— 38 —
Andra människor hade emellertid den uppfattningen, att Gösta Wickner var en man, hvilken satte sina egna intressen högre än sina vänskapsförbindelser. I själfva verket var Gösta Wickner en ärelysten man, och den sträfvan, hvilken han med lugn, omärkbar energi fullföljde, var att komma att spela en roll i bankvärlden. En viss romantik parade sig hos honom på ett egendomligt sätt med praktiskt lynne och en säker och snabb handlingsförmåga, hvilken vid tillfälle kunde slå öfver i hänsynslöshet. Men denna romantik dolde Gösta Wickner bakom en yta, som icke var lätt att genomtränga. Han rörde sig inom den värld, hvilken han tillhörde, redan frän början med en säkerhet, som om han varit född inom de kretsar, där förbindelser, en juridisk examen och titeln af vice häradshöfding från början skaffat honom tillträde, och han fann ändå tid att lefva ett muntert ungkarlslif, hvilket på en gång tillfredsställde hans njutningsbegär och utvidgade kretsen af hans bekantskaper.
Som läroår hade han emellertid förut mottagit en plats vid en af stockholmsbankernas filialer i landsorten, och han lyckades på denna plats inom kort väcka den uppmärksamhet, som garanterar en framtida ställning. Hans förmåga
