådar af segt och godt jern, som med en visa aktsamhet blifvit dragne och äro fria från flagor och andra fel. Dessa trådar, ifrån 1/2 till 2 decimal-liniers diameter, sammansnos på en bana af minst 130 fots längd, ifrån 3 till 6 st. tillsammans, allt efter den blifvande linans beräknade groflek och styrka, och efter sjelfva trådarnes dimension och antal. Dessa parter, 3 eller 4 till antalet, också beroende på trådarnas dimension och antal, sammanslås sedermera med hvarandra till en fullständig lina. Den färdiga linan insmörjes eller, rättare, inkokas, innan begagnandet med en blandning, hvars beståndsdelar äro 2/3 hartz och 1/3 olja för att skydda mot rost och anfrätande. Slutligen nämnes att en lina, bestående af parter med 4 trådar i hvarje part samt tråden af 1 dec. lineas diameter redan blifvit begagnad till uppfordring vid Stora Kopparbergs Grufva samt att en sådan lina, efter dermed anställda sträckningsprof burit cirka 30 Skepp, viktualievigt innan hon brustit."
Och har Kongl. Kollegium med stöd af Kongl. Patentförordninge af den 13 December 1834, härigenom velat tillägga Konst-Stigaren C. J. Ohlsson Patent under Åtta (8) års tid, å det uti ofvan intagne beskrifning omförmälda sätt att tillverka jern- och kopparlinor, så att han under nämde tid må äga att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom Riket utöfva berörde uppfinning, samt begagnandet deraf på andra öfverlåta. Dock är härvid att iakttaga:
1) Att innehafvaren af detta Patent bör, så vida han vill detsamma tillgodonjuta, hafva senast inom Tvenne (2:ne) månader härefter, hvarje månad till Trettio (30) dagar räknad, Patentet allmänneligen kungjort genom införande deraf till hela dess innehåll Trenne (3:ne) gånger uti Sveriges Statstidning eller Post- och Inrikes Tidningar.
2) Att, om någon förmenar eller tilltror sig kunna styrka att den uppfinning, hvarå detta Patent lyder, varit här i Riket känd och begagnad, innan Patentinnehafvaren sin Patentansökning till Kongl. Kollegium ingaf, samt någon på grund deraf åsyftar att få Patent-rätten häfven, är honom obetaget, att, inom Sex (6) månader från den dag Patentet finnes Tredje (3:dje) gången i Stats-Tidningen infördt, sådant klander af Patentet hos Kongl. Kollegium anmäla; åkommer ej klander af Patentet inom ofvanbestämda tid, äger vidare talan derå ej rum.
3) Att Patent-innehafvaren bör, vid påföljd af Patent-rättens förlust, så väl inom Tvenne (2:ne) år härefter inför Kongl. Kollegium styrka, att han är i full utöfning af den uppfinning, hvarå detta Patent lyder, som sedermera en gång hvarje år under Patent-tiden hos Kongl. Kollegium ådagalägga, att uppfinningen fortfarande begagnas.
I öfrigt äger Patent-innehafvaren att, i afseende på användandet af ifrågavarande uppfinning tillgodonjuta de förmoner och rättigheter, hvilka Fabriks-idkare i allmänhet tillkomma, hvaremot honom åligger, att ställa sig till efterrättelse hvad de rörande Manufakturerne gällande författningar innehålla.
Skulle Sökandens Patent-rätt genom arf eller hvad laglig afhandling som heldst, till någon annan inom Sverige bosatt välfrejdad person öfverlåtas, skall densamma för hvarje annan laglig innehafvare medföra de rättigheter, som med detta Patents lydelse och Kongl. Patentförordningen af den 13 December 1834 äro enlige, sedan likväl den nye innehafvaren sig hos Kongl. Kollegium anmält och Öfvcrlåtelse-Resolution undfått.
Slutligen har Kongl. Kollegium härmed velat förklara, att detta Patent icke må anses medföra någon öfvertygande visshet derom, att den nu patenterade uppfinningen är ny och här i Riket obegagnad eller att den kan med fördel användas. Stockholm den 29 Januari 1836.
