Sida:ÄVgOrdskatt (Pipping 1913).pdf/10

Den här sidan har korrekturlästs


IV

har emellertid en olägenhet med sig. Den som vill uppgöra statistik ned tillhjälp av ordboken får se upp att han icke later en och samma form figurera på flere ställen i räkningen.

Där en form alternativt anträffas som fristående men stundom uppträder i sammanskrivning med ett annat ord, antydes detta förhållande ofta — jag tror i regeln — genom ett bindestreck inom parentes (-). Jag har dock antecknat en försummelse på denna punkt, nämligen aldræ i st. f. aldræ(-) sid. 2 b, rad 13, och kan icke svara för att fallet är enastående.

Sin huvudsakliga användning kommer denna ordbok väl att få såsom materialsamling och underlag för diskussionen av diverse problem hänförande sig till språket i Äldre Västgötalagen. Sedan en längre tid tillbaka har jag liggande hos mig utkast till behandling av flere sådana problem. En av de omständigheter, som bidragit till att dessa utkast icke slutredigerats och offentliggjorts, har varit min obenägenhet att tynga framställningen med de massor av verifikat, som skulle behöfts. Numera kunna dylika verifikat lämnas på ett betydligt bekvämare sätt under hänvisning till ordboken.

Genom den form jag givit uppslagsorden har jag angivit den riktning, i vilken jag anser att en normalisering av språket i Äldre Västgötalagen bör gå, då texten tages som en helhet. I vissa fall är materialet för knappt att medgiva fullt säkra slutsatser, men i stort sett hoppas jag, att mina normaliseringar skola kunna accepteras, detta dels på grund av vad man förut vetat om språkbruket i Äldre Västgötalagen, dels på grund av det material, som envar lätt kan sammanställa med tillhjälp av ordbokens uppgifter. Måhända skall jag längre fram få tillfälle att närmare motivera mitt förfaringssätt i vissa punkter.

Jag är beredd på den invändningen, att det hade varit mera praktiskt att ikläda uppslagsorden den ’normalsvenska’ uniformen. Men i en så föga omfångsrik ordbok som den föreliggande finner man sig lätt tillrätta även utan en dylik åtgärd. Och en normalisering efter språkbruket i Cod. Holm. B 59 har synts mig mera instruktiv.

Måhända skall man betrakta det som en mindre lämplig halvmesyr, att jag till uppslagsorden fogat nödtorftiga uppgifter om deras betydelse, i regeln utan att ange var en viss betydelsenyans anträffas och utan anspråk på att ha förtecknat alla de särskilda nyanserna. Kanske skall en och annan läsare dock draga nytta av det lilla jag meddelar. Många utredningar, som åstadkommits efter Schlyters tid, gå igen i dessa översättningar; stundom har jag genom en översättning — eller ett emendationsförslag — anteciperat en tolkning, som jag längre fram hoppas kunna motivera till belåtenhet. Endast därigenom, att översättning meddelas, blir det omedelbart klart för den som begagnar ordboken, när en differentiering av formerna är eller kan misstänkas vara förbunden med en klyvning av betydelsen. Jfr fallen balkær ~ bolkær och bo - bu [märk bw ‘boskap’ RK 1:3026].


Genom min ordbok hoppas jag hava lagt en någorlunda fast grund för en ny utgåva av Äldre Västgötalagen. En sådan förberedes för närvarande av docenten Bruno Sjöros.

Helsingfors i september 1913.

Hugo Pipping