Det är derföre klokast, att till askans bevarande begagna metallkärl. Är rummet under kokkärlet eller under rosten fyldt med för mycken aska, kan icke elden brinna, emedan den luft, som är nödvändig till bränslets förbränning, icke kan tränga till elden fort nog. Rökkanalerna till skorstenen böra rensas, då sot samlats deruti. Vid begagnande af stenkol tilltäppas rökkanalerna mycket fort och böra derföre rensas oftare, än då man begagnar torf, ved eller koks.
Så ofta man aflyfter grytan, kitteln o. s. v., hvaruti maten kokas, böra öppningarne tilltäppas med dertill hörande ringar och lock; sker icke detta, strömmar röken derifrån in i köket.
Finnes öppen skorsten i köket, är det mycket nyttigt att anbringa ett hål af omkring en tallricksbottens storlek samt 6 à 8 tums djup i muren ett litet stycke från eldstaden.
Vill man värma tallrickar eller hålla birätter och sås varma, så läggas några väl utbrända glöd i hålet och uppå detsamma sättes en trefot, hvarpå tallrickar o. s. v. ställas.
En allmän klagan öfver jernspislarne är, att de fordra mera bränsle, än rosten under
