Förord.
Det torde kanhända anses onödigt att öka det redan förut på vårt språk befintliga icke obetydliga antal af kokböcker med ännu en ytterligare sådan, men likafullt tror utgifvaren att närvarande lilla anspråkslösa bok icke skall kunna anses vara öfverflödig.
Alla hos oss hittills utkomna dylika böcker sysselsätta sig vanligen blott med att gifva föreskrifter om hvad som bör »tagas» och kanhända undantagsvis någon gång äfven om huru mycket som bör tagas för att tillreda maträtterna och gifva dernäst åtskilliga råd huru maten bör anrättas, men ingen utaf dem lemnar någon upplysning om huru födoämnena böra tillberedas för att på samma gång vara välsmakande och ega den högst möjliga näringskraft. Sålunda följer man ännu merändels öfverallt, t. ex. vid kokning af kött ett förfaringssätt, som förf. till denna lilla afhandling med rätta kallar bakvändt (se sid. 34—37) emedan köttet vid sådant beredningssätt antingen blir urkokt och saftlöst eller ock hårdt och hårdsmält. Vi skulle