C. D. Skogman.
J. A. Leijonmarck.
A. P. von Sydow. E. W. Brandel. O. E. Bergius. (Sigill.) J. N. Borelius.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer förordnat, att vissa exemplar af Bihanget till Rikets Ständers Protokoll vid 1833 & 1834 årens Riksdag skola, efter reqvisitioner, utan betalning tillhandahållas Stats-Rådets Hrr Ledamöter samt Hr Justitie-Kansleren, samtliga Stats-Expeditionerne, Kongl. Maj:ts Kabinett, Högsta Domstolen, Beredningen, Nedre Justitie-Revisionen, R. St. Justitie-Ombudsman, Tryckfrihets-Kommittén, Hof-Rätterne, Rikets Kollegier, Öfver-Post-Direktörs-Embetet, General-Tull-Styrelsen, General-Adjutants-Expeditionerne för Armén och Flottorne, Seraphimer-Ordens-Gillet, Öfver-Intendents-Embetet, Landtmäteri-Kontoret, Banken, Öfver-Ståthållare-Embetet samt Läns-Styrelserne, de mindre Läroverken, hvilka med Bibliothek äro försedde samt Riks-Ståndens Kanslier; så varder härmed kungjordt, att häftade exemplar af berörde Bihang kunna af vederbörande emot behöriga qvittenser under loppet af nästkommande Mars och April månader i Riksgälds-Kontoret uttagas alla Onsdagar emellan kl. 11 och 1 på dagen. Stockholm af Riksgälds-Kontorets-Kommissariat den 20 Februari 1836.
Ett Assessors-Embete uti Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätt öfver Skåne och Blekinge är genom förre innehafvarens den 23 sistlidne Januari erhållna befordran ledigt, och samma Embete må inom 56 dagar derefter, eller sist å Lör- dagen den 19 i nästa månad, kl. före 12 på dagen, hus Kongl. Hof-Rätten sökas; hvilket tredje gången kungöres. Christianstad den 3 Febr. 1836.
Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Höglofliga Kommerse-Kollegium, genom den 22 sist1. Januari utfärdad Kungörelse, förordnat, att Christinaehamns eller den så kallade Fastings-Marknad innevarande år och tills vidare skall börjas den 15 i stället för den 10 Mars. Så får Magistraten, med ändring af dess den 18 sistförflutne Januari utgifne och uti Stats-Tidningen för den 5 i denna månad, intagne Annons, härmed tillkännagifva, att de Handlande, Fabrikörer eller Handtverkere, som ärna besöka innevarande års Fastings Marknad, och hålla varor till försäljning i öppna bodar på Torget, böra 14 dagar före Marknadens början, anmäla sig hos Byggnings-Rådmannen J. S. Kull till erhållande af tjenlig Ståndplats. Christinaehamn den 13 Febr. 1835. Magistraten.
Sedan Kongl. Maj:t i Nåder bifallit, att å Warbergs f. d. fästning må för Norra Halland inrättas ett Lasarett och Kurhus, har Direktionen härmed skolat annonsera den vid samma Lasarett och Kurhus blifvande Läkarebefattning, hvartill Direktionen anslagit 333 R:dr 16 sk. B:ko årlig lön, ledig; och äga kompetente Sökande, att inom 56 dagar efter det denna annons finnes första gången i Stats-Tidningen införd, sina ansökningar, åtföljde af behörige meritförteckningar, ingifva till Ordföranden i Norra Hallands Lasaretts-och Kurhus-Direktion, under adress Warberg och Öströö, och lemnas den upplysning, att Direktionen vill bemöda sig all framdeles bereda Läkaren fria husrum i närheten af Lasarettet och Kurhuset.
För en skicklig och pålitlig Skorstensfejare, försedd med betyg derom, äfvensom om god frejd och anständigt uppförande, är tillfälle att sig i Skenninge bosätta; lönevilkoren äro förmonliga. Hugade Sökande härtill kunna sig hos Magistraten derstädes anmäla. Skenninge den 23 Februari 1836.
Svenska Trädgårds-Föreningens Ledamöter, behagade Onsdagen den 2 Mars, kl. 6 e.m, sammanträda i Kongl. Landtbruks-Akademiens rum.
Notifikationer.
ÅRS PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Skara Stads Rådhus-Rätt har, genom utfärdad offentlig stämning, kallat samtlige Borgenärerne uti Hr Borgmästaren G. A. Mellbins och dess Fru C. Charlotta Mellbins, född von Strokirch, afträdda gäldbundna Bo, till inställelse vid Rådhus-Rätten å Måndagen den 4 Juli nästa år 1836, kl. 12 före på dagen, för bevakandet af deras kraf, på sätt och vid det äfventyr Kongl. Konkurs-Lagen af den 12 Mars 1830 bestämmer. Skara å Rådhuset den 30 December 1835.
= Att Långhundra Härads-Rätt genom offentlig stämning kallat och förelagt Bonden Jan Jonssons i Ekskogen, Kårsta Socken, samtlige Borgenärer att, vid talans förlust, sist å andra Rättengångsdagen af det Lagtima Ting med förenämde Härad, som sex månader efter den 30 sistl. Januari först infaller, deras fordringar hos Härads-Rätten anmäla och bevaka, på så sätt Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver; det varder härigenom första gången kungjordt. Stockholm den 24 Februari 1836.
