Se, nu klyfver en blixt…
← Hvad ser du här i världen? |
|
Det är bara klockan → |
Ur diktsamlingen Visor i byn utgiven 1913. Sidnummer i originalutgåvan: text till och med ”så lösa.” på sidan 17; till och med ”marken försvinna.” på sidan 18. |
SE, NU KLYFVER EN BLIXT…
Se nu klyfver en blixt hela himmelens tak,
och det lågar i sjövikens vatten!
Såsom hängbjörkens grenar så smidig och slak
så är du framför mig i natten.
På vagnbodens tak höras skurarnas dropp,
och logarnas stuprännor ösa.
På din blixtomstrålade flickveka kropp
dina flickkläder hänga så lösa.
Jag ser i det skärande skenets sekund
ditt hufvud mot gulnade gärden,
ditt vakna öga i midnattens stund
i den sofvande, molntäckta världen.
Du håller mitt öde så högt och så tryggt,
där de dödande blixtarna skina,
men hur skälfva ändå dina flickaxlar skyggt,
då jag lutar dem in emot mina.
Du skänker dig bort i ett farande nu,
dina läppar darra och brinna,
och himmelens molnkappa klyfves itu,
och bergen och marken försvinna.
* * *