Sida:Äktenskapets Komedi (1898).djvu/193

Den här sidan har korrekturlästs

XXI.


När Bob afskickat sitt bref, trodde han först, att han skulle komma att ångra det. Han fann det själf för bittert och hårdt, icke att tänka så, men att låta den, hvilken bitterheten och hårdheten gällde, känna dessa tankar. Men dagarna gingo, och den ånger, han på en gång väntat och fruktat, ville icke inställa sig. Den fanns i hans reflexion, men trängde icke djupare. Tvärtom. Bob kände det nästan som en lättnad att veta, att hans hustru läst detta bref. Det gladde honom, att han icke låtit sig gripas af den mjuka tonen i den skrifvelse, han själt mottagit. Det låg hämnd i detta, och det höjde hans själfkänsla. Han hade visat, att han behöll handlingen i minne och icke lät dåra sig af de förledande ord, som gjort hans hjärta varmt.

Men det var dock ej denna tanke, att han gått så hårdt fram, som innerst tröstade Bob.