= Å den 11 nästkommande April, kl. 12 på dagen, utgifver Skenninge Rådhus-Rätt Domar i Afträdes-och Urarfvagörelse-målen mellan Arfvingarne i 1) all. Öfver-Jägmästaren C G. Hoffbergs och 2) all. Kapiten C J. Agrells gäldbundna Boen och Borgenärerne deri.
= Att Kgl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt genom utfärdad offentlig Stämning kallat och förelagt Majoren Carl Axel Bergenstråles samtlige Borgenärer att, vid talans förlust, antingen förr eller sist å den 14 Juni nästk. år 1836, inför Kgl. Hof-Rätten vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar tvefalt skriftligen uppgifva och styrka samt med ed fästa; det varder härmed kungjordt andra gången.
= Wässbo Härads-Rätt har genom beslut den 30 sistl. Juni, kallat och förelagt aflidne Adjutanten Fredrik Otto Trotzigs och hans äfven aflidna Fru Ulrica Charlotta Trotzigs, född Ribbing, samtlige så kände som okände Borgenärer, att före kl. 7 e. m., å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som i nämnde Härad infaller näst efter natt och är från ofvanberörde dag, deras fordringar inför Härads-Rätten anmäla, vid den påföljd Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 bestämmer; hvilket härmed tredje gången kungöres.
= Bonden Johan Jonssons i Bjenberg, Umeå Socken, samtlige Borgenärer varda, till följe, af Umeå Tingslags Härads-Rätts denne dag fattade beslut, kallade, att före kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som i Tingslaget infaller näst 6 månader efter nämde dag, inför Härads-Rätten sine fordringar så uppgifva och bevaka, som Kongl. Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver; hvilket tredje gången kungöres. Umeå Tingsställe den 2 Maj 1835.
= Lindesbergs Stads Rådhus-Rätt kallar härmedelst, i öfverensstämmelse med fattadt beslut afl. Målaremästaren Örns så kände som okände Borgenärer, att vid talans förlust, kl. före 12 å första helgedagsfria Måndag, uti April månad nästk. år inför Rådhus-Rätten sine fordringar uppgifva, med ed styrka, och äfven i sökt Urarfvaförmån sig yttra Lindesberg den 28 Sept. 1835.
= Jemlikt Kinds Härads-Rätts, i anledning af Utrednings- och Gode Männens i aflidne Anders Månsson på Ullasjö Stom Sterbhus Hr Postmästaren E. G. Björks och Krono-Länsmannen J. Andréns gjorda ansökan om årsstämning, denna dag fattade beslut; varda bemälte aflidnes och dess efterlemnade Enkas samtlige Borgenärer härmedelst kallade och stämde, att före kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter natt och år ifrån nedanstående dag i Häradet infaller, sine fordringar vid talans förlust inför Härads-Rätten anmäla och bevaka, på sätt och i den ordning Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver. Tingsstället Svenljunga den 2 Juli 1835.
TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER
= Att Hushållerskan Sabina Lundman afled sistlidne December månad hos undertecknad, och att hennes ringa qvarlåtenskap var otillräcklig till begrafningskostnaden; det varder hennes okände slägtingar härmed tillkännagifvet. Stockholm den 23 Februari 1836. Maria Lindbom,
Enka efter afl. f. d. Hof-Distillatorn Lindbom.
= Utdrag af Domboken, hållen vid Lagtima Höste-Tinget med Södra Wedbo Härad i Ekesjö Stad, den 17 November 1835.
§. 176 Enkan Greta Samuelsdotter i Ingarp lät, genom förre Riksdagsmannen Jonas Johansson i Höreda, som anmälte, att Lars Magnusson Lindqvist numera vore afliden, i bevakningsändamäl till Rätten ingifva följande Testamente:
”Afskrift: Som ingenting ibland menniskoslägtet är vissare än döden, så är ock ingen ting ovissare än när den inträffa kan; derföre hafva vi undertecknade äkta makar, medan vi tillsammans lefva, oss emellan öfverenskommit samt med moget betänkande och sundt förnuft afslutat som följer:
Jag Lars Magnusson Lindqvist skänker och testamenterar till min kära Hustru Greta Samuelsdotter i Ingarp, om hon mig öfverlefva skulle, all vår förvärfda såväl fasta Egendomen, en sjettedel efter helt räknadt i Skatte-Krono-Hemmanet Ingarp i Höreda Socken, som äfvenledes den lösa egendomen, den vare sig af hvad namn den vara månde.
