Sång i Finland
|
Från Helsingfors Morgonblad 28.9.1835. Översättare okända |
SÅNG I FINLAND.*)
Aktning äfven vi må röna,
Barn af Suomis vida land;
Fast ej rika skördar löna
Här den tröges fällda hand,
Bröd dock plöjarn alltid finner,
Och förtjensten ära vinner.
Finlands söner kände blifvit
För sin käckhet, för sitt mod,
Ax ur mången teg de drifvit,
Der en frusen öken stod,
Aktat vänskap, älskat friden,
Och som män gått fram i striden.
På de lärdes banor röras
Äfven store Finske män;
Wäinämöinens harpor göras
Nya af hans söner än;
Tänd är vettets fakla blifven,
Väckelse är tanken gifven.
Skönt på flickans kinder föder
Bladen rosor här också;
Ingen grånad frost dem öder,
Ingen köld med dem kan rå;
Mildhet bor i hennes sinne,
Blygsamheten ler derinne.
______________
*) Red., som haft den lyckan att få tvenne öfversättningar af denna sång sig tillsände, har trott sig kunna begagna tillfället, all göra val än ur den ena, än ur den andra öfversättningen, allt efter som någondera af dem synts närmare motsvara originalet. Således har denna försvenskning fått så att säga tvenne författare, och Red. hoppas att den frihet man härvid tagit sig, icke skall illa upptagas af de benägna Insändarene. För jemförelsens skull har man infört äfven originalet.