Samlade sånger och visor/1/I det gröna (2)
| ← Balen |
|
Nyårs-sång (1853) → |
I det gröna.
Solen ler från himlens tält.
All naturen glades:
Bruna näsor, gröna fält,
Blommor allestädes!
Fjäriln svingar lätt och gladt,
Gök och lärkor sjunga.
Floras barn i sommarhatt
Små zefirer gunga.
Viken, nyss så spegelklar,
Häfver sakta barmen:
Ægirs döttrar Vestan tar
Artigt under armen.
Ungdom samlas, par om par,
Festen att försköna:
Vårt ämabla värdfolk har
Maj-bal i det gröna.
Hurtigt polskan går och vals,
Broms och småkryp undra.
Klockarfars fiol ger hals,
Så att bergen dundra.
Vänligt kastar sol’n sin glans
Öfver föremålen:
Ungdomen i lek och dans,
Gubbarna vid bålen.
Punsch och bischoff öfver lag,
Bricka efter bricka!
Hurra, gubbar! här är jag,
Värdens skål vi dricka.
Hör han svarar sjelf på skål'n,
Kan man bättre svara:
”Gubbar vi ha mer i bål'n,
Låt oss glada vara.”
”Icke skaptes menskans själ
Blott till sorg och suckan:
Adams barn behöfva väl
Lite luft i luckan."
”Frid och fröjd är mitt humör,
Med och utan fyrkar.
Aldrasist, till dess jag dör,
Glädjens gud jag dyrkar."
”Dricka ur och fylla på,
Kan väl ej förtyckas!” —
Bröder! den som talar så,
Är väl värd att tryckas.