Likaledes skänker och testamenterar jag Greta Samuelsdotter till min kära man Lars Magnusson Lindqvist, om han mig efterlefva skulle, med samma rätt och rättighet som min kära man mig efter ofvanstående innehåll förunnadt hafver, och efter begges vår död skiftas vår efterlemnade qvarlåtenskap enligt lag.”
Denna Testamentariska Dispossition är med vår fria vilja och sundt förnuft beslutad, hvilket allt vi i tillkallade vittnens närvaro bekräfta, som skedde i Ingarp den 29 September 1828.
Närvarande vittnen på en gång underskrifva.
Och anhöll tillika ombudet, att, enär Lindqvists närmaste arfvingar vistades å okänd ort, Greta Samuelsdotter måtte få genom införande af Testamentet i Allmänna Tidningarne, detsamma delgifva samtliga den aflidnes arfvingar.
Resolverades:
Genom Greta Samuelsdotters försorg skall en bestyrkt afskrift af ofvan intagne Testamente tillställas aflidne Lindqvists närmaste arfvingar, hvilka, vid förlust af vidare rättighet dertill, äga, inom natt och år efter delfåendet, emot Testamentet i laga ordning anställa det klander, hvartill de förmena sig vara befogade; Och må det vara Greta Samuelsdotter obetaget att, genom införande i Allmänna Tidningarne af detta Protokoll och Beslut, delgifva Testamentet åt de Lindqvists skyldemän, hvilka å okänd ort sig uppehålla. Bevis, att Testamentet blifvit bevakadt, kommer att detsamma åtecknas. Ut Supra.
På Härads-Rättens vägnar.
A. G. Rudling
= Genom lagligen inför Östkinds Härads-Rätt i Östergöthland bevakadt Testamente, har aflidna Pigan Brita Henriksdotter i Häradshammars Prostgård förordnat, att all dess qvarlåtenskap skulle efter hennes död tillfalla dess Sondotter Maja Kajsa Herman på Goflösa ägor i Normlösa Socken. Och äga de, som anse sig hafva fog att klandra förordnandet, att inom den tid 18 Kap. Ärfda-Balken föreskrifver i laga ordning klanderstalan anhängig göra inför ofvanberörde Härads-Rätt.
= Som icke med säkerhet kunnat utrönas, huruvida flere eller närmare Arfvingar efter den 24 November 1830 här i Staden aflidne Hr Stats-Kommissarien och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Anders Söderholm finnas, än de Syskonbarn, hvilka till lyftning af arf efter honom, hos Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammaren sig redan anmält; så uppmanas härigenom alla de, hvilka till samma qvarlåtenskap förmena sig äga lika, eller bättre rätt, att om lyftande af arf efter bemälde Hr Stats-Kommissarie hos Kollegium sig anmäla och legitimera, vid den i Kongl. Förordningen, angående ändring i 15 Kap. 5 §. Ärfda-Balken af den 30 Maj 1835, stadgade påföljd. Stockholms Stads Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 5 Jan. 1836.
= Klander emot aflidne Enkan och undantagshustrun Kjersti Jönsdotters i Wellsjö, af Färs Härad och Malmöhus Län, i lifstiden upprättade förordnande, till förmon för Wellsjö Sockens Fattigkassa, anmäles inom ett år efter tredje annonsens införande i allmänna tidningarna, vid Färs Härads Tings-Rätt.
= De som äga laglig arfsrätt efter aflidne Inspektoren Abrah. Luthman, böra anmäla sig hos undertecknade utredningsmän uti Luthmans Sterbhus, samt dervid bestyrka uti hvilket slags förhållande de stått till aflidne Luthman i lifstiden. Råneå i Norrbottens Län den 30 Januari 1836.
| E. J. Sundbaum, | J. D. Wahlberg, |
| Häradsskrifvare. | Bruks-Inspektor. |
DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.
= Att den Bolagshandel vi drifvit under Firma Luth & Dahl med denne dag upphört, äfvensom att vi hvar för sig, under våra egna namn fortsätta handel, få vi härmed tillkännagifva. Gefle den 31 December 1835.
= Till underrättelse för Skepparen och Borgaren härstädes H. J. Ihns, hvars vistelseort för närvarande är och i flere år varit alldeles okänd, varder härmed kungjordt, att hans här i Staden ägande Hus och Tomt, Bub N:o 27 i fjerde roten, utmätt för hans flera års utskylder till Kronan och Staden kommer att genom exekutiv Auktion härstädes försäljas inför Magistraten å Rådhuset, Onsdagen den 6 instundande April; varandes härvid anmärkt, att fastigheten är värderad till 200 R:dr B:ko och att förrättningen ej hindras af Ihns uteblifvande. Strömstads Rådhus den 8 Febr. 1836.
