Lerkärlens rengöring sker bäst med litet sodalösning och derpå följande sköljning med rent vatten.
Skedar, gafflar och karl af så kalladt nysilfver måste hållas fullkomligt blanka och få icke bli stående i någon vätska ellor med vätskor uti, såvida dessa äro sura, feta eller skarpa, t. ex. sura soppor, sylter, fett eller smör, senap o. s. v.
Vid beredning af tortor användes stundom så kalladt hjorthornssalt (kolsyrad ammoniak); i så fall får man icke bringa dessa i beröring med saker af nysilfver, koppar, messing, zink eller silfver, och ännu mindre sönderstöta hjorthornssaltet i mortlar af koppar eller messing.
I stället för att använda rent tenn till förtenning och emaljering användas olyckligtvis i sednare tid ofta flera olika slags metaller jemte tenn. För att förvissa sig deremot, bör man vända sig till apothekare eller kemister, för att få sådana kärl undersökta, innan man köper eller begagnar dem.
