Sida:Äktenskapets Komedi (1898).djvu/85

Den här sidan har korrekturlästs

VII.


Naturligtvis efterföljdes detta uppträde af en försoning, och Bob blef under en hel dag omhuldad, smekt och beundrad vid hvarje steg han tog i sitt hem. Men någon förklaring på själfva uppträdet fick han icke. Emellertid blef det en gifven följd, att samtalen om Gösta Wickner efter denna tid afstannade mellan de båda makarna, och detta hade åter för Bob den följden, att han nu mera gick och tänkte på egen hand.

Det var i synnerhet en tanke, hvilken under denna tid sysselsatte honom. Hvarifrån den kom, förstod han icke, och han skämdes nästan att erkänna den för sig själf. Bob Flodin gick nämligen och funderade öfver, om hans hustru verkligen — medan hon ännu var ung flicka — varit alldeles okunnig om Gösta Wickners böjelse. Bob hade känt denna tanke dyka upp inom sig första gången under något af de otaliga

Äktenskapets komedi.6