Borgmästare och Råd.
= Som Brandförsäkrings-Brefven , utfärdade den 18 November 1815, under N:s 9,994 och 9,995 för Åbyggnaderne inom Malmöhus Län belägne Kungsgårdarne Flyinge och Dahlby, äro förkomne, alltså varda dessa Brandförsäkrings-Bref härmed allmänneligen efterlyste, med anmodan att den eller de, som tilläfventyrs deraf äro innehafvare, behagade aflemna desamma, till Allmänna Brandförsäkrings-Verket för Byggnader å Landet.
= Uppå ansökning af Kopparslagaren Pehr Olof Forsbergs Hustru Eva Margareta Forssberg, född Ruda, har Rådhus-Rätten uti Eskilstuna Fristad, genom beslut den 24 sistlidne Oktober förelagt hennes afvikne Man, bemälde Forssberg att inom natt och år derefter, infinna sig hos sin Hustru, för att bo och blifva med henne vid äfventyr att eljest skillnad uti äktenskapet beviljas; hvilket härmedelst till Forssbergs efterrättelse kungöres.
= Borgenärerne uti aflidne Grosshandlaren Chr. A. Kamps Massa, erinras härigenom att redovisning och slutlig utdelning i denna Massa, kan uttagas hos L. Dahlgren härstädes från och med den 25 nästkom. Febr. 1836. Uddevalla den 19 Jan. 1836 Sysslomän.
= Uppå derom af Hustru Catharina Maria Nordin i Ekeby hos Gottlands Norra Härads-Rätt gjord ansökning, samt jemlikt Härads-Rättens i anledning deraf denna dag fattade beslut, varder hennes förrymde Man Sjömannen Jöns Nordin härmedelst kallad och förelagd att inom natt och år hos Hustrun sig inställa, för att äktenskapet fortsätta; hvilket härmed kungöres. Wisby den 5 November 1835.
= Som mig den 21 sistl. December blef tillställdt Gillbergs Härads-Rätts Förordnande, att vara Laga Förmyndare för afl. Bruks-Förvaltaren Erik Gustaf Frykmans efterlemnade omyndige Son, och jag sedan tagit kännedom om tillgångarne, hvarunder åtskillige uti Bouppteckningen icke intagne Fordringsägare sig anmält; så får jag — med tillkännagifvande att Behållningen enligt Boförteckningen blott utgjorde 168 R:dr 28 sk. 8 r:st. B:ko, — härigenom anmoda alla, som äga någon fordran utaf bemälte afl. Frykman, att sine belopp, inom 3:ne månader efter denna annons införande första gången uti Stats-Tidningen, till undertecknad uppgifva, hvarest liqvid ofördröjligen skall blifva uppgjord så vida icke skulderne öfverstiga tillgångarne, uti hvilket fall jag nödgas, i enlighet med Lag, medlen till Borgenärerne afträda. Carlstad och Haltersbol den 18 Januari 1836.
Johan Gustaf Loberg,
v. Kommissions-Landtmätare.
AUKTIONER.
— Som för Postverkets räkning komma att upphandlas 94 st. större och mindre Postväskor, alltså kunna de, som äro hugade att åtaga sig leveransen deraf, hvilken till två tredjedelar inom medlet af September månad innevarande år och till den återstående tredjedelen innan derpåföljande Oktober månads utgång skall, omkostnadsfritt för Postverket härstädes vara verkställd — anbud i sådant afseende, åtföljde af till vederhäftigheten godkänd borgen för leveransens fullgörande intill den 14 nästinstundande April hit ingifva. Om väskornes storlek och öfriga beskaffenhet lemnas emellertid underrättelse så väl å Post-Inspektions-Kontoret härstädes, som å Post-Kontoret i Christianstad. Stockholm af Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet den 22 Februari 1836.
