Sida:Äktenskapets Komedi (1898).djvu/113

Den här sidan har korrekturlästs

— 109 —

sina tårar. Men Bobs hjärta var denna gång hårdt. Han njöt af att höra hennes gråt, och han rörde sig icke.

Då reste sig fru Anna för att gå in till sig. Men innan hon gick, såg hon på Bob och sade:

»Du tror, att jag mycket väl kan glömma dig för en annan. Det har du sagt. Och det glömmer jag aldrig.»

Därmed lämnade hon honom. Och Bob satt förkrossad vid tanken på, att hans glada dag hade slutat så sorgligt.