28
all slags mjölkmat icke allenast bör kokas, utan kokas väl, liksom brödet skall ordentligt gräddas.
Då gröten eller vällingen skall lagas, måste vattnet koka och grytan fortfarande bibehållas i kokning, medan man ilägger och omrörer mjölet eller grynen, men emot denna regel brytes alltför ofta. Mjölet lägges alltså på en gång i vattnet, eller likväl så mycket, att det upphör att koka. Mjölet klumpar sig då, och blifver icke så uppvärmt som nödigt är, för att få det att svälla och blifva en lättsmält föda. I Norge brukas det på flera ställen att stampa en mängd rått mjöl i gröten, sedan grytan är tagen af elden. Af hvad som här ofvan är sagdt, kan hvar och en inse, att det sålunda istampade mjölet är, om icke fullkomligt, så dock till stor del förspildt. Bruket af och begäret efter tjock gröt kan måhända häntyda på, att den arbetande menniskans tarmar behöfver något att verka på, och i sådant fall kommer det mjöl, som icke är så ombildadt, att det genast upplöses och smältes, att tjena som dylik tarmfyllnad.
Under form af bröd begagnas säden mest till vårt eget behof, och välbakadt bröd innehåller till en del, likasom mjölken, en afpassad blandning af de för menniskans näring vigtigaste beståndsdelar.