= Genom offentlig Auktion, som inför Ståthållare-Embetet å Drottningholms Kongl. Lustslott förrättas å Slotts- Kontoret derstädes Lördagen den 5 Mars 1836, kl. 12 middagen, kommer att på 30 års arrende, räknadt från och med den 14 Mars detta år, utbjudas Wendtholms Skogspark vid Svartsjö, innehållande 114 tunnland 6 kappland, och å hvilken Skogspark, som hufvudsakligen blott till bete får begagnas, i endast mindre huggning årligen må, efter utsyning verkställas. Projekt till Arrende-Kontrakt jemte Karta finnas att tillgå hos Kamereraren vid Stäthållare-Embetet, Hr Kammar-Rätts-Rådet Sandström, som derjemte meddelar närmare upplysningar och emottager de förseglade anbud, som före Auktionen kunna varda afgifne. Vid Auktionen bör af den högstbjudande aflemnas en af tvenne personer ställd till vederhäftigheten lagligen styrkt borgen för arrendevilkorens fullgörande de fem första arrendeåren; kommande högsta anbudets antagande att på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning bero. Stockholm den 30 Jan. 1835.
= Tisdagen den 8 Mars, kl. 10 f. m., låter Bryggeri-Bolaget härstädes genom offentlig Auktion försälja dess här i staden belägna, stora och omsorgsfullt anlagda Bryggeriverk, bestående af ett, år 1831, uppfört tvåvånings Stenhus, 30 alnar långt och 20 alnar bredt, med 2:ne torra och säkra Källare med flisgolf. Till inredningen hörer: en inmurad Kopparkittel om 300 kannors rymd, en Kopparpump, ett Slöpekar om 30 tunnors rymd, jemte öfrige för Bryggeriets bedrifvande nödige Kärl och Drickestunnor, hvaröfver specifikation vid Auktionstillfället finnes att tillgå. Mältan, efter nyaste utländsk metod anlagd, rymmer hvarje gång 10 tunnor och kan genom begagnande af källrarne, mältningen oafbrutit fortsättas hela året. Utom den för Bryggeriets bedrifvande nödiga lokalen, finnes 6 st. inredde Boningsrum, samt 2:ne af plankor lagda vindar, som beqvämt rymmer 10O0 tunnor Spanmål för hvars transporterande är anbragt hissverk från källrarne till öfversta vinden. Så väl hus som inventarier befinnes i fullkomligt godt stånd. Till Egendomen, som ligger alldeles isolerad, hör äfven en med plank instängd gårdsplan. Tillträdet sker genast efter klubbslaget och af blifvande köpeskillingen skall 1000 R:dr B:ko erläggas 14 dagar och 1000 R:dr 6 månader efter tillträdet, hvaremot återstoden kan emot inteckning och fullgod borgen få innestå. Ystads Rådhus den 13 Februari 1836.
BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.
= Kreditorerne i Komministern Hr Johan Ekmans Konkurs, behagade, enligt vid sista sammankomsten fattadt beslut, sammanträda å Hjertmans Källare i Upsala den 31:sta nästkommande Mars, kl. 12 på dagen, då ibland andra angelägenheter, äfven förekommer Gode Männens afsägelse från förvaltningen af Massan. Om Konkurs-Lagen erinras.
= Herrar Kreditorer uti aflidne Handels-Betjenten A. Hallbergs Konkurs, behagade sammanträda hos undertecknad den 8 nästkommande April, kl. 10 f. m., för att öfverlägga om försäljning å Massans osäkra fordringar m. m. Ulricehamn den 22 Februari 1836. L Tillander, Syssloman.
= Hrr Kreditorer uti Handels-Betjenten Joh. Sundelii Konkurs, behagade sammanträda den 22 nästkommande Mars, kl. 4 e. m., på Hr Fendr. Hjertmans Källare här i Staden, för att ytterligare uttaga en utdelning af 10 procent, samt besluta om försäljning af Massans utestående osäkra fordringar. Enligt Konkurs-Lagens föreskrift få de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut. Upsala den 24 Febr. 1836. Sysslomän.
= Aflidne Jagt-Uppsyningsmannen A. Lindgrens Kreditorer, kallas till allmänt sammanträde hos undertecknad, Massans Syssloman, Torsdagen den 15 näskommande Mars, kl. 3 e. m., för att öfverlägga och besluta om Massans åtskillige angelägenheter, och bestämma vilkor för den försäljning af Massans Fastighet, som den 19 i samma månad kommer att äga rum; de frånvarande få åtnöjas med de tillstädeskommandes åtgärder. Strömstad den 1 Febr. 1836. L. C. Boman.
= Borgenärerne uti Hr Notarien C. Giljussons Konkurs behagade sammanträda på Börskällaren härstades Lördagen den 5 nästkommande Mars kl. 4 eftermiddagen, för att taga kännedom om de emot hevakningarne uti Massan gjorde anmärkningar, och äfven besluta huruledes tvisten med afl. Assessoren Wingstedts Borgenärer skall behandlas, samt äfven öfverlägga om Massans öfrige angelägenheter. Stockholm den 23 Febr. 1836. Syssloman
= Bruks-Patronen Carl Sandelins samtelige Kreditorer kallas till sammanträde, å ene Sysslomannens, Vågmästaren C. J. Anderssons Kontor, Onsdagen den 23 nässkom. Mars, kl. 10 f. m., för att öfverlägga och besluta om vilkoren för försäljning af Massans Fastigheter vid derå under Fastings marknad utlyste Auktion, med hvad mera som kan röra Massans angelägenheter; och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift för de frånvarande. Christinehamn den 30 Jan. 1836. Sysslomän.
