←  SOU 1944:69
SOU 1944:69

Straffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten.
Lagförslag.  →


[ 3 ]


Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet


Sedan straffrättskommittén avgivit dels den 29 juni 1940 betänkande med förslag till lagstiftning om förmögenhetsbrott (SOU 1940: 20), dels ock den 30 september 1940 betänkande med förslag till ändring av strafflagen för krigsmakten i vad den berör förmögenhetsbrotten (SOU 1940: 25), erhöll kommittén enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1940 uppdrag att verkställa utredning rörande fortsatt revision av strafflagens speciella del.

[ 4 ]


Vid fullgörande av detta uppdrag har kommittén utgjorts av presidenten Birger Ekeberg, tillika ordförande, professorerna Folke Wetter och Ragnar Bergendal, revisionssekreteraren och byråchefen för lagärenden Ivar Strahl samt hovrättsrådet Nils Beckman, tillika sekreterare. Därjämte ha följande personer utsetts att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén, nämligen den 4 februari 1942 underståthållaren Erik Hallgren, rådmannen, numera justitierådet Halvar Lech, ledamoten av riksdagens andra kammare riksgäldsfullmäktigen Axel Lindqvist, landsfogden Karl Gustaf Persson, advokaten friherre Georg Stjernstedt och ledamoten av riksdagens andra kammare hemmansägaren Oscar Werner samt den 3 december 1943 ledamoten av riksdagens första kammare f. d. landshövdingen S. N. Linnér.

Kommittén, som efter förmögenhetsbrotten närmast upptagit brotten mot staten och allmänheten till behandling, har under sitt arbete samrått såvitt angår processuella frågor med processlagberedningen och såvitt angår allmänstraffrättsliga frågor med strafflagberedningen. I språkliga frågor har kommittén rådfrågat professorn Erik Wellander. Något samarbete med andra nordiska länder har icke kommit till stånd under denna del av kommitténs utredning.

Plenarsammanträden med de till deltagande i kommitténs överläggningar utsedda ha hållits den 2, 3, 4 och 5 mars, den 17, 18 och 20 april, den 18, 26, 27, 29 och 30 juni samt den 3, 4 och 5 september 1942, den 1, 2 och 3 mars, den 5, 6 och 7 april samt den 9, 10 och 11 december 1943 ävensom den 12, 13, 14 och 15 juni samt den 13, 14 och 15 november 1944. De utsedda ha i allt väsentligt anslutit sig till det av kommittén utarbetade förslaget till lagstiftning om brott mot staten och allmänheten. Vid utarbetandet av detta förslag har hänsyn tagits till följande till kommittén överlämnade framställningar:

1) riksdagens justitieombudsmans skrivelse den 23 september 1944

angående tillämpningen av vissa bestämmelser i 8 kap. strafflagen,

2) riksdagens skrivelse den 11 mars 1931 nr 53 i anledning av väckt

motion om beredande åt omnibustrafiken av visst straffrättsligt skydd mot uppsåtlig skadegörelse m. m., -

3) framställning den 11 februari 1930 från Konungens befallningshavande

i Stockholms län om samma straffrättsliga skydd för omnibustrafiken som för spårvägstrafiken,

4) en den 4 mars 1930 till justitiedepartementet inkommen framställning

från Sveriges trafikbilägares riksförbund angående det straffrättsliga skyddet för yrkesmässig automobiltrafik,

5) framställning den 3 november 1931 från Sveriges omnibusägares

riksförbund angående straffrättsligt skydd åt omnibuspersonal,

6) framställning den 3 april 1933 från Sveriges droskbilägares riksförbund

m. fl. angående ökat straffrättsligt skydd för personal inom den yrkesmässiga personautomobiltrafiken,

7) framställning den 20 maj 1938 från Sveriges trafikbilägares

riksorganisation angående straffrättsligt skydd för i yrkesmässig automobiltrafik brukad materiel och anställd personal, [ 5 ]


8) framställning den 8 augusti 1939 från Svenska droskbilägareförbundet

angående visst skydd för personal i yrkesmässig automobiltrafik,

9) riksdagens skrivelse den 5 juni 1935 nr 289 angående utredning om

ökat skydd för ämbets- och tjänstemän,

10) en av riksdagens justitieombudsman med skrivelse den 31 augusti 1934

överlämnad framställning från rådmannen Karl Masreliez angående falsk anmälans straffbarhet,

11) riksdagens skrivelse den 8 maj 1937 nr 279 angående ändring i

strafflagens bestämmelser om sabbatsbrott,

12) riksdagens justitieombudsmans skrivelse den 17 september 1936

angående skärpning av straffet för spridande av efterbildning av penningsedel m. m.,

13) riksbankens fullmäktiges skrivelse den 11 april 1942 angående

införande av straffpåföljd för uppsåtlig skadegörelse å riksbankssedlar,

14) generalpoststyrelsens skrivelse den 13 november 1942 angående

beredande av rättsskydd mot efterbildning av vissa statliga värdetecken samt mot spridning av sådana efterbildningar,

15) framställning den 14 augusti 1943 från redaktören Nils Hewe i

Hälsingborg angående rätten att plocka nypon från stadens vildrosbuskar,

16) framställning den 20 november 1937 från landstingsmannen Axel

Jonsson angående dömda personers rätt att innehava kommunala förtroendeuppdrag.

17) överståthållarämbetets skrivelse den 12 maj 1944 angående viss

ändring i gällande polisreglemente,

18) riksdagens skrivelse den 2 juni 1930 nr 330 angående ändring av

bestämmelserna om skadeståndsansvar för kommunala förtroendemän.

Kommittén får härmed vördsamt överlämna förslag till lag om ändring i vissa delar av strafflagen, i huvudsak de delar som avse brott mot staten och allmänheten, jämte följdförfattningsförslag och motiv. Beträffande härmed sammanhängande ändringar i strafflagen för krigsmakten och lagen om straff för ämbetsbrott av präst ämnar kommittén avgiva särskilda betänkanden.

Revisionen av strafflagens speciella del är härigenom, såvitt på kommittén ankommer, i huvudsak fullbordad utom beträffande brotten mot person.

Stockholm den 30 november 1944.


BIRGER EKEBERG.
FOLKE WETTER. RAGNAR BERGENDAL
IVAR STRAHL. NILS BECKMAN.