= Herrar Borgenärer i aflidne Rådmannen P. F. Stenhammars Konkurs kallas härigenom till sammanträde å Örsätters Gästgifvaregård, Tisdagen den 29 nästkommande Mars, kl 9 f. m., för att erhålla del af Konkurs-Domen, öfverlägga om vissa, Massan rörande, angelägenheter, och mottaga utdelning för sina fordringar. De frånvarande få åtnoja sig med de närvarandes beslut. Åtvidaberg i Östergöthland den 10 Februari 1836 H. J. Hök, S. Nyberg, Sysslomän.
= Samtliga Borgenärer uti aflidne Bonden Lars Fredric Anderssons, i Harads, gäldbundna Bo, jemte nyssbemälte Lars Fredric Anderssons Enka och dess omyndiga barns Förmyndare, anmanas härmedelst, att den 19 instundande Mars, kl 10 f. m. sammanträda hos ena Sysslomannen, Nämndemannen Eric Hedström, i Öfver Luleå Socken och Harads By för att granska Kuratelräkningeii och emottaga den Utdelning, som hvar och en efter densamma erhålla bör. Luleå den 4 Februari 1836. Jonas Boberg, Syssloman i ofvanberörde Konkursmassa.
= Borgenärerne uti förre Handlanden vid Lerbeck, P. G. Jakobssons gäldbundna Bo, kallas härmed, att sammanträda på Stadskällaren här i Staden, den 20 nästkommande April kl. 3 e. m., för att öfverse Räkenskaperne för Konkursmassans förvaltning, mottaga den blifvande dividenden, och lemna Kuratorerna decharge, äfven bör Gäldenären då tillstädeskomma. Konkurs-Lagens föreskrift i thv fall erinras. Askersund den 28 Januari 1836. Kuratorer.
— Herrar Kreditorer uti Kapiten H. v. Schmitterlöws gäldbundna Bo, behagade sammanträda Fredagen den 11 Mars 1836, kl. 10 f. m., på Molilla Gästgifvaregård i Kalmar Län, för att välja Sysslomän, samt taga kännedom om Boets tillstånd. Wimmerby och Stensryd den 16 Februari 1836. C. A. Hult, N. Hagström, Gode Män.
Herrar Borgenärer uti afl. Danska General-Konsulen Chr. Grefsens urarfva Bo, behagade sammanträda onsdagen den 16 Mars kl. 5 e. m. på gamla Malmens Källare, dels för att välja sysslomän i boet, dels för att bevilja lyftning å innestående Auktions medel, m. m.
Borgenärerne i C. Lidbäcks Enka & Komp. Konkurs kallas till sammanträde uti Massans Hus här i Staden, Fredagen d. 11 nästk. Mars kl. 10 förmiddagen. Konkurs-Lagens föreskrift åberopas mot de frånvarande. Götheborg d. 19 Febr. 1836. Gode Män,
= Samtelige Hrr Kreditorer uti Hof-Kamereraren Moses Gröndahls å Hågesta samt hans Fru Regina Gröndahls född Hällström Konkurs och Boskillnadstvist, behagade enhälligt sammanträda å Hallsta Gästgifvaragård Lördagen den 19 instundande Mars, kl. 9 f. m., för att höras ifråga om underhåll till Gäldenärerne samt deras oförsörjda Dotter, äfvensom ifråga om fasta Egendomens förvaltning under anslagstiden. I afseende på uteblifvandet erinras om Konkurs-Lagens föreskrift. Hågesta den 16 Febr. 1836. Erik Haltin, J. H. Sundbom, Gode Män.
= Hrr Borgenärer uti J. de Ron & Söners Konkurs behagade Torsdagen den 3 nästkommande Mars, kl. 11 f. m., sammanträda i de Rum, som å Börs-Källaren här i Staden anvisas; för att öfverlägga och besluta rörande ett i dag inkommit svar å Kreditorernes vid sista sammanträde föreslagne jemkningar uti köpeanbudet å Massans Bruksegendom, Svabens Verk med Grufvor och inventarier m. m. Stockholm den 26 Febr. 1836. Sysslomän.
Annonser.
DIVERSE.
— VID CHALMESRKA SLÖJDSKOLAN, i Götheborg, som den 18 Januari öppnades för detta årets Wår- och Sommartermin, hvilken slutas den 18 Juni, emottagas Elefver efter skedd anmälan hos Frimurare Barnhus- Direktionen, som hvarje Thorsdag kl. 12 f m. samlas uti Barnhuset vid Drottninggatan. Anmälan kan ske från och med Januari, till och med Maj månad. — Elefverne böra hafva fyllt 14 år; men man ser helst att de vore äldre, ända till några och 20 års ålder. — För undervisningens begagnande, erlägges tills vidare ingen afgift; men bemedlade Ynglingar böra hålla sig sjelfva Instrumenter och Materialier till Linear-ritning, likasom alla Elefver, på egen bekostnad, böra förse sig med papper och skrifpennor för anteckningarne. — Under denna Termin, fortsättes den vettenskapliga undervisningen uti: Elementar-kemi, Kemisk- Tecknologi samt Mathtematiska kunskapsarter. Laboratorium hålles alla dagar, på utsatte timmar, öppet för Kemiskt- techniska arbeten. I Linear-ritning, fortgå öfningarne äfvensom Arbetet i Modell-Werkstaden, på förr vanligt sätt. — De Elever, hvilka önska att begagna den vettenskapliga undervisningen, som fordrar förberedande kunskaper, böra åtminstone kunna med lätthet läsa och med färdighet skrifva Svenska språket, skickligt och utan misstag räkna ej mindre Qvator Species i hela deras omfattning, än äfven enkel och sammansatt Regula de-Tri samt äga kännedom af både Elementar-kemi och Geometriens första grunder, innan de börja begagna undervisningen i Kemisk-Tecknologi. — Ansökningar till inträdes vinnande i Slöjdskolan, som Elev, böra af de sökande sjelfve vara uppsatte samt ansökningarne försedde med Föräldrars eller Målsmäns ansvarighetsbetyg om sedligt och ordentligt uppförande. — Ynglingar, som önska att bilda sig till Fabriks-Föreståndare, Verkgesäller, Machinbyggare och andra i tecknisk väg användbara Män, äfvensom Handtverks-Gesäller och Lärlingar, kunna, så långt utrymmet det medgifver och omständigheterne det tillåta, inom Chalmerska Slöjdskolan vinna de kunskaper och den öfning, som af tidens fordringar synas vara allmänt påkallade. — Närmare upplysningar om hvad som bör iakttagas vid inträdet uti förberörde Undervisningsanstalt, erhålles af Direktören, som, då ej ferier inträffa, Fredagsmiddagarna från kl. 12, råkas uti Slöjdskolans hus vid lilla Bommen. — Fredagarne mellan klockan 12 och 1 f m. kan, under denna Termin, Inrättningens Modellsamling m. m. beses.
= Det lån af 133 R:dr 16 sk. B:ko, som Kaptenen Carl Maule af denna Stads Kyrkas Orgelverks-fond, den 23 Maj 1830 erhållit, varder på detta sätt, såsom Kaptens vistelseort är okänd, uppsagd, att om sex månader från den dag, denna annons finnes i Tidningarne införd, inbetalas, i annor händelse blifver den lemnade panten lagligen försåld. Askersund den 28 Januari 1836.
- A. A. Christjernsson, Kyrkovärd.
— Stående Lån till ett belopp af 12,000 R:dr B:ko, emot 6 procents årlig ränta samt fullgod säkerhet af Inteckning uti Fast Egendom, antingen på Sandet eller här i Stockholm, kunna utur en Publik Kassa erhållas, såvida anmälan derom sker inom den 3 nästkom. Mars, hos Hof- Marskalen Leijonmark, boende i Huset N:o 43 vid Drottninggatan, 2 trappor upp.
— Att undertecknad, genom fullmakt af den 9 dennes blifvit utnämnd till Agent härstades för Hamburger- Assecuradörerne, tillkännagifves enligt deras begäran härmed, till underrättelse för dem det i ett eller annat afseende kan röra. Stockholm den 22 Febr. 1836. R. F. Scheve.
— Under lastning i Stockholm förl. November månad, med Slupen Hoppet, blef en Glaskista förd om bord, märkt med A. C. v. S. till hvilken ingen mottagare ännu anmält sig, hvarföre anhålles, att rätta ägaren täktes med det första låta afhemta nämde Glaskista. Nyköping den 22 Februari i836. Erik Åhlström, Skeppare.
I dag utgifves N:o 2 af Svensk Författnings-Samling, för år 1836.
